Motivering
Framtidsutskottets roll i riksdagen
Framtidsutskottets främsta uppgift är att
medverka till att de beslut som riksdagen fattar är försvarbara
också i ett längre perspektiv. Därför bör
utskottet delta i beredningen av beslut vars konsekvenser sträcker
sig långt in i framtiden. För att kunna fullfölja
denna uppgift på behörigt sätt har utskottet
getts i uppdrag att titta på framtidsforskningens metoder.
På lång sikt måste man gardera sig för
olika utvecklingsalternativ. Med tanke på denna gardering
har utskottet fokuserat på metoder som lämpar
sig för ändamålet, t.ex. att upprätta
alternativa scenarier.
Beslut med varaktiga effekter fattas inom alla politikområden.
Men det finns politikområden där besluten normalt
har effekt lång tid framöver. Inte minst forsknings-
och teknologipolitiken hör till de här områdena.
Teknologiutvärdering i riksdagen är en av de uppgifter
som uttryckligen ålagts framtidsutskottet. Andra parlament
saknar ett framtidsutskott, och därför har många
länder i Europa uppdragit den parlamentariska teknologiutvärderingen åt
något annat utskott. Exempelvis Tyskland har ett utskott
för utbildning, forskning och teknikutvärdering
som liknar vårt framtidsutskott vad gäller de
behandlade ärendenas långtidseffekter.
Framtidsutskottet påpekar att dess roll i behandlingen
av redogörelser och propositioner om forsknings- och teknologipolitik
kan stärkas. Utskottet kunde tydligare som ett bland utskotten
behandla forsknings- och teknologipolitiska propositioner med långtidseffekter
och på så vis delta i beredningen av riksdagens
svar.
Estland — en internationell förebild för
utveckling av it-samhället
Utvecklingen av it-samhället är ett annat
politikområde som kräver långsiktiga
beslut. Utskottet har under årens lopp i många
olika sammanhang uttalat sig kritiskt om hur det finländska
it-samhället byggs upp. Särskilt digitaliseringen
av offentliga tjänster håller alltför
långsam takt. Som exempel kan nämnas samordningen
av data från hälso- och sjukvården samt
e-recept.
Estland har eventuellt varit bäst på, men
i varje fall snabbast i världen med att bygga upp ett digitalt
samhälle. Att övergången skett så snabbt beror
delvis på att parlamentet lade fast riktlinjer för
Estlands it-politik så tidigt som 1998. År 2006
beslutade den estniska regeringen om en it-samhällsstrategi
2013 som tar fasta på 1) medborgarna, 2) företagen
och 3) den offentliga förvaltningen.
Den estniska digitaliseringen uppges ha utfallit väl
och kan i korta ordalag beskrivas som följer. För
närvarande använder 75 procent av befolkningen
i Estland Internet eller e-post. Den offentliga sektorn finns till
100 och företagsvärlden till 95 procent på nätet.
De offentliga tjänsterna nås via en gemensam portal
(www.eesti.ee). "Den digitala klyftan", ett välkänt
fenomen runtom i världen, utgör inget problem.
I praktiken är hela den offentliga sektorn inklusive tjänster
digitaliserad. Myndighetsfunktioner, ömsesidiga kontakter
och dokumentutbyte sköts elektroniskt via en egen säker
portal, pappersfritt. Numera är det endast republikens
president (i egenskap av institution) som undertecknar papper. Offentlig
data, lagstiftningsprocesser och finansieringsuppgifter kan nås
online. Medborgare, bostäder, företag, fastigheter,
bilar, båtar samt andra enheter och aktörer har
fått ett identifieringsnummer. Mer än 80 procent
av befolkningen använder ett ID-kort för e-tjänster, verifiering,
certifiering och signatur. Medborgarna har en officiell e-postadress,
och när den aktiveras kommer meddelanden från
staten (brev) endast den vägen.
Enligt den estniska lagen om offentlig information, som antogs
2000, ska regeringens handlingar och dokument före 2010
ha gjorts tillgängliga för allmänt bruk
och tillåta fulltextsökning. Dessutom kräver
lagen att myndigheter och sådana privata aktörer
som har hand om offentliga uppdrag besvarar inkomna frågor
inom fem arbetsdagar. Databaserna har tekniskt och i användarhänseende
samordnats så att information som en gång samlats
in finns tillgänglig i alla funktioner i uppdaterad form.
Medborgarna har möjlighet att i s.k. civilärenden
titta på vilka uppgifter om dem som använts, och
i framtiden kan de eventuellt få ett sms till sin mobil
om detta.
E-röstning introducerades i kommunalvalet 2005. År
2007 öppnades en deltagarportal, dvs. en webbplats där
myndigheterna i diskussionssyfte lägger ut projekt, planer,
propositioner under beredning m.m. som man kan titta på från första
början och föra en öppen och allmän
debatt om. Medborgarna kan lägga initiativ och omröstning
ordnas om dem. Den behöriga ministern har en månad
på sig att förklara vilka åtgärder
som vidtagits eller varför inga åtgärder
vidtagits.
Utifrån erhållen utredning vill utskottet
särskilt peka på följande i den estniska
modellen. För det första har man, statledningen
inkluderad, i Estland som i Storbritannien kraftfullt uppmuntrat
och påskyndat övergången till ett it-samhälle.
Honnörsorden har varit öppenhet och insyn, effektivitet,
produktivitet och smidighet. Särskilt när det
gäller den offentliga sektorn har staten svarat för
den övergripande arkitekturen, att systemen är
interoperabla och säkra och att hänsyn tas till
olika parters intressen. På statens lott har också fallit
att driva på en god regional utveckling, se till att information
finns tillgänglig, samordna tekniken och operativsystemen, stärka
den digitala kompetensen och säkerställa att medborgargrupper
med sämre möjligheter kan medverka. Arbetet har
också krävt att parterna engagerat sig på bred
front i det gemensamma målet.
Ett bra exempel på att Estland berett sig ingående
och systematiskt på digitaliseringen är de undervisnings-
och aktiveringskampanjer som riktats till äldre personer
och andra med bristande it-kunskap. Det första, för
100 000 medborgare avsedda utbildningspaketet genomfördes
i digitaliseringens startfas 2002—2005 och den andra kampanjen
har kört i gång och gäller 2009—2011.
Av dem som genomgick den första utbildningen har 72 procent
fortsatt använda dator och Internet. Nu fokuserar man på att
få 50 000 familjer att använda Internet hemma.
E-beskattning är ett bra exempel på hur Estland
fått fart på självbetjäningen
på Internet. Skatteförslaget fylls i elektroniskt
av 91 procent av medborgarna. När någon anlitat
e-tjänsten ska beskattaren i förekommande fall
betala tillbaka skatt inom fem dagar (i annat fall inom tre månader).
Allsidigare tjänster, mobilitet dvs. oberoende av tid
och plats, informationssäkerhet och sårbarhet,
sociala medier och samarbete mellan stat och kommuner uppges höra
till de viktiga utmaningarna i framtiden.
Fart på uppbyggnaden av det digitala Finland
Finland har varit ett ledande it-land, men har helt tydligt
tappat mark. Inom den privata sektorn har digitaliseringen fortskridit,
men den offentliga sektorn släpar efter. Exempelvis Economist
Intelligence Unit, som mäter hur den offentliga sektorn
i olika länder klarat av att styra den digitala utvecklingen,
placerar (2009) Finland någonstans i mittfältet
i detta avseende. Bedömningen grundar sig på tillgången
till offentliga digitala tjänster och kvaliteten på dem.
Särskild uppmärksamhet fästes vid den
offentliga förvaltningens kompetens när det gäller
att utveckla och styra digitaliseringsprocessen i sitt land. Finland
kom på 20:e plats, långt efter de övriga nordiska
länderna som av tradition varit våra viktigaste
jämförelseländer.
FN redde ut och analyserade 2008 den offentliga förvaltningens
nättjänster i olika länder utifrån
hur väl de erbjuder medborgarna inte bara fakta och basinformation
utan också konkreta interaktiva tjänster och redskap.
Som ett av de främsta kriterierna hade FN valt hur långt
länderna kommit i att utveckla e-demokrati och vilka möjligheter
till e-deltagande i samhällsbesluten medborgarna har. Finland
delar 43:e plats med Honduras, Mongoliet och Filippinerna. Tätplatserna
intogs av Förenta Staterna, Sydkorea och Danmark. Estland
och Sverige ligger på 8:e plats. FN bedömer att
offentlig förvaltning i Finland inte i tillräcklig
utsträckning tillhandahåller medborgarna sådana
nya deltagande- och påverkansinstrument som informations-
och kommunikationstekniken skulle ha att erbjuda.
Utskottet menar att regeringen bör utnyttja den estniska
modellen för att snabba upp Finlands övergång
till digital tid på alla tänkbara vis utifrån
samlade erfarenheter. It-samhället kräver en övergripande
arkitektur med fokus lagd på en samordning av systemen.
Finland förfogar över utmärkta offentliga
datalager, men bl.a. avgiftsbeläggningen (lagen om grunderna
för avgifter till staten) gör att de inte utnyttjas
effektivt. Det gäller att aktivera medborgarna med olika
morötter. I och med att riksdagen kan vänta sig
en redogörelse i frågan kommer de olika aktörernas
engagemang att stärkas och det digitala Finland därmed
få sitt genombrott.
Uttalanden som kan strykas
Utskottet anser att de åtgärder som vidtagits
med anledning av följande uttalanden är tillräckliga eller
att uttalandena annars inte längre behövs.
-
Invandringspolitik och ett
mångkulturellt Finland
SRR 4/2001
rd — RSk 34/2002 rd. Riksdagen
godkände den 8 januari 2003 framtidsutskottets betänkande,
där utskottet förutsatte följande åtgärder
av regeringen: Vi bör ta exempel från vår
egen historia och låta den kulturella mångfalden
bli en framtidens framgångsfaktor. Regeringen bör
i detta syfte satsa på en integrering av såväl
nuvarande som framtida invandrare och särskilt gå in
för att förbättra deras språkkunskaper
och beredskap att komma in på arbetsmarknaden.
-
Sysselsättningen och kostnaderna för
att låta utföra arbete
SRR 4/2001
rd — RSk 34/2002 rd.
Riksdagen godkände den 8 januari 2003 framtidsutskottets
betänkande, där utskottet förutsatte
följande åtgärder av regeringen: 14)
Den höga skattegraden har ansetts vara ett handikapp för
den finländska konkurrensförmågan. Men å andra
sidan kan det konstateras att länder med hög skattegrad — de
nordiska länderna plus bl.a. Nederländerna — utan
undantag placerar sig högt i mätningar av konkurrensförmågan.
Betraktad som en särfråga bör beskattningen
av arbete ligga på en nivå som stöder
en hög sysselsättning och kunnande. Kostnaderna för
att låta utföra arbete bör anpassas till
de krav arbetet ställs inför i framtiden så att
de bidrar till sysselsättning och gör det lönsamt
att arbeta och låta utföra arbete.
-
Höjning av kompetensnivån
SRR
4/2001 rd — RSk 34/2002
rd. Riksdagen godkände den 8 januari 2003 framtidsutskottets
betänkande, där utskottet förutsatte
följande åtgärder av regeringen: 6) Utgående
från den finländska grundskolans internationellt
erkända effektivitet bör utvecklingsarbetet ta
fasta på att stärka den pedagogiska kulturen,
rekrytera yrkeskompetenta lärare och förebygga
utslagning.
-
Arbetstidsarrangemang som gör anpassningen
av familj, studier och arbete till varandra lättare
för arbetstagaren under livets lopp
SRR 4/2001
rd — RSk 34/2002 rd.
Riksdagen godkände den 8 januari 2003 framtidsutskottets betänkande,
där utskottet förutsatte följande åtgärder
av regeringen: 13) Regeringen bör i samråd med
arbetsmarknadens parter sätta i gång med att se över
arbetstidsarrangemangen så att det under livets lopp blir
lättare att anpassa familj, studier och arbete till varandra.
-
Befolkningen och familjens ställning
SRR 4/2001
rd — RSk 34/2002 rd.
Riksdagen godkände den 8 januari 2003 framtidsutskottets
betänkande, där utskottet förutsatte
följande åtgärder av regeringen: 20)
De familjepolitiska stöden bör uppmuntra till
familjebildning tidigare än nu är fallet.
-
Samordningen av arbetsliv och familjeliv
B
4/2003 rd — RSk 39/2003
rd. Vid behandlingen den 1 oktober 2003 av regeringens åtgärdsberättelse
för 2002 föreslog framtidsutskottet att riksdagen
förutsätter att regeringen utreder hur kostnaderna
för familjeledigheten, som särskilt belastar kvinnodominerade
branscher och arbetsplatser, kan jämnas ut på ett
rättvist sätt, att regeringen utreder hur onödiga,
styva och komplicerade begränsningar kan strykas i de ersättnings-,
förmåns- och tillämpningsbestämmelser som
gäller familjen, att regeringen utreder om hushållsavdraget
kan utvidgas till att omfatta även vårdarbete
som utförs på annan ort och att regeringen utreder
vilka konsekvenser dessa förslag har för ett hållbart
och funktionsdugligt välfärdssamhälle
som grundar sig på offentliga tjänster.