Motivering
Utskottet fokuserar i sitt utlåtande på
- insatser för bättre
kvalitet på forskning och utbildning,
- drivfjädrar för tillväxt och
- främjande av försök.
Sett ur denna aspekt är regeringens förslag
till budget för 2013 inne på rätt spår,
men tar inte steget fullt ut. Ytterst välkomna och viktiga åtgärder
i budgeten är skatteincitamenten för FoU-verksamhet,
fördubblingen av möjligheten att göra
avskrivningar på produktiva investeringar, tillväxtincitamenten
för fysiska personers kapitalinvesteringar särskilt
i små aktiebolag, höjningen av den presumtiva
anskaffningsutgiften för investeringar i små och
medelstora företag, öppnandet av de offentliga
datalagren för gratis användning och stärkningen
av Finnvera Abp:s risktagningsförmåga i företagsamhetssyfte.
Att de resultat som forskningen genererar ska kunna tillämpas
i praktiken och kommersialiseras är också ett
viktigt mål.
Den ekonomiska krisen i Europa, strukturförändringarna
i den finländska ekonomin och bristen på arbetskraft
till följd av bl.a. äldreutvecklingen slår
samtidigt mot Finland. De traditionella spetsbranscherna bjuder
inte på sysselsättning på samma vis vi
varit vana vid. Därför föreslår
utskottet att regeringen gör djärvare satsningar
på grundforskning, utbildning, försök
och pilotprojekt särskilt inom nya tillväxtbranscher. Också inom
sysselsättningspolitiken behövs nya sociala innovationer.
Bättre kvalitet på forskning och utbildning
Finlands Akademi har alldeles nyss kommit ut med en rapport
om vetenskapens tillstånd och nivå i Finland.
Enligt den håller forskningen hos oss hög nivå och
inom många sektorer kan man rentav finna internationella
toppförmågor. Men allt tyder på att många
länder redan hunnit eller kommer att hinna fatt Finland
när det gäller forskningskvalitet. Konkurrensen
skärps också inom forskning, utbildning och utveckling.
Utskottet vill understryka att verksamhet baserad på kompetens
och kunskap utgör en sammanhållen helhet där
högkvalitativ grundforskning och undervisning, tillämpad
forskning, innovationsverksamhet, kommersialisering och införande
gagnar varandra. Om det brister i något av elementen går
det ut över de övriga elementen. Det räcker
alltså bara inte med att satsa på innovationer
och tillämpningar utan det behövs också förstklassig
forskning och undervisning.
Det finns många exempel ute i världen på hur en
gynnsam forsknings- och utbildningsmiljö kan vara källan
till ny, betydande tillväxt.
Men om budgetpropositionen för 2013 genomförs
som sådan, betyder det att Finlands Akademi inte kan finansiera
högre forskning i samma utsträckning som tidigare
(Tabell 1). (Finns bara i pdf-format.)
Tabell 1. Finlands Akademis finansiering 2011—2012
och budgetpropositionen för 2013. Källa: Finlands
Akademi.
Minskningen drabbar direkt forskningen vid universitet och forskningsinstitut,
eftersom ca 80 % av Akademins forskningsfinansiering går
till universitet. Dessutom fullföljs samtidigt andra beslut
som tär på universitetens resurser, exempelvis
reduceringen och nedfrysningen av universitetsindex.
I år uppgår den statliga forskningsfinansieringen
till 2 010 miljoner euro. I reala termer innebär
det en minskning på ungefär 5 %. Enligt budgetpropositionen
håller trenden i sig också nästa år.
Utvecklingen urholkar den finländska kunskapsbasen och är
oförenlig med regeringens ambition att finländarna
ska vara världens kunnigaste folk 2020.
Om vi vill ha en hållbar tillväxt som grundar
sig på innovationer och kompetens, får vi inte
trappa ner resurserna för undervisning och forskning utan
i stället se till att de ökar, menar utskottet.
Tillväxtincitament
Det ekonomiska läget är ytterst prekärt.
Utan resoluta tag finns det risk för att ekonomin i hela Europa
hamnar i en spiral av långvarig långsam tillväxt
eller i värsta fall försämrad levnadsstandard. Även
om såväl EU som Finland redan satt in en del stimulansåtgärder är
de positiva signaler som kan skönjas snarare tecken på en
allmän ekonomiskt återhämtning än
på genuin tillväxt, hävdar experter.
Finland är ett av de få AAA-länderna
i Europa och inom euroområdet, men trots det finns det gott
om statistiska uppgifter på att utvecklingen är
skral också hos oss: handelsbalansen har försämrats
stadigt under en längre tid (diagram 1), vår export
har inte återhämtat sig från krisen 2008
på samma sätt som Sveriges och Tysklands (diagram
5), de utländska investeringarna i Finland är
blygsamma, företagens fasta investeringar små (diagram
3). Finland lockar med andra ord inte företag
att investera och investeringarna i forskning och utveckling kommer
att stanna klart under den målsatta nivån, dvs.
4 % av bnp.
Diagram 1. Finlands handelsbalans var 2011 den sämsta
på 35 år. Källa: Finlands Bank. (Finns
bara i pdf-format.)
Till följd av den nedåtgående trenden
i handels- och bytesbalansen är vår export just
nu rentav 28 miljarder euro på minus på årsnivå. (Diagram
2) (Finns bara i pdf-format.)
Diagram 2. Just nu fattas det rentav 28 miljarder euro i exporten
på årsnivå. Källa: Statistikcentralen.
Ett ytterligare dilemma är att många av våra traditionella
spetsbranscher (t.ex. träförädlingen,
informations- och kommunikationsbranschen, skogsindustrin, bank-
och försäkringsbranschen och verkstadssektorn)
står i beråd att dra ner på personalen
i Finland. Enbart i år berörs mer än
50 000 personer av samarbetsförhandlingar. Enstaka åtgärder är
inte nog för att råda bot på situationen
utan det gäller att på bred front satsa på tillväxt-
och sysselsättningsincitament.
Även om den internationella ekonomiska krisen får
allvarliga konsekvenser även för Finland, anser
utskottet att det stora hotet för oss på sikt
ligger på hemmaplan. Risken finns av vi på grund
av otillräckliga investeringar och en sinande tillgång
på arbetskraft till följd av en oförmånlig åldersstruktur
hamnar in i en hemvävd ekonomisk recession.
Bruttonationalprodukten kan man få att växa genom
att öka antingen antalet arbetstimmar eller arbetets produktivitet.
I vilken mån produktiviteten ökar på sikt
beror också på teknikutvecklingen inom den globala
ekonomin. Företagens investeringar i ny teknik är
i hög grad avgörande för produktivitetsökningen.
Men mätt enligt denna måttstock kan Finlands framtida
konkurrenskraft inte enbart byggas upp kring en ökning i
produktiviteten, för 1999—2010 var företagens
investeringar lägre än inom euroområdet
i allmänhet. (Diagram 3). (Finns bara i pdf-format.)
Diagram 3. Företagens fasta investeringar var 1999—2010
lägre i Finland än inom euroområdet i
allmänhet. Källor: Finlands Bank och Eurostat.
Tillgången till arbetskraft är en annan stor tillväxtskapande
faktor vid sidan av bättre produktivitet. Eftersom förändringen
i åldersstrukturen gör att arbetskraften krymper
har Finland även på denna punkt en svår
uppgift att tackla.
Sakkunniga uppskattar att det behövs ca 200 000
nya jobb inom privat sektor för att en välfärd
och produktion av dagens mått ska kunna bibehållas.
Men under de senaste åren har det blivit riskablare för
arbetsgivare att göra nyanställningar eftersom
bl.a. de indirekta pensionsavgifterna blivit större. Arbetskostnaderna
per enhet har på senare år ökat snabbare
i Finland än i Europa i övrigt, ca 12 % åren
2008—2011. Så har skett utan att vår
produktivitet har ökat mer än i våra
konkurrentländer exempelvis med hjälp av stora
innovationer, strukturella omläggningar eller motiverande
löner.
Diagram 4. Deltagande i arbete efter ålderskategori.
Källa: Statistikcentralen och Statens ekonomiska forskningscentral
(Honkatukia och Ahokas 2012). (Finns bara i pdf-format.)
Men sysselsättningen blir inte bättre av
att man bara skapar nya arbetstillfällen utan man måste
också vända trenden då det gäller
att delta i arbetslivet. På sikt kommer arbetsutbudet att vara
av vital betydelse. Finland behöver arbetskraft. (Diagram
4)
Utskottet anser att Finland bör bedriva en aktivare
sysselsättningspolitik enligt svensk modell. Hinder och
pålagor som belastar sysselsättning och entreprenörskap
bör undanröjas och det måste bli lättare
att anställa folk.
Utskottet menar att det hos oss behövs aktiva insatser
för att 1) öka jobben inom privat sektor och minska
sysselsättningsriskerna, 2) förlänga
tiden i arbetslivet, 3) få unga tidigare ut i
arbetslivet och 4) främja arbetsrelaterad invandring.
Ett försöksvänligt klimat där
entusiasmen blommar
Den ekonomiska tillväxten har bromsats upp i Finland,
eftersom våra traditionella spetsbranscher trots tillväxten
efter 2009 inte lyckats få upp sin export och import till
nivån före den ekonomiska kraschen. En del experter
hävdar att tillväxtprognoserna är alltför
optimistiska i och med att de traditionella spetsbranscherna inte längre
kommer att sysselsätta människor i Finland i samma
utsträckning som tidigare. Problemet är alltså inte
enbart den recession som tillfälligt drabbat de traditionella
sektorerna utan det handlar om ett strukturellt problem som inkluderar
industriell omstrukturering, globalisering, arbetskraftsutbud och
produktivitetsunderskott inom offentlig sektor. För tillväxt
och uppsving behövs nya tillväxtbranscher och
en situationsanpassad offentlig sektor. (Diagram 5) (Finns bara
i pdf-format.)
Diagram 5. Den finländska exporten har inte hållit
jämna steg med konkurrentländernas export.
Från början av 1990-talet hade Finland Nokiaklustret
som välståndsmotor. Nu har vi ingen sådan
motor utan det gäller att på bred front slå sig
fram i konkurrensen med hjälp av en flitig och välutbildad
arbetskraft. Tillväxtvillkoren försämras
också av den svaga och instabila ekonomiska utvecklingen
i Europa, vår huvudmarknad (ca 55 % av vår
utrikeshandel består av handel på den inre marknaden)
och av den djupt skuldsatta offentliga sektorn.
Utskottet vill betona vikten av oräddhet och mod:
det räcker inte med att tillsätta arbetsgrupper
och utredningspersoner utan konkreta åtgärder
måste sättas in snabbare och med större
räckvidd. Forskning, utbildning, investeringar, försök och
pilotprojekt behövs inte minst inom de branscher och för
de produkter som har utsikter att växa hållbart
och finna nya exportmarknader.
Enligt regeringsprogrammet hör cleantech-verksamheten,
som baserar sig på miljö- och energiteknik, till
prioritetsområdena för vår näringspolitik,
och regeringens ambition är att göra Finland till
en föregångare inom cleantech.
Värdet av vår cleantech-export uppgick 2010 till
ca 12 miljarder euro, vilket är i runt tal 20 % av
den totala exporten. Energi- och materialeffektiva produktionsprocesser,
bioenergi, vattenbehandling och materialåtervinning hör
till våra särskilda styrkor. Man förväntar
sig att nya arbetstillfällen ska skapas i synnerhet i branscher
med anknytning till produktion av ren energi och energieffektivitet.
(Tabell 2) (Finns bara i pdf-format.)
Tabell 2. Mål i det strategiska cleantech-programmet
för hur affärsverksamheten inom cleantech
ska utvecklas i Finland fram till 2020. Källa Arbets- och
näringsministeriet, det strategiska cleantech-programmet.
I internationella bedömningar placerar sig Finland
bland de främsta innovationsländerna visavi cleantech.
Exempelvis rankades Finland fjärde efter Danmark, Israel
och Sverige i den högt ansedda rapporten "Global Cleantech
Innovation Index" som WWF och Global Cleantech Group publicerade
i mars i år. Som Finlands svagheter ses kommersialiseringen
av innovationer och nya teknikers tillträde till marknaden. Hos
oss har t.ex. offentlig sektors köpkraft (offentlig upphandling)
mestadels negligerats i kommersialiseringen av ny teknik.
Utskottet anser att Finland framför allt bör
gå in för att skapa nya företag, bemöta
arbetslivets förändrade utbildningsbehov, utveckla
hemmamarknaden, främja försök med pilotanläggningar
o.dyl. för ny teknik, stödja företags
internationalisering och undanröja legislativa begränsningar.
Nokiaklustret har under många år stått
för närapå 6 % av vår
bnp men håller nu på att backa. I fjol
t.ex. minskade exporten av IKT-produkter till den grad att värdet
av importen av högteknologiprodukter för första
gången sedan statistik började föras överskred
exportvärdet.
Till följd av strukturomvandlingen inom IKT-branschen
har närapå 15 000 av de omkring 90 000
anställda fått gå. Av dem har ca 70 % hittat
ett nytt jobb eller blivit företagare, men marknaden håller
på att mättas. Hittills har man kunnat mota de
negativa effekterna med åtgärder från
företagens, branschernas och statens sida. Omstruktureringen
håller emellertid på att gå in i nästa
fas.
Arbetsgruppen IKT 2015 rapporteras ha som ambition att Finland
ska bli ett ledarland när det gäller att utnyttja
IKT inom alla branscher och offentlig sektor. Som ett första
steg i att lösa krisen lade arbetsgruppen inför
budgetmanglingen i år sex förslag till åtgärder
som kan få saker att avancera snabbare och bana nya tillväxtvägar:
- Vi ska locka utländska
FoU-aktörer och investerare till Finland
- Vi ska skapa ett molnlaboratorium för snabba försök
- Vi ska ta fram ett program för hur små och medelstora
företag kan utveckla försäljningen och
marknadsföringen på nätet
- Vi ska se till att social- och hälsovårdens datasystem är
kompatibla
- Vi ska få fart på e-samhället
- Vi ska ta fram intelligenta lösningar för stadssamhället
och transporter.
Utskottet menar att Finland ska vinnlägga sig om
att bl.a. styra den kompetens som frigörs från
Nokia till andra sektorer och utveckla informations- och kommunikationsbranschen.
Verksamhet och kompetens av det här slaget behöver
fortfarande allt det stöd som kan uppbådas.
Sakkunniga ser viktig hållbar tillväxtpotential också i
den framväxande bioekonomin (inkl. nya material och energi)
och arktisk teknik. Även välfärdstjänsterna
(inkl. turism, upplevelser och säkerhet) väntas öka
i framtiden. Framtidsutskottet har i sina ställningstaganden
och yttranden också påpekat vikten av satsningar
på intelligenta transportsystem och smarta elnät
(bl.a. nettomätning).