Enligt förslaget ska

• medlemsstaterna sluta ta ut registreringsskatt för personbilar före ingången av 2016.
• under övergångsperioden omedelbart införas ett återbäringssystem för registreringsskatt för de bilar som registrerats och beskattats i medlemsstaten i fråga och som sedermera exporteras eller stadigvarande flyttas från gemenskapen eller till en annan medlemsstat.
• ett motsvarande återbäringssystem införas även för den årliga vägtrafikskatten om medlemsstaten tar ut en sådan. Alternativt kan skatten grunda sig direkt på hur länge bilen används i en medlemsstat och då behövs inget återbäringssystem.
• grunden för den årliga vägtrafikskatten och, under en övergångsperiod, grunden för registreringsskatten åtminstone delvis vara beroende av hur många gram koldioxid varje bil släpper ut per kilometer. Skattens storlek föreslås inte bli samordnad, men för att hindra bilmarknaden från ytterligare fragmentering föreslås en minimiandel för den utsläppsbaserade delen av skatten vilken ska räknas utgående från den totala skatteinkomsten från de båda skatterna. Minst 25 procent av inkomsterna från såväl registreringsskatten som den årliga vägtrafikskatten ska härröra från den koldioxidbaserade komponenten senast den 31 december 2008. Vid utgången av 2010 ska denna andel utgöra 50 procent av inkomsterna från de båda skatterna.

Direktivet ska genomföras i medlemsstaterna före utgången av 2006.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen anser att de mål som ligger till grund för förslaget är viktiga, dvs. att förbättra den inre marknadens funktion och att minska koldioxidutsläppen från personbilar. Med tanke på de internationella klimatpolitiska åtagandena är det viktigt att utveckla effektiva styrmedel för att stävja ökningen av trafikutsläpp. Regeringen förhåller sig dock reserverat till den föreslagna utsläppsbaserade skatten.

Det kan vara svårt att utvidga den utsläppsbaserade skatten till att omfatta en registreringsskatt som bilskatten på grund av det gemenskapsrättsliga förbudet mot skattediskriminering av beskattning av i synnerhet begagnade importbilar. Därför vill regeringen nu hellre utveckla den årliga fordonsbeskattningen så att den beaktar bilarnas koldioxidutsläpp. Också utredningar i Finland stöder denna uppfattning. Kravet att den utsläppsbaserade skatten ska omfatta en minsta avkastningsandel garanterar inte att det får en miljöstyrande effekt utan begränsar i onödan möjligheten att utveckla skattesystemet.

Regeringen anser att medlemsstaterna bör ha friare händer att utveckla sitt skattesystem. De förpliktande förslagen om en minimiandel för den utsläppsbaserade skatten och att skatten ska omfatta en registreringsskatt lik bilskatten kan inte godkännas i sin nuvarande form. Besluten om detaljerna i en beskattning som baserar sig på bilars koldioxidutsläpp bör fattas nationellt.

Avsaknaden av enhetliga skattebestämmelser hindrar inte att man på nationell nivå beaktar miljöaspekterna i trafikbeskattningen på ett sätt som lämpar sig för de enskilda medlemsstaterna så länge de allmänna EG-rättsliga bestämmelserna iakttas. Den årliga fordonsbeskattningen bör utvecklas så att den bidrar till minskade koldioxidutsläpp från personbilar.

Av statsekonomiska skäl är det svårt att förbinda sig att slopa bilskatten. Beslut om att eventuellt slopa eller sänka skatten och likaså om att flytta tyngdpunkten i beskattningen från bilskatt till annan trafikbeskattning ska få fattas nationellt.

Regeringen förhåller sig preliminärt positivt till förslaget om att bilskattens andel av en begagnad bils restvärde återbetalas när en bil förs ut ur landet för gott. Innan en slutlig ståndpunkt kan tas måste ändringens konsekvenser utredas närmare. Förslaget om återbäring av årlig fordonsskatt vid utförsel har redan genomförts i Finland och kan således godkännas.

Förslagen om värdering av begagnade bilar i beskattningen är oklara på vissa punkter och kräver precisering. Dessutom bör den föreslagna bestämmelsen vilket land den årliga fordonsskatten skall tas ut i ses över.