Motivering

Utskottet har behandlat båda punkterna som ingår i dess ansvarsområde:

• Klimat- och energipolitiken SRR 8/2009 rd — RSk 45/2010 rd
• Elektroniska patientjournaler och elektroniska recept B 4/2006 rd — RSk 50/2006 rd).

Dessutom diskuterade utskottet

• möjligheterna att utveckla förfarandet med regeringens verksamhetsberättelse.

1. Förfarandet med regeringens berättelse

I utlåtande FrUU 2/2007 rd om regeringens berättelse för 2006 gjorde utskottet en mycket kritisk granskning av berättelseförfarandena på kort och lång sikt. Ett alternativ som kom fram var att sluta med regeringens berättelse.

Regeringens berättelser är en av de längsta traditionerna i dialogen mellan regeringen och riksdagen och i styrningen och övervakningen av regeringen. Därför kan det vara bra att hålla fast vid dem, men att samtidigt komma ihåg att det behövs förändringar. Också i fortsättningen måste riksdagen få tillräckliga och riktiga uppgifter om vad regeringen gör. Nya kommunikationsformer har gjort vissa delar av berättelserna onödiga. Med de allt snabbare förändringarna och det strama ekonomiska läget har det samtidigt blivit viktigare att utvärdera effekterna av åtgärderna.

Framtidsutskottet anser att berättelsen måste moderniseras. I dagsläget dominerar en teknisk och förvaltningsmässig beskrivning av åtgärderna. Berättelsen bör inte inskränka sig till formell rapportering av åtgärderna utan det behövs framför allt mer information om effekter, resultat, alltså vad som åstadkommits. Därför behövs det tydliga indikatorer för tillväxt och välfärd. Berättelsen måste klart säga ut vad som är det huvudsakliga budskapet (key message) vid varje fråga. Den bör ha en allmän analys av ekonomin och aktiviteterna, men också ge information om hur regeringen inom varje förvaltningsområde har uppfyllt målen i regeringsprogrammet och besluten av riksdagen. Det är också nödvändigt att se över vilka mål som inte uppnåtts och motivera varför de inte har uppnåtts.

2. Avsnitten om framtiden

Utskottet behandlade båda de teman som ingår i dess ansvarsområde:

• Klinat- och energipolitiken SRR 8/2009 rd — RSk 45/2010 rd
• Elektroniska patientjournaler och elektroniska recept B 4/2006 rd – RSk 50/2006 rd.

De senaste åren har utvecklingen gått framåt med elektroniska patientdata, inte minst med elektroniska journaler, bilddiagnostik, elektroniska remisser och svar och möjligheten att titta på patientjournaler och radiologiska resultat inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Framtidsutskottet anser att det fortfarande behövs ansträngningar för att involvera den privata sektorn och i synnerhet egenföretagare som skriver ut mindre än 500 recept om året i systemet. Dessutom har de elektroniska patientdatasystemen fokuserat på bygga upp infrastrukturen och samla in uppgifter. I fortsättningen måste fokus ligga på att använda informationen, det vill säga att ta fram nya modeller och processor, understryker utskottet.

Vad gäller klimat- och energipolitiken vill utskottet lyfta fram en politik för hållbar utveckling. För att skapa hållbar tillväxt behövs det gemensamma åtgärder inom områdena innovationer, energi och klimat.

Utskottet hänvisar till sitt tidigare utlåtande om energi- och klimatpolitiken (FrUU 2/2013 rd – SRR 2/2013 rd) betonar framtidsutskottet särskilt de globala möjligheterna för hållbar tillväxt i anknytning till bioenergi och biomaterial, smarta elnät, intelligenta transportsystem samt avfallshantering.

I ett utlåtande (FrUU 3/2013 rd — RP 112/2013 rd) har utskottet lagt fram följande konkreta åtgärder för att främja decentraliserad småskalig produktion av förnybar energi under den pågående regeringsperioden:

• tillträde till nätet för decentraliserad småskalig produktion garanteras genom lagstiftning och anvisningar,
• storleksgränsen för anläggningar på vilka inmatningstariff tillämpas sänks till 50 eller 10 kilowatt,
• i den lägsta storlekskategorin införs en modell med nettofakturering som är tillräckligt motiverande för att konsumenterna och deras sammanslutningar ska öka användningen av förnybar energi och optimera produktionen.

I ett annat utlåtande (FrUU 3/2013 rd — RP 112/2013 rd) har utskottet föreslagit att följande åtgärder för att främja användningen av elbilar och utvecklingen av intelligenta trafiksystem ska vidtas under den pågående regeringsperioden:

• inköp av elbilar påskyndas med temporära skattelättnader,
• stat och kommuner skaffar elbilar för egen användning,
• kommunerna startar försöksprojekt och ger tidsbegränsade prisnedsättningar vid exempelvis parkering,
• det inrättas nationella försöksområden för intelligenta trafiksystem i stadsregionerna och utvecklingskorridorerna,
• offentliga bidrag ges till utveckling och kommersialisering av intelligenta trafiksystem,
• konferensen ITS Europe 2014 utnyttjas för att lyfta fram finländsk kompetens,
• Team Finland tillförs mer kompetens för att främja exporten av intelligenta trafiklösningar.

I ett betänkande (FrUB 1/2010 rd — SRR 8/2009 rd) har utskottet förutsatt åtgärder från regeringens sida för att förbättra produktionen och exporten av träprodukter, och särskilt för att öka kompetensen och skapa fler arbetstillfällen inom träbyggande. I en publikation (TUVJ 3/2013) föreslår utskottet dessutom som konkreta åtgärder att

• ett träuniversitet inrättas i anknytning till Östra Finlands universitet som förenar och integrerar nationell och internationell kompetens inom träområdet till multisektoriella processer inom forskning, utbildning, utveckling och innovation tillsammans med andra högskolor, forskningsinstitut och företag,
• Finland rankar nya möjligheter att använda trä högt i sina strategiska val så att det ger utslag i anslagen till produktutveckling och forskning bland annat på forskningsinstituteten och Tekes,
• det inrättas en fond med adekvata medel för att finansiera företag i tillväxt; en tillräckligt stor andel av fondmedlen bör öronmärkas för företagsamhet inom bioekonomi.