Motivering

Försvarsministeriets huvudtitel i budgetpropositionen för 2003 följer i huvudsak riktlinjerna i den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen 2001. Jämfört med årets budget är utgifterna under huvudtiteln omkring 229,3 miljoner euro (ca 13,4 %) större. Men i anslagstillskottet ingår 165 miljoner euro momsutgifter som tidigare stått under finansministeriets huvudtitel, och 45 miljoner euro utgifter på grund av fastighetsreformen inom försvarsförvaltningen. Därför kan propositionens slutsumma 1 944,7 miljoner euro inte som sådan jämföras med budgetarna för tidigare år vad gäller försvarsministeriets huvudtitel eller det finansiella behov som försvarsförvaltningen enligt försvarsredogörelsen 2001 har under 2003. Huvudtitelns slutsumma är ca 1 734,8 miljoner euro efter en korrigering med anslagen för mervärdesskatt och fastighetsreformen inom försvarsförvaltningen. Enligt redogörelsen var det finansiella behovet under 2003 i 2002 års prisnivå 1 749 miljoner euro.

I sitt utlåtande koncentrerar sig försvarsutskottet på en bedömning av fastighetsreformen inom försvarsförvaltningen.

Fastighetsreformen inom försvarsförvaltningen

Fastighetsreformen inom försvarsförvaltningen skall alltså fortsätta och förvaltningens bebyggda fastighetsbestånd flyttas över på Senatfastigheter räknat från början av 2003. Det som redan har gjorts är att bostäder har flyttats på Kruunuasunnot Oy under 2000—2001 och förvaltningen av skogsegendomen på Forststyrelsen i årets budget. Enligt propositionen skall omorganiseringen av statens fastighetsförvaltning fortsätta 2003 och då flyttas förvaltningen av kasernbyggnader och kasernområden o.likn. över på Senatfastigheter och förvaltningen av flygvapnets flygplatsområden på Luftfartsverket. Det finns planer på att flytta över statens fastighetsförmögenhet till ett värde av ca 1 009 miljoner euro på Senatfastigheter. Enligt budgetpropositionen utgör mark- och vattenområden 54 miljoner och byggnader och konstruktioner 955 miljoner euro av detta.

Försvarsutskottet har i flera sammanhang tagit ställning till fastighetsreformen. I sitt betänkande FsUB 2/2002 rd om den försvarspolitiska redogörelsen ansåg utskottet att genomförandet av fastighetsreformen i detta skede förefaller oklar och oändamålsenlig i den planerade formen.

En särskild utredningsman fick i uppdrag att utarbeta en rapport om saken och utifrån den fattade de som beredde reformen beslut om att avstå från det tilltänkta systemet med totalhyra och förbereda reformen utifrån en modell med kapitalhyra. Det betyder att försvarsförvaltningens byggverk står i direkt avtalsförhållande till försvarsmakten, som betalar verkets kostnader. Försvarsmakten ingår ett kapitalhyresavtal med Senatfastigheter.

Det centrala målet med reformen har varit att säkerställa fastighetsbeståndets skick och andra behövliga investeringar inom försvarsförvaltningen. Utskottet har fått vetskap om att bristfälliga underhållsreparationer i försvarsförvaltningens bostads- och kasernbyggnader har lett till ökade fuktskador och andra skador och samtidigt ökat hälsoriskerna.

Om äganderätten till kaserner och mark- och vattenområden som försvarsmakten har i sin användning flyttas utanför försvarsministeriet betyder det problem för ett tillförlitligt försvar. Överföringen av fastigheterna innebär en risk för att kostnadsuppföljningen fördunklas, att ingen längre har ett samlat grepp om försvarsfastigheterna och att den politiska och ekonomiska styrningen försvåras.

Enligt vad utskottet har erfarit har anslaget under försvarsmaktens omkostnadsmoment räknat med ett tillskott på 45 miljoner euro på grund av fastighetsreformen. Försvarsministeriets ursprungliga förslag till anslagstillskott på grund av fastighetsreformen var omkring 25 miljoner euro större på årsnivå, vilket byggde på balansvärdet för försvarsförvaltningens fastighetsegendom som beräknats utifrån försvarsministeriets bokföring.

Försvarsutskottet framhåller att det i avsiktsförklaringen om reformen den 22 september 2000 blev överenskommet att försvarsministeriets anslagsram höjs med en summa som fullt ut svarar mot det avtalade hyressystemets struktur. För 2004—2006 har det avtalats om ett årligt tillägg på tre miljoner euro för betalning av hyrestillägg på grund av nybyggnader och ombyggnader. Enligt vad utskottet har erfarit räcker detta anslag och det nu avtalade ramtillägget inte till. Situationen kan redan 2005 befaras leda till ett betydande underskott i försvarsmaktens hyresbetalningsförmåga. Problemet tillspetsas om de hyror som Senatfastigheter tar ut inte kan justeras nedåt när de allmänna marknadshyrorna sjunker.

Resurstillskottet ser inte ut att bli tillräckligt stort den vägen heller om försvarsmakten avstår från sina lokaler. Enligt erhållen utredning har Senatfastigheter underbudgeterat de fastigheter som skall överlåtas till dem som obehövliga med balansvärdet 0. Detta betyder att försvarsförvaltningen inte får något kapitalvederlag alls som det behöver för sina nybyggnader och då lönar det sig inte att avstå ens från avtalade objekt om försäljningsvinsten i sin helhet går till Senatfastigheter.

Senatfastigheter bör kunna prioritera sin omfattande reparationsinvesteringsverksamhet efter rådande behov inom fastighetsbeståndet. Bolaget bör också åta sig att starta redan avtalade nyinvesteringsprojekt utan dröjsmål.

Överföringen av försvarsförvaltningens fastigheter i Senatfastigheters förvaltning har motiverats med effektivitet och ekonomi. Men om fastighetshyrorna bestäms på marknadsvillkor betyder det att försvarsverkets ökade budgetram inte räcker till ens för kapitalhyran. Den höga hyran beror på Senatfastigheters krav på en hög avkastning på sju procent. Detta mål för avkastningen som kopierats direkt från den fria fastighetsmarknaden lämpar sig enligt utskottets mening inte för en marknad där Senatfastigheter är i monopolställning som hyresvärd men där hyresgästerna egentligen inte har någon möjlighet att hyra lokaler av utomstående.

Det avtal som redan ingåtts mellan ministerierna utgår från att någon automatisk indexklausul inte tas in i hyresavtalen utan att höjningarna följer de årliga höjningarna i budgetanslagen. Om regeringens proposition går igenom är det enligt försvarsutskottet viktigt att anslagen dimensioneras så att anslag som reserverats för andra ändamål inte heller i framtiden behöver användas för fastighetsutgifter.

Behövliga ändringar i lagstiftningen bör genomföras inte minst med tanke på försvarets verksamhetsbetingelser. Områden och lokaler som försvarsförvaltningen behöver kan överlåtas åt utomstående bara med särskilt tillstånd av försvarsförvaltningen. Likaså gäller det att se till att försvarsmakten har tillgång till lokaler som inverkar väsentligt på handlingskapaciteten i kristid. När försvarsmakten behöver höja sin beredskap och se sina kristida funktioner bör den ha tillgång till sådana fastighetstjänster som ett starkt ökat behov av att ta i bruk och underhålla lokaler förutsätter. Det är också nödvändigt att se till att pålitlig personal anställs för fastighetsservice i försvarsmaktens ickeoffentliga lokaler. Det väsentliga enligt föresvarsutskottet är att affärsekonomiska hänsyn inte åsidosätter försvarshänsyn.

I beredningen av fastighetsförvaltningsreformen har det ansetts att personalens ställning bäst kan tryggas genom att försvarsförvaltningens byggverk bibehålls som nettobudgeterad statlig inrättning. I sitt instruktionsbrev den 22 maj 2002 förutsatte försvarsministeriet att huvudstaben tar itu med en utredning om hur stor driftspersonal som behövs i försvarets fastigheter. Samtidigt har byggverket inlett en planeringsprocess beträffande verkets beredskap. I anknytning till den utreds huruvida driftspersonalen kan anlitas inte bara för driftsservice utan också för underhåll av olika slag av vapen- och ledningssystem. När utredningarna är klara skall effekterna av reformen för personalen bedömas närmare.

Enligt föresvarsministeriets instruktionsbrev skall personalnedskärningarna till följd av den minskade serviceproduktionen, med undantag av garnisonsnedläggelser och rationaliseringar i samband med utvecklingen av verksamheten — genomföras genom naturlig avgång för att personalens ställning skall kunna tryggas. Enligt utredning till utskottet vill försvarsministeriet också i övrigt i samband med reformen av fastighetsförvaltningen först och främst säkerställa, genom alla till buds stående möjligheter för omplacering, att de som drabbas av reformen kan räkna med att deras anställning fortsätter. Försvarsutskottet anser att dessa synpunkter är mycket viktiga och föreslår finansutskottet

Enligt vad utskottet har erfarit är det för till gället stopp i förhandlingarna om detaljerna kring fastighetsreformen. Ovan redovisade problem måste dock lösas om reformen skall genomföras enligt den tilltänkta tidsplanen. Enligt utredning är problemet också att Senatfastigheter inte följer redan ingångna avtal. Försvarsutskottet föreslår finansutskottet

Försvarsutskottet anser att fastighetsreformen inte för tillfället är ett klart eller lämpligt alternativ i föreslagen form. Om det godkänns i någon form är det enligt utskottet mycket viktigt att genomförandet följs upp. Det bör årligen inrapporteras inte bara till regeringen utan också till riksdagen. Detta är också en förutsättning för att behövliga ändringar i finansieringen skall kunna vägas in i budgeten för respektive år.