Motivering

Förslaget att bolagisera försvarets förplägnadstjänster är en del av den pågående översynen av försvarsmaktens strukturer och målet är ökad kostnadseffektivitet och en balansering av verksamhet och ekonomi. Avsikten är att genomföra de mål som ställs i statens produktivitetsprogram och att åstadkomma besparingar. Ett annat mål är att skapa förutsättningar för att på lång sikt förbättra kvaliteten och den service som försvarsmaktens förplägnadstjänster tillhandahåller.

Det är försvarsmaktens sak att sköta de förplägnadstjänster som hör till underhållet av de värnpliktiga och de som bedriver studier som leder till officersexamen. Försvarsmakten ansvarar i alla väder för att förplägnadstjänsterna för dess trupper fungerar. Tjänsterna kan ordnas som egen serviceproduktion eller så kan man köpa dem utifrån. För närvarande produceras tjänsterna av Försvarsmaktens servicecentral, som inledde sin verksamhet 2006 och som hör till försvarsmakten och är underställd huvudstabens förvaltningsenhet.

Servicecentralen utgörs av en stab, som är belägen i Kuopio, och 25 kosthållscentraler som är verksamma under den på olika håll i landet. Den sammanräknade omsättningen uppgick 2010 till ca 64 miljarder euro och centralen sysselsatte inemot 580 personer. Under åren har effektiviseringar lett till att de som arbetar med att producera förplägnadstjänster har minskat — när verksamheten inleddes 2006 sysselsatte den över 800 personer.

I den nuvarande verksamhetsmodellen agerar försvarsmakten i samtliga roller, dvs. den är beställare, kund, producent och ägare. Enligt utredning till utskottet stöder inte de verksamhetssätt och styrmodeller som anpassats till försvarsmaktens kärnfunktioner på bästa möjliga sätt förplägnadstjänstfunktionen. Försvarsministeriet har sedan början av 2008 berett utvecklingen av försvarsmaktens förplägnadstjänster. Först gjordes en utredning av de olika utvecklingsalternativen i fråga om förplägnadstjänsterna (producent som en del av försvarsmakten, servicecentral som ett nettobudgeterat ämbetsverk, statsägt aktiebolag eller köp av tjänster) och år 2009 en fortsatt utredning, där man koncentrerade sig på att utveckla den egna verksamheten och en bolagiseringsmodell för den.

Under beredningen har man kommit fram till att bolagiseringsmodellen är det mest lönsamma och genomskinliga alternativet. Utifrån det jämförelsematerial som tillställts utskottet uppkommer besparingarna i bolagiseringsmodellen främst i form av lägre personalkostnader samt inom ekonomi- och personalförvaltningen. Efter en övergångstid som följer på skyddstiden kan andra kundförhållanden bli möjliga och om de förverkligas kommer de att befästa bolagets ekonomiska ställning och konkurrenskraft på marknaden.

Utskottet påtalar i det här sammanhanget också att beredningen av propositionen delvis är bristfällig. Propositionens arbetsrättsliga konsekvenser och den tillämpliga lagstiftningen beskrivs inte tillräckligt väl. I propositionen motiverar man egentligen inte heller sin uppfattning om att bolagiseringen inte har några som helst konsekvenser för jämställdheten mellan könen. Konsekvenserna för jämställdheten kunde gärna ha analyserats mer ingående, menar utskottet.

I propositionen föreslås att Försvarsmaktens servicecentral för bespisning ombildas till ett aktiebolag med förplägnadstjänster som sin huvudsakliga bransch. Bolaget ska utveckla försvarsmaktens förplägnadstjänster på marknadsvillkor. När aktibolaget bildas tecknar staten hela aktiekapitalet och statsrådets kansli ansvarar för ägarstyrningen. Staten placerar som apport försvarsmaktens servicecentrals drifts- och omsättningstillgångar i det nya bolaget. Överlåtelsen av den funktionella helhet som ansluter till förplägnadstjänsterna föreslås ske som verksamhetsöverlåtelse. Aktiebolaget ska fortsätta sin verksamhet på de nuvarande 25 orterna. Utrustningen för fältbespisning ska enligt förslaget förbli försvarsmaktens egendom. Bolagets lokaler förblir en del av försvarsmaktens och Senatfastigheters hyresavtal. Försvarsmakten hyr ut servicecentralens lokaler till det nya bolaget.

Antalet årsverken inom försvaret skulle minska med omkring 550. Personal i tjänste- och arbetsavtalsförhållande vid försvarsmaktens servicecentral för bespisning övergår i arbetsavtalsförhållande till det aktiebolag som bildas. Personal i tjänste- och arbetsavtalsförhållande för viss tid övergår till aktiebolaget i arbetsavtalsförhållande för den tid som återstår vid övergångstidpunkten. För den personal som övergår från försvarsmakten till bolaget ska en skyddstid på fyra år gälla, under vilken bolaget inte ska kunna säga upp personalen av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker, om det inte sker en betydande förändring i mängden av eller innehållet i de tjänster eller produkter som bolaget producerar.

Försvarsutskottet framhåller att regeringen inte i sin proposition tar ställning till vilket kollektivavtal som ska följas i det nya bolaget. Utskottet påpekar att på arbetstagarna och villkoren för anställningsförhållandet ska tillämpas vad som bestäms eller föreskrivs i eller med stöd av lag och vad som överenskoms i kollektivavtal och arbetsavtal. Utskottet noterar att helt saknas bestämmelser i den gällande tjänstemannalagen om tjänstemännens ställning vid verksamhetsöverlåtelse. Däremot finns det bestämmelser som från fall till fall tagits in i lag i samband med organisationsförändringar. Som exempel kan nämnas lagen om ombildning av Utbildningscentret för undervisningssektorn till aktiebolag (249/2009) och lagen om bildning av Universitetens servicecentral till aktiebolag. Utskottet konstaterar att 5 § i lagförslaget har ett motsvarande innehåll som de särskilda omorganiseringslagarna har haft när det gällt personalens anställningsförhållanden.

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av statstjänstemannalagen och 5 § i lagen om statens tjänstekollektivavtal (95/2011 rd) behandlas just nu i riksdagen. Syftet med den nämnda propositionen är att trygga kontinuiteten i tjänstemännens anställningsförhållanden vid organisationsförändringar och minska personalens osäkerhet om den egna ställningen vid omorganisering av statsförvaltningen. Genom lagreformen förs normstyrningen av hur den statsanställda personalens ställning ska ordnas i samband med omorganiseringar av typen rörelseöverlåtelse upp på en nivå som motsvarar EU:s företagsöverlåtelsedirektiv (2001/23/EG), arbetsavtalslagen () som gäller personer i arbetsavtalsföhållande och lagen om kommunala tjänsteinnehavare ().

En kontrollerad öppning av förplägnadstjänsterna för konkurrens kräver, förutom skyddstiden, en övergångstid som föreslås vara två år lång. Under övergångstiden kan bolaget genomföra personalöverföringar till viktiga områden i sin verksamhet. Vid kompenseringen av pensionsförmåner ska samma praxis följas som vid liknande fall av branschrationaliseringar, omvandlingar av ämbetsverk till affärsverk eller bolagiseringar inom statsförvaltningen. Försvarsutskottet konstaterar att bolaget efter den fyra år långa skyddstiden småningom kommer in i en konkurrenssituation där den är tvungen att klara sig på marknaden på samma villkor som alla andra.

Utskottet understryker att en väl fungerande förplägnadsservice också under undantagsförhållanden är en viktig faktor för ett fungerande försvar. Även efter bolagiseringen har försvarsmakten det yttersta ansvaret för att förplägnadstjänsterna fungerar eftersom försvarsmakten fortsättningvis ansvarar för livsmedelsanskaffning under undantagsförhållanden, fältbespisning och bespisning på fartyg samt för utbildning av personal för de här uppgifterna.

Efter bolagiseringen är det inte längre försvarets servicecentral för bespisning som under normala förhållanden ansvarar för bespisningen vid garnisonerna, utan tjänsterna tillhandahålls av det nya aktiebolaget. Under en skyddstid får bolaget ensamrätt att producera försvarsmaktens förplägnadstjänster, dock med beaktande av gällande partnerskapsavtal i Fredrikshamnsnejden. Det nya bolagets möjligheter att konkurrera på marknaden för förplägnadstjänster ska begränsas så länge som det har en ensamrättsställning som producent av försvarsmaktens förplägnadstjänster, vilken bolaget har fått utan öppen konkurrensutsättning. Efter övergångstiden ska förplägnadstjänsterna konkurrensutsättas enligt upphandlingslagen. Försvarsutskottet finner att de föreslagna arrangemangen är motiverade med hänsyn till utgångspunkterna för bolagets verksamhet och till utvecklingen av dess konkurrenskraft.

Försvarsutskottet påpekar att enligt motiveringen till lagförslagen ska också gränsbevakningsväsendet ha rätt att bli kontraktskund hos det nya bolaget. Med beaktande av de uppgifter inom det militära försvaret som i 25 § i gränsbevakningslagen ) föreskrivs för gränsbevakningsväsendet anser utskottet det viktigt att det nya bolaget samarbetar med gränsbevakningsväsendet för att kunna tillhandahålla förplägnadstjänster bland annat när det gäller upphandling av råvaror och material.

Försvarsutskottet framhåller betydelsen av beredskap och försörjningstrygghet när försvarsmaktens förplägnadstjänster öppnas upp för konkurrens. Utskottet konstaterar att man redan tidigare konkurrensutsatt viktiga stödfunktioner inom försvarsmakten. Som exempel kan nämnas Millog Ab som producerar livscykelsservice för försvarsmaktens system i alla beredskapssituationer. Erfarenheterna av arrangemanget är positiva. Det nya bolaget ska utgående från det avtal som ska ingås med försvarsmakten ha en skyldighet att realisera produktions-, planerings-, utvecklings- och underhållsfunktioner i fråga om förplägnadstjänster i undantagsförhållanden. Utskottet finner det viktigt att dessa frågor och förpliktelser som hänger samman med beredskap och försörjningstrygghet, vid sidan av personalens ställning betonas när försvarmaktens förplägnadstjänster utsätts för konkurrens efter att övergångstiden har löpt ut.

Försvarsutskottet förutsätter att försvarsministeriet under skyddstiden och övergångstiden årligen ger utskottet en rapport om hur utvecklingen av försvarsmaktens förplägnadstjänster avancerar bl.a. med avseende på beredskap och försörjningstrygghet.

Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen.