Motivering
Utifrån sin uppgift yttrar sig framtidsutskottet i första
hand om utgångspunkterna för utvecklingen på lång
sikt. I år avgränsar utskottet sitt utlåtande
om budgetpropositionen till skogssektorns framtid med fokus på problemen
i ett längre perspektiv och möjligheterna att
lösa dem.
Om utmaningarna inom skogssektorn på kort sikt
Ett av problemen på marknaden inom skogssektorn är
att de ryska exporttullarna på virke har lett till ett
läge där det nu är viktigt att skogsindustrin
får tillräckligt med virke de närmaste åren.
Skogsindustrin har redan i år importerat virke från
Ryssland till ett pris som inte är lönsamt. Det är
väsentligt att få skogsägarna att för ett
skäligt pris erbjuda skogsindustrin virke som går
att avverka. Målet bör vara att användningen av
inhemsk fiberved ökar med 15 miljoner m3 under
2009 jämfört med 2008.
Utskottet lyfter fram följande frågor och
utmaningar:
- det är en nyckelfråga
att marknaden fungerar inom hela skogs- och virkessektorn
- betydelsen av att virkesmarknaden fungerar kan jämföras
med arbetsmarknaden
- i hela landet finns det ca 500 000 dödsbon som äger
skog och som i genomsnitt har varit mer passiva än andra ägare
när det gäller att sälja virke; om de
får råd i frågan kan de uppmuntras att
sälja fiberved, särskilt från skogar
som genomgår förstagallring
- till följd av arvskiften är ägoförhållandena allt
mer splittrade
- en uppgift som skogscentralerna har är att bidra
till att få ut virke på marknaden (en möjlighet är
företag som tillhandahåller skogstjänster)
det är också väsentligt att få fart
på genomförandet av de skogsbruksplaner som redan
finns och att se över datasystemen för skogstillgångarna
- det är viktigt att unga deltar i skogsvård (t.ex.
rensning och förstagallring)
- bara ungefär en tredjedel av skogsindustrin i
världen är med i utsläppshandeln med
växthusgaser, så för att vår
skogsindustri ska kunna behålla sin internationella konkurrenskraft
de närmaste åren måste det klarläggas
om den preliminära tilldelningen av kvoter för
utsläppsrätter bör vara gratis för
vår skogsindustri.
Med hänvisning till ståndpunkterna av statsrådets
kanslis arbetsgrupp för skogsindustrin och skogssektorn
uppmärksammar utskottet de ovan beskrivna svåra
utmaningarna på kort sikt men går nu närmare
in på de internationella utmaningarna för bioproduktionen
som ett led i sin pågående evaluering av skogssektorns
framtid och de effekter som den tillhörande teknologin får
i samhället.
Att bemöta utmaningarna inom skogssektorn på lång
sikt
Hösten 2007 startade utskottet ett prognostiserings-
och utvärderingsprojekt kring temat skog, näring
och vatten. Där har man sett på den finländska
skogssektorns framtidsutsikter som ett led i de globala utvecklingstrenderna
i produktionen av biomassa (preliminär utredning om skogarna
och skogskompetensen som Finlands styrka, publikationen Teknologian
arviointeja 25, FrU 2008).
Projektet har särskilt granskat skogssektorn som en
del i produktionen av biomassa i tropikerna. Produktionen av biomassa
i tropikerna och särskilt skogarna som kolsänkor
ser ut att ha stor betydelse för arbetet mot klimatförändringen.
Internationella klimatpanelen bedömde 2007 att de minskande
skogsarealerna kanske rentav har varit en viktigare bidragande orsak
till att växthusgaserna ökat i atmosfären än
vad trafiken har varit. Utöver att biomassan binder kol kan
den användas för tre konkurrerande ändamål:
näringsproduktion, bioenergi och tillverkning av produkter
inom träförädlingsindustrin såsom
eukalyptusmassa. Inom framtidsutskottets projekt analyserar man
bl.a. användningen av de finländska skogarna och
utmaningarna inom skogsindustrin i relation till de globala problemen
i arbetet mot klimatförändringen, näringsproduktionen
i världen och produktionen av biobränslen.
Nedan lägger utskottet fram några slutsatser om
hur den finländska skogssektorns utveckling kan främjas
på lång sikt. Utskottet tar sitt prognostiseringsprojekt
som utgångspunkt och drar paralleller till de ståndpunkter
som framförts av statsrådets kanslis arbetsgrupp
för skogsindustrin och skogssektorn.
Ståndpunkterna tar särskilt fasta på två teman:
- Hur har arbetsgruppen i sina
förslag fäst uppmärksamhet vid användningen
av de finländska skogarna och utmaningarna inom skogsindustrin
i relation till de globala problemen i arbetet mot klimatförändringen,
näringsproduktionen i världen och produktionen
av biobränslen.
- Vilken kompetens och vilka produkter eller tjänster
behöver den finländska skogsindustrin för
att klara sig bra och hur kan staten främja industrins
kompetensbas och inriktning på nya produkter?
I sin slutrapport uppger arbetsgruppen att det i världen
bara finns kvar ca 250—300 miljoner hektar oanvänd
markareal som går att odla. Det är enligt arbetsgruppen
betydligt mindre än vad som behövs för
att tillgodose de ökande behoven. Dessutom minskar den
i nuläget produktiva arealen ständigt på grund
av bl.a. torka, ökenspridning och byggande. Olika sätt
att använda marken konkurrerar allt mer med varandra. Därför
drar arbetsgruppen slutsatsen att det kommer att uppstå brist
på trä och träfiber de närmaste decennierna.
Vid sidan av de kortsiktiga lönsamhetsproblemen inom skogsindustrin
motiverar arbetsgruppen med den här ståndpunkten
de insatser som staten kan göra för att öka
skogstillgångarna i Finland och främja en ekonomisk
exploatering av dem.
Utskottet instämmer i arbetsgruppens oro över
hur den odlingsdugliga markarealen kommer att räcka till.
Det kommer på sikt att bli brist på trä även
om den globala efterfrågan på tidnings- och kontorspapper
nu minskar i och med den datatekniska utvecklingen. I arbetet mot
klimatförändringen kommer trä som råvara
troligen att komma till nytta i större utsträckning som
kolsänka och råvara för bioenergi och
dessutom som ersättning för icke förnybara
råvaror bl.a. i kartongförpackningar.
Utskottet anser att frågan om odlingsbar mark och bristen
på trä och träfiber är mycket
mer mångfacetterad. I projektet kring temat skog, näring
och vatten har det framkommit att enbart i Brasilien används
190 miljoner hektar ineffektivt som betesmark för boskap
och 80 miljoner hektar som klenvuxen skog. Den här marken skulle
kunna nyttjas mycket effektivare, antingen som odlingsmark eller
skogsodling. Projektet arbetar med att reda ut om detta är
möjligt med hänsyn till tillgången på vatten
och näringsämnen. En särskilt vittgående
utmaning är att använda havsvatten och salt vatten
för bioproduktion. Havskusterna kommer att få större
betydelse i framtiden som produktionsmiljö för
biomassa.
Problemen inom skogssektorn i Finland kommer inte på sikt
att kunna lösas enbart genom att skogsindustrin får ökad
virkesråvara och effektivare tillgång på sådan.
När man ser skogssektorn som en del av vår framtida
samhällsekonomi måste man granska många
olika aspekter i virkets värdekedja. Skogsklustret inbegriper tryckt
kommunikation och produktion av bioenergi men också byggande
och andra former av mekanisk träbearbetning, förpackning
och bl.a. arbete för hälsa och hygien. Särskilt
viktigt är det att analysera maskiner och anläggningar
för träförädling, hithörande
konsultation och andra informationsintensiva tjänster.
För att man ska kunna tillverka maskiner och anläggningar
för skogssektorn och tillhandahålla konsultation
måste man ha hög kompetens i teknologin och marknaden
inom sektorn. Utskottet anser att vi på alla sätt
måste arbeta för att Finland trots dagens svårigheter
ska kunna behålla sin ledande ställning i fråga
om kompetens och utveckling inom den globala skogssektorn. Statens
stödinsatser bör särskilt riktas in på att
Finland fortfarande ska vara i framkant inom tillverkningen av maskiner
och anläggningar för skogssektorn och i fråga
om kompetens i ny förädlingsteknologi. Den nya
förädlingstekniken gör det möjligt
att nyttja bl.a. de olika beståndsdelarna i trä,
såsom biokemikalier, på ett övergripande
sätt. Satsningarna på bioenergi bör granskas
med avseende på nyttjandet av träråvara
och dessutom ur den synvinkeln att Finland fortfarande ska gå i
spetsen för utvecklingen inom teknologin.
Utskottet ställer sig bakom arbetsgruppens rekommendation
att den offentliga sektorn i hög grad ska vara med och
bygga försöksanläggningar som nyttiggör
ny teknologi. Genom modiga försök kan vi hålla
oss i framkanten inom teknologiutvecklingen. Men samtidigt måste
vi se till att nyttan av satsningarna stannar kvar i Finland, framför
allt i form av behållna eller rentav ökande arbetstillfällen.
I synnerhet gäller det att se till att vi inte förlorar
vår kompetens inom skogssektorn i samband med ägarregleringar
i företag.
Utskottet anser att staten fortsättningsvis ska satsa
stort på nya forsknings- och utvecklingsprojekt inom skogssektorn.
Särskilt viktigt är det att stärka villkoren
för små och medelstora industriformer inom sektorn
och stödja dess produktutveckling och marknadsföring.
Storindustrin är ganska försiktig med att ta fasta
på nya innovationer. Men det behövs ändå incitament
för att ta risker och förnyas, eftersom det i
hög grad beror på storindustrin hur de samhällen
där det av hävd funnits skogsindustri utvecklas.
Detsamma gäller sysselsättningen på de
här orterna.
Skogsindustrin är ett område som prioriteras av
utvecklingscentralen för teknologi och innovationer. Resultatet
har blivit ett kompetenskluster dit Metsäklusteri Oy hör
som samordnar och finansierar utvecklingsprojekt. Satsningarna på och
resurserna för utvecklingen är ändå fortfarande
inte sammanförda. Utskottet framhåller att staten
måste arbeta aktivt för att genomföra
nationellt viktiga utvecklingsprojekt för teknologi och
nya produkter i samråd med många aktörer.