Motivering

Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.

Direktivändringar

Propositionen gäller de ändringar i mervärdesskattalagarna som föranleds av det så kallade beskattningsplatsdirektivet Rådets direktiv 2008/8/EG om ändring av direktiv 2006/112/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster. och av den förordning som sammanhänger med direktivetRådets förordning (EG) nr 143/2008 om ändring av förordning (EG) nr 1798/2003 i fråga om införande av arrangemang för administrativt samarbete och informationsutbyte vad gäller bestämmelserna i fråga om platsen för tillhandahållande av tjänster, de särskilda ordningarna och förfarandet för återbetalning av mervärdesskatt., alltså unionslagstiftning som är direkt förpliktande för Finland. Även om så är fallet, anser utskottet det vara bra att innehållet är refererat i motiveringen till propositionen. Detta underlättar i regel bedömningen av tämligen komplicerad lagstiftning.

De föreslagna ändringarna gäller beskattningplats för radio- och televisionssändningar, elektroniska tjänster och teletjänster som säljs till konsumenter inom EU. Avsikten är att beskattningsplatsen i fortsättningen ska vara det land där köparen är etablerad. I det avseendet iakttas alltså det gemensamma mervärdesskattesystemets ursprungliga syfte att tjänster ska beskattas i konsumtionslandet, vilket också är principen i kommissionens strategiska riktlinjer från år 2000. Den särskilda ordning för elektroniska tjänster som för närvarande gäller i gemenskapen ska dessutom införas i EU-området och utvidgas till att omfatta samtliga likartade tjänster. De nya bestämmelserna ska träda i kraft från ingången av nästa år.

Utskottet anser att den föreslagna regleringen inte bara är förpliktande, utan också fyller en klar funktion eftersom den slår vakt om skattebasen. Utbudet av och efterfrågan på digitala tjänster och den gränsöverskridande användningen av sådana tjänster ökar hela tiden. Deras ekonomiska betydelse kommer därför att bli allt större. Eftersom beskattningsplatsen i fortsättningen kommer att bestämmas på basis av var köparen är etablerad, kommer säljaren inte att ha något intresse av att som nu etablera sig i ett land med låg skattesats. Regleringen skyddar alltså medlemsstaterna från konkurrens tävlan utifrån skillnader mellan ländernas skattesatser. Det här är särskilt viktigt för ett land som Finland, som har en hög skattesats, även om konsumtionen av elektroniska tjänster hittills har varit lågEnligt uppskattningarna i propositionen kommer mervärdesskatteintäkterna att öka med 10-15 miljoner euro per år då beskattningsplatsen flyttas till Finland..

Propositionen innebär trots det skyldigheter för företagen, eftersom säljarna i fortsättningen måste betala skatt till var och en av de medlemsstater där de har konsumentkunder. Det är därför i praktiken nödvändigt att införa en särskild ordning för att göra det lättare att uppfylla skattskyldigheten. De säljare som bedriver gränsöverskridande handel kan med stöd av den sköta sina skyldigheter i anslutning till beskattningen genom skatteförvaltningen i den medlemsstat de valt. Skatteförvaltningen har till uppgift att förmedla uppgifter och skattebelopp till konsumtionsstaten. Det här minskar bördan för företagen betydligt och underlättar självklart också betalningen av skatt.

Behov av styrning

Vid utfrågningen av sakkunniga har det framgått att de nya bestämmelserna medför ett omedelbart behov av styrning. Bara det faktum att det behöver säkerställas var köparen är etablerad kräver elektronisk identifiering och kontroll av bevisningen. I detta sammanhang krävs också nationella avvägningar, som bör ge utrymme för flexibla rutiner.

Styrningen måste vara på allt sätt pragmatisk och tolkningen måste vara företagsvänlig, särskilt i början. Det vore också bra om anvisningarna skulle innehålla direktiv om förfarandena i oklara fall. Man kunde till exempel utgå från antagandet att tjänsten alltid beskattas i Finland om det inte med säkerhet går att fastställa köparens etableringsland.

De sakkunniga har ändå gjort den bedömningen att det endast är några få finländska företag som har möjlighet att sälja de aktuella tjänsterna direkt till konsumenter utomlands. Mindre aktörer och bland annat startup-företag och tillväxtföretag tvingas i praktiken ta hjälp av större aktörer i försäljningen. I detta avseende är förändringen nödvändigtvis inte så stor; försäljningen av elektroniska tjänster direkt till konsumenter utomlands är också i nuläget liten på grund av att distributionskedjorna är så få.

Behovet av styrning innebär i vilket fall som helst att förslaget innebär kostnader och resursbehov för Skattestyrelsen, både av engångsnatur och av bestående karaktär. Budgetmedel har delvis redan avsatts för ändamålet, men det är nödvändigt att följa upp saken.