Motivering
Utvecklingssamarbete
Utvecklingssamarbetets nivå.
Riksdagen förutsatte den 18 december 2001 i samband
med behandlingen av årets budget att regeringen lägger fram
ett program med tidtabell om hur Finland uppnår den nivå på biståndsutgifterna
som FN rekommenderar, det vill säga 0,7 % av bruttonationalprodukten.
Regeringen beslutade inför biståndsfinansieringskonferensen
i Monterrey i mitten av mars att biståndsmedlens bnp-andel årligen
höjs med 0,01 procentenheter för att målet
om 0,4 % skall kunna uppnås under 2007—2008.
Med denna satsning som förutsätter en årlig ökning
på ca 20 miljoner euro håller sig Finland ovanför
medeltalet för EU. På toppmötet i Barcelona
fattade EU beslut om att medlemsstaterna åtar sig att höja
medelvärdet för EU:s bistånd från
nuvarande ca 0,33 % till 0,39 % av bnp fram till
2006.
Utskottet anser att framstegen vid biståndsfinansieringskonferensen
i Monterrey är positiva. Också EU:s och Finland
strategier för ökade biståndssatsningar
pekar i rätt riktning. Men för jämförelsens
skull noterar utskottet att till exempel Sverige har beslutat höja
sitt bistånd från nuvarande 0,7 till 0,86 % av
bnp fram till 2004. Utskottet menar att Finland i framtiden inte
kan bortse från den internationella utvecklingen. Senast
den nya regering som tillträder efter de förestående
riksdagsvalen måste ta ställning till den tidsplan
med vilken Finland kan uppnå FN:s rekommendation om 0,7 % av
bnp för biståndsutgifterna.
Multilateralt bistånd.
Riksdagen förutsatte också i samband med behandlingen
av årets budget att regeringen följer med om fullmakterna
för det multilaterala biståndet är tillräckliga
och att den vid behov lämnar ändringsförslag
till riksdagen i samband med en tilläggsbudget. Finansutskottet
påpekar att det inte finns något förslag om ökade
avtalsfullmakter i den tilläggsbudgetproposition som riksdagen
har under behandling. Det är viktigt att saken tas upp
i samband med behandlingen av en andra tilläggsbudgetproposition,
menar utskottet.
Försvarsmaterielindustrin
Riksdagen förutsatte den 21 juni 2000 att regeringen
i kommande budgetar sörjer för verksamhetsbetingelserna
och sysselsättningen inom den inhemska försvarsmaterielindustrin.
Ett år senare förutsatte riksdagen att regeringen
med det snaraste anvisar behövliga tilläggsanslag
för att produktionen inom den inhemska krut- och ammunitionsindustrin
skall kunna fortsätta och utvecklas på sikt. Vidare
förutsatte riksdagen den 8 november 2001 att regeringen
i brådskande ordning gör upp en långsiktig
utvecklingsplan för att trygga krut- och ammunitionsproduktionen
i Finland.
I statsrådets reviderade säkerhets- och försvarspolitiska
redogörelse 2001 konstaterades det att det militära
försvarets importberoende har ökat, vilket innebär
ett hot i krissituationer. Vidare konstaterades det att målet
för det internationella samarbetet inom försvarsmaterielindustrin är
att skapa betingelser för den inhemska industrin att fungera
som viktig samarbetskompanjon med den europeiska industrin. I sitt
utlåtande om redogörelsen till försvarsutskottet framhöll
finansutskottet att detta kräver en betydligt större
satsning på forskning och utveckling. I utlåtandet
såg finansutskottet det som ett hot för den inhemska
försvarsmaterielindustrin att försvarets materialbehov
i allt högre grad gäller system och materiel som
inte tillverkas i Finland. Utan internationella nätverk
går det knappast heller att göra tillverkningen
av dem i Finland lönsam eller att få fram adekvata
resurser för det.
Det största problemområdet för den
inhemska försvarsmaterielindustrin är den tunga
ammunitionsindustrin. I redogörelsen framhölls
att försvarsförvaltningens tillgängliga
resurser inte längre räcker till för
att upprätthålla en sådan krut- och ammunitionstillverkning
som krävs för krigstida förhållanden.
I regeringens berättelse konstateras att helheten samt
upprätthållandet av kunnandet och produktionen
i fråga om krut- och ammunitionsindustrin måste
behandlas som en del av den inhemska industristrategin och försörjningsberedskapen.
I framtiden behövs i alla fall kunnande i hemlandet i fråga
om krut- och ammunitionsindustrin samt olika produktionsmetoder.
På denna punkt i berättelsen hänvisar regeringen
till behovet av att inrätta kunskapscentrum. Vidare påpekar
regeringen att den utvecklingsplan som riksdagen förutsatt
har börjat förberedas.
Finansutskottet menar att det krävs adekvata årliga
anslag också för försvarsmaktens upphandling
för att garantera den inhemska försvarsmaterielindustrins
orderingång. Regeringen ställer som mål
en ökad upphandling inom den inhemska industrin så att
minst hälften av anslagen för upphandling av försvarsmateriel fram
till utgången av 2003 används i Finland, motköp
och materielens livscykelkostnader inberäknade. Utskottet
anser att detta mål bör säkerställas.
I samband med behandlingen av den försvarspolitiska
redogörelsen i riksdagen ansågs det att den inhemska
krut- och ammunitionstillverkningen måste bibehållas
redan för att garantera en adekvat försörjningsberedskap.
Likaså ansågs det att det i samband med beredningen
av en redogörelse 2004 bör utredas vilka andra
slag av försvarsmaterielindustri som behövs i
Finland i ett militärt krisläge och att en strategi
för att bibehålla och utveckla dem bör
läggas upp. Finansutskottet menar att det behövs
en övergripande strategisk planering mellan olika förvaltningsområden
och industrin. Som framhållits i redogörelsen
2001 kommer försvarsindustrin i framtiden i allt högre
grad att ingå i olika nätverk med den nordiska
och europeiska industrin. Vi måste skapa betingelser för
denna internationella samverkan. Genom omstrukturering av försvarsmaterielindustrin
bör vi förstärka de områden
där utvecklingen är intensiv eller som är
strategiskt viktiga militärt och med tanke på försörjningstryggheten.
Det är helt uppenbart att ett sådant långsiktigt
utvecklingsarbete bara kan garanteras med långvariga kompanjonsavtal mellan
statsförvaltningen och förvarsmaterielindustrin.
Anslagen för polisväsendet
I samband med behandlingen av budgetpropositionen för
2001 ansåg finansutskottet det viktigt att polisväsendets
totala finansieringsbehov utreds i brådskande ordning.
Inrikesministeriet tillsatte en utredningsman för att granska
polisens ekonomiska situation, budgetering och redovisning. Utredningsmannen
lämnade sin rapport i början av 2002. Enligt rapporten är
situationen för redovisningen mycket god och grunderna är
på plats. Utredningsmannen hävdar att polisväsendets
ekonomi inte håller med en budgetfinansiering på 2000 års
nivå (tilläggsbudgetarna medräknade 483
miljoner euro). Trots att den finansiella situationen i slutet av
2001 var något bättre än året
innan, var den enligt erhållen utredning ändå inte
tillräckligt god med hänsyn till de förväntade
utgifterna under 2002 och kommande år. Det är
uppenbart att de återstående alternativen i framtiden är
antingen att öka budgetfinansieringen eller skära
ner personalen.
Finansministeriets förvaltningsområde
Finansutskottet noterar att regeringen lämnat en otillräcklig
utredning om ett flertal av de uttalanden som hänför
sig till finansministeriets förvaltningsområde.
Som exempel kan nämnas svaret på uttalandet om
förbättrande av de små och medelstora
företagens självförsörjningsgrad
(RP 106/1996 rd, s. 161), där det bland annat
hänvisas till det förbättrade ekonomiska
läget. Utskottet menar att också andra uttalanden
som gäller finansministeriets förvaltningsområde än
de som nämns i förteckningen nedan kräver
ytterligare åtgärder oberoende av dem som eventuellt
vidtagits hittills. Det gäller att fästa särskilt
avseende bland annat vid bestämmelserna om beskattning vid
generationsväxling och utveckling av energi- och miljöskatterna.
Utskottet påpekar att utredningarna i vissa fall gäller
något annat än det problem som påtalats
i uttalandet. Som exempel kan nämnas uttalandet om beskattningen
av dem som arbetar i Ryssland (RP 101/1999 rd, s. 172).
Det avsåg skattebehandlingen av journalister. Eftersom frågan
om ett skatteavtal med Ryssland ännu är öppen,
anser finansutskottet att uttalandet fortfarande är på sin
plats.
Undervisningsministeriets förvaltningsområde
Finansutskottet fäster avseende vid att regeringen
inte har iakttagit de utsatta tiderna för olika förberedande åtgärder
i ett flertal av de uttalanden som hänför sig
till undervisningsministeriets förvaltningsområde.
Detta har lett bland annat till att riksdagen upprepade gånger
har fått lov att förutsätta åtgärder
om samma saker. Som exempel kan nämnas revideringen av
grunderna för beräkning av statsandelen till medborgarinstitut
(RP 109/2000 rd och RP 187/2000 rd,
s. 205, samt RP 115/2001 rd och RP 206/2001
rd, s. 210).
Vidare påpekar utskottet att berättelsen inte nämner
de uttalanden som fullföljts genom riksdagens egna åtgärder
(t.ex. stödjande av idrott, RP 105/1998 rd, s.
199).
Målet för Forststyrelsens intäktsföring
Riksdagen förutsatte den 19 december 2000 att målet
för Forststyrelsens intäktsföring fastställs med
hänsyn till att lånefinansiering inte skall behöva
anlitas för ändamålet. Enligt vad utskottet har
erfarit har detta nätt och jämnt kunnat undvikas
under de senaste åren. Forststyrelsens intäktsföring
till staten har sedan 1998 överskridit verksamhetens finansiella
resultat. Vinsten har kunnat intäktsföras till
förutsatt belopp genom att Forststyrelsens placeringar
och andra finansiella tillgångar har använts för ändamålet.
Enligt erhållen utredning kan resultatet för 2001
intäktsföras under 2002 utan lånefinansiering
om beloppet delas upp i flera rater. Senast när resultatet
för 2003 skall intäktsföras under 2004
måste det ske med lånade pengar. Finansutskottet anser
att förfarandet är otillbörligt.
Utskottet menar att ambitionen att uppnå målet
för intäktsföringen inte får
leda till sådana avverkningsvolymer som står i
strid med ett hållbart skogsbruk. I detta sammanhang uppmärksammar
utskottet de belopp som Forststyrelsen årligen använder
för köp av skogsmark. Forststyrelsen måste
nämligen sälja ut en hel del av sin egendom också för
att få ihop medel för anskaffning av naturskyddsområden.
Avena Oy
Riksdagen förutsatte den 28 november 2001 att ställningen
för Avena Oy:s personal garanteras vid framtida ägararrangemang.
Finansutskottet konstaterar att åtgärderna beträffande
Avena Oy ännu inte är slutförda. Enligt
rådande uppfattning kommer den förestående
affären att få obetydliga konsekvenser för
personalen och gälla i första hand personalen
inom centralförvaltningen. I det slutliga aktieköpebrevet
har det tagits in ett uttalande om företagsförsäljningens
konsekvenser för personalen.
Närståendevården
Vad gäller uttalandet om villkoren för närståendevården
(RP 109/2000 rd, s. 294 och RP 187/2000
rd, s. 294) hänvisar finansutskottet till sitt
tidigare betänkande FiUB 3/2002 rd om statsrevisorernas
berättelse, där det bland annat behandlade missförhållandena
inom närståendevården och behovet av
att utveckla den. Utskottet framhåller fortfarande att
den finansiella basen för närståendevården
och vårdens ställning i det kommunala servicesystemet
måste stärkas. Också stödservicen
för närståendevårdare och insatserna
för att framför allt äldre närståendevårdare
skall orka och få stöd bör uppmärksammas
mera.
Villkoren för aravalån
Vad gäller uttalandet om villkoren för aravalån (RP 115/2001
rd och RP 206/2001 rd, s.
319) hänvisar finansutskottet än en gång
till sitt betänkande FiUB 3/2002 rd om
statsrevisorernas berättelse, som behandlar bland annat
utvecklingen på bostadsmarknaden. Då konstaterades det
att regeringen hade sänkt realräntan på nya aravahyreslån
från 3,7 till 2,95 %. Också låneamorteringarna
har nu tidigarelagts. Inom det gamla aravalånebeståndet
sänktes de högsta räntorna i några
enstaka fall. Ändringarna förbättrade
lånevillkoren för nya lån, men bara lite
och de fick inte genomslag i hyresnivån. Finansutskottet
konstaterar vidare att regeringens åtgärder inte
förbättrar lånevillkoren framför
allt för gamla lån i alla delar på det
sätt riksdagen förutsatte. Aravalånesystemet
bör vidareutvecklas för att målen i uttalandet
skall uppnås.
Riksdagens uttalanden
Utskottet menar att de åtgärder i redogörelsen som
vidtagits med anledning av följande uttalanden är
adekvata eller att uttalandena annars har blivit obehövliga:
-
Utredande av problemen
kring den sociala tryggheten för utlandsarbetare
RP 100/1997 rd (s. 113)
-
Arktiska rådets anslagsbehov
(RP 109/2000 rd och RP 187/2000 rd (s. 116)
-
Anslag för polistjänster
RP 103/1996 rd (s. 135)
-
Försvarsmaterielindustrins verksamhetsförutsättningar
RP 105/1998 rd (s. 152)
-
Försvarsmaktens omkostnadsanslag
RP 105/1998 rd (s. 152)
-
System med förbindelser för
flygare inom luftstridskrafterna
RP 105/1998 rd (s. 153)
-
Skattelättnader för sjöfarten
RP 199/1993 rd (s. 159)
-
Bilskatt
RP 321/1994 rd (s. 160)
-
Förbättrande av de små och
medelstora företagens självförsörjningsgrad
RP 106/1996 rd, LM 62/1995 rd, LM 45/1996
rd (s. 161)
-
Utvecklande av energibeskattningen
RP 225/1996 rd (s. 162) till den del det är fråga
om
a) att få till stånd ett enhetligt miljöskattesystem
och ett nordiskt miljöskattesystem och
b) att förbättra lönsamheten för
drivning av energived och användningen av ved för
energiproduktion
-
Energibeskattningen
RP 194/1997 rd (s. 164)
-
Växthusodlingens energiskattebörda
samt den sammantagna beskattningen av vissa motorfordon
RP 55/1998 rd (s. 169)
-
Uträkningen av kapitalinkomsten av företagsinkomst
och inräkning av depositioner i en näringsidkares
nettoförmögenhet
RP 32/1999 rd (s. 170) till den del det är fråga
om
a) att korrigera 38 § i inkomstskattelagen så att
företagsinkomstens kapitalinkomstandel i vissa
fall inte fastställs och
b) att depositioner som hör till affärsverksamheten
läggs till näringsidkarnas nettoförmögenhet
-
Statens och kommunernas samarbetsdokument om ekonomin
RP 71/1999 rd (s. 171)
-
Internetförbindelser till beskattningsuppgifter
RP 149/1999 rd (s. 173)
-
Inkomstskatt
RP 102/2000 rd (s. 175) till den del det gäller
beskattningen av företagare och jordbruksföretagare
med låga inkomster)
-
Resurserna för den nationella innovationsstrategin
RP 72/1995 rd (s. 182, första uttalandet)
-
Tryggande av de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna
för de statliga skolorna och specialyrkesläroanstalterna
för handikappade
RP 100/1997 rd (s. 192)
-
Stödjande av idrott
RP 100/1997 rd (s. 192)
-
Tryggandet av basfinansieringen av universiteten
RP 105/1998 rd (s. 198)
-
Användningen av tippningsvinstmedel till statsandelar
för bibliotek
RP 105/1998 rd (s. 199)
-
Stöd för idrotten
RP 105/1998 rd (s. 199)
-
Utbildning av yrkesflygare
RP 40/1999 rd (s. 200)
-
Tillräckligheten i anslagen för
självständig yrkesinriktad tilläggsutbildning
RP 109/2000 rd och RP 187/2000 rd (s. 204)
-
Statsunderstödet till kvinnoorganisationerna
RP 109/2000 rd och RP 187/2000 rd (s. 206)
-
Det nationella stödpaketet och investeringsstöden
RP 103/1996 rd (s. 220)
-
Främjande av träbyggandet
RP 40/1999 rd (s. 230)
-
Nationellt stöd för jordbruket
och trädgårdsodlingen år 2001
RP 109/2000 rd och RP 187/2000 rd (s. 235)
-
Extra finansiering för BSE-undersökningar
RP 109/2000 rd och RP 187/2000 rd (s. 236)
-
Projektet E 18 och banavsnittet Kervo—Lahtis
RP 109/2000 rd och RP 187/2000 rd
(s. 245)
-
TEKES, bevillningsfullmakter
Innovationssystemet
RP 72/1995 rd (s. 252)
-
Teknologiska utvecklingscentralens resurser
RP 3/1996 rd (s. 253)
-
Stöd till energiskogsbränsle
RP 105/1998 rd (s. 259)
-
Stöd av företagens investerings-
och utvecklingsanskaffningar
RP 105/1998 rd (s. 260)
-
Varvsstödets beställningsfullmakter
RP 241/1998 rd (s. 261)
-
Regionalt stödjande av transporter
RP 109/2000 rd och RP 187/2000 rd (s. 261)
-
Finansiering av investerings- och utvecklingsprojekt
vid företag
RP 115/2001 rd och RP 206/2001 rd (s. 262)
-
Användningen av Penningautomatföreningens
avkastning som inte delats ut
RP 100/1997 rd (s. 275)
-
Kartläggning av sjukhusens behov av ombyggnader
RP 105/1998 rd (s. 286)
-
Ombildande till förslagsanslag av det
anslag som delas ut i form av understöd från Penningautomatföreningen
RP 105/1998 rd (s. 287)
-
Barns och ungas välfärd
RP 40/1999 rd (s. 288)
-
Kvalitetsrekommendationer för åldringsvården
RP 109/2000 och RP 187/2000 rd (s. 293)
-
Användningen av sysselsättningsanslag
RP 105/1998 rd (s. 306)
-
Granskning av TE-centralernas behov av sysselsättningsanslag
RP 109/2000 rd och RP 187/2000 rd (s. 309)
-
Främjande av byggande i trä
RP 40/1999 rd (s. 316)
-
Inkomstgränserna för valet av
boende
RP 109/2000 rd och RP 187/2000 rd
(s. 318)
-
Räntestöd för lån
för bostadsaktiebolagshus
RP 109/2000 rd och RP 187/2000 rd (s. 318)
-
Den högsta hyresnivå som berättigar
till bostadsbidrag
RP 109/2000 rd och RP 187/2000 rd (s. 318)