Motivering

Finansutskottet hänvisar till sitt tidigare utlåtande om utredning, E 131/2004 rd. Den aktuella utredningen är en komplettering till E-ärendet. I utlåtandet gick utskottet närmare in på både substansen i och finansieringen av den nordliga dimensionen.

Den nya utredningen innehåller egentligen inga nya riktlinjer. Finansutskottet håller med regeringen om förslagen till smärre justeringar av riktlinjerna i kommissionens promemoria om den nordliga dimensionen. Den första justeringen gäller att definitionen på den nordliga dimensionen bör vara tillräckligt allmänt formulerad. För det andra vill regeringen lyfta fram de regionala organens viktiga roll i samarbetet kring den nordliga dimensionen. För det tredje sätter regeringen fokus på den regionala och den lokala nivån, företagssektorn och frivilligorganisationerna samt deras roll i genomförandet.

Ett tillfälligt utskott vid Europaparlamentet har blivit klart med sitt betänkande om den nya finansieringsramen för 2007—2013. Där betonar utskottet vikten av en Östersjöstrategi i stället för den nordliga dimensionen. Utskottet framhåller att detta delvis strider mot statsrådets utredning och tanken om en generös definition av den nordliga dimensionen. I likhet med regeringen anser finansutskottet att den nordliga dimensionen framöver bör täcka in ett stort område som sträcker sig från Östersjön till nordvästra Ryssland och de arktiska områdena.

Man kan inte nog understryka vikten av att Ryssland kopplas in på den förberedande processen, anser finansutskottet. Detta är dessutom bästa sättet att engagera Ryssland i den gemensamt överenskomna policyn. Ett närmare samarbete mellan EU och Ryssland medverkar till måluppfyllelsen.

EU-finansieringen av den nordliga dimensionen bör i första hand komma från Tacis-instrumentet och i framtiden från det Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet. I likhet med finansministeriets ståndpunkt i en särskild utredning anser finansutskottet att kommissionens planer på allokering av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet ytterligare kräver en ordentlig genomgång. Det är inte fullt säkert att merparten av medlen för instrumentet kommer att gå till EU:s närområden.

I det tidigare utlåtandet befarade utskottet att ett samordnat grannskaps- och partnerskapsinstrument kan bli för svårhanterligt. Då är det bästa alternativet sannolikt att gränssamarbetet får ett eget finansiellt instrument som täcker in hela EU:s yttre gräns. Kommissionen utgår från att det gränsöverskridande samarbetet ska finansieras dels från sammanhållningspolitiken, dels från de yttre förbindelserna. Enligt vad utskottet erfarit har ordförandelandet i överläggningarna om finansieringsramen räknat med att finansieringen av det gränsöverskridande samarbetet lyfts över från sammanhållningen till yttre förbindelser. Finansutskottet menar att detta i hög grad kan försvåra för Finland att nå sina mål.

Adekvata resurser för den nordliga dimensionen måste garanteras med hjälp av flera olika finansieringskällor inom unionen. I den finansiella konstellationen ska också internationella finansinstitut ingå. Det är bäst att i detta läge låta samtliga finansieringsmöjligheter och finansieringsformer vara öppna med avseende på möjligheterna att nå målen med den nordliga dimensionen. Som tidigare anser utskottet att finansieringen från EU inte bör utesluta möjligheten att den nordliga dimensionen får en egen budgetlinje om det annars inte går att nå samförstånd om en hållbar lösning.