Motivering
Allmänt
Utgifterna inom försvarsministeriets förvaltningsområde
uppgår i budgetpropositionen för 2006 till ca
2 274 miljoner euro. Utgifterna under försvarsministeriets
huvudtitel utgör omkring 1,4 procent av Finlands bruttonationalprodukt
och ungefär 5,8 procent av statens totala utgifter. Andelarna
har inte ändrats från tidigare år. Regeringen
föreslår att 643 miljoner euro ska användas
för anskaffning av försvarsmateriel och 1 329
miljoner euro för försvarsmaktens omkostnader.
Momsutgifterna för försvarsministeriets förvaltningsområde,
som fram till 2002 ingick under finansministeriets huvudtitel, är
228 miljoner euro.
Det totala personalantalet inom förvaltningsområdet
beräknas uppgå till 17 520 årsverken under
budgetåret. Detta är en minskning på 540 årsverken
jämfört med 2005 års nivå. Följdeffekterna
av utvecklingsprogrammen, produktivitetsprogrammet, strukturförändringen,
den höjda kostnadsnivån samt nedskärningarna
på 20 miljoner euro har lett till att man blir tvungen
att vidta åtgärder för att balansera
verksamheten och ekonomin med 57 miljoner euro år 2006.
Bland de centrala målen i budgetpropositionen ingår
att upprätthålla och utveckla ett trovärdigt
nationellt försvar som kan bemöta de krav och
utmaningar som den föränderliga säkerhetsomgivningen
ställer, skapa militära resurser i enlighet med
EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik
samt effektivisera myndighetssamarbetet genom att utveckla försvarsmaktens förmåga
att ge också andra myndigheter handräckning.
Anskaffning av försvarsmateriel
För försvarsmaterielanskaffningarnas del konstaterar
utskottet att den föreslagna anslagsnivån för
anskaffning av materiel är något större än
2005. I verkligheten är nivån dock inte högre, eftersom ökningen
på 66,2 miljoner euro beror på att utbetalningar
av materiel har förflyttats från 2005 till 2006.
Försvarsutskottet anser det viktigt att ungefär
en tredjedel av försvarsbudgeten även framöver
kan reserveras för försvarsmaterielanskaffningar.
Detta har varit huvudregeln under de senaste åren och det
har också möjliggjort en erforderlig materiell
utveckling inom försvarsmakten samt bevarande av en trovärdig
försvarsförmåga trots allt dyrare vapensystem.
Priserna för vapensystem beräknas stiga med ca
7 procent årligen.
Majoriteten av anskaffningar av försvarsmateriel är
bunden till tidigare beviljade beställningsfullmakter.
Tyngdpunkten för den materiella utvecklingen inom försvarsmakten
ligger 2006 i arméns anskaffningar. Siktet är
inställt på att kapacitet för att förebygga
och avvärja strategiska överfall ska uppnås
före 2008. De viktigaste utvecklingsprojekten är
utrustande av beredskapsförband samt utvecklande av en
integrerad underrättelseverksamhet, övervakning
och ledning. Inom utvecklingsprogrammet för marinen ska
skyddet av sjöförbindelserna och minjaktsförmågan
förbättras. Inom utvecklingsprogrammet för
flygvapnet ska försvarsmaktens nuvarande lufttransportkapacitet
ersättas samt jaktplansmaterielens prestations- och närstridsförmåga
upprätthållas och förbättras.
Enligt information till utskottet riktas åtminstone
hälften av anskaffningarna av försvarsmateriel
till hemlandet på det sätt som riksdagen har förutsatt.
Försvarsutskottet anser det viktigt att Finland aktivt
deltar i den i juli 2004 inrättade Europeiska försvarsbyråns
verksamhet och på så sätt försöker
förbättra verksamhetsförutsättningarna
och verksamhetsmöjligheterna för den finländska
försvarsmaterielindustrin.
För de enskilda materielanskaffningarnas del konstaterar
utskottet att leveransen av NH 90- transporthelikoptrar är
ca 1,5 år försenad. De första helikoptrarna
väntas anlända till Finland våren 2006.
På grund av förseningen får försvarsmakten
ca 5 miljoner euro i avtalsvite. Summan är öronmärkt
för utvecklande av NH 90-helikopterverksamheten
inom försvarsmakten.
Försvarsmaktens omkostnader
Av försvarsmaktens omkostnader på 1 329 miljoner
euro utgör lönerna den största enskilda
utgiftsposten. Sammanlagt 719 miljoner euro går till löneutbetalningar.
Sammanlagt 197 miljoner euro har öronmärkts för
hyreskostnader. Försvarsmaktens ekonomi måste
balanseras under bugdetåret 2006 genom att i princip all
annan verksamhet utom beväringsutbildningen dras in. I
anslutning till detta är avsikten bl.a. att i samband med
repetitionsövningarna för 2006 inom ramen för
den tillgängliga finansieringen utbilda 5 000 reservister
(målet för 2005 var 30 000 reservister).
Försvarsutskottet konstaterar att ett centralt element
i att upprätthålla ett trovärdigt försvar
i vårt land och en stark försvarsvilja är att
det utbildas tillräckligt med reservister. Ett årligt
antal på 5 000 reservister är inte tillräckligt.
Siffran är egentligen endast 17 procent av det uppställda
målet. En hållbar nivå skulle vara att
ca 30 000 reservister deltar i utbildningen varje år.
Enligt information till utskottet är försvarsmakten
pressad att spara ännu mer på omkostnaderna i
och med att energi- och bränslekostnaderna skjutit i höjden.
Särskilt flygvapnet har fått lida av den snabba ökningen
av bränslepriserna: bränslepriset har så gott
som fördubblats från den nivå som rådde
2004. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att
i tilläggsbudgeten har föreslagits ett tilläggsanslag
på 7,8 miljoner euro för flygvapnet för
bränslekostnader. I detta sammanhang vill utskottet dock
påpeka att samma problem kommer att aktualiseras nästa år ifall
den gällande prisnivån stabiliseras. Enligt en
utredning till utskottet har de höjda bränslepriserna
lett till att behovet av tilläggsfinansiering är
12,8 miljoner euro 2006. Motsvarande underskott är en miljon
euro inom marinen och 1,1 miljoner euro inom armén. I praktiken
innebär underskottet för flygvapnets del att av
det uppsatta målet på 9 000 flygtimmar
endast 6 800 flygtimmar kan flygas, vilket inte alls räcker
till för att upprätthålla flygvapnets
operativa verksamhet.
Försvarsutskottet konstaterar att trycket på försvarsmaktens
omkostnader har skärpts. Försvarsmakten utvecklas
i enlighet med regeringens säkerhets- och försvarspolitiska
redogörelse och försvarsministeriets instruktioner
som har getts utifrån redogörelsen. Förnyelserna
påverkas av förändringarna i säkerhetsomgivningen samt
minskandet av de krigstida styrkorna, nya uppgifter, det ökande
internationella samarbetet samt de ständigt ökande
utgifterna. Försvarsmaktens personal minskas med cirka
1 200 årsverken fram till 2012. Därtill
omallokeras 500 officerares uppgifter. Försvarsutskottet
framhäver att genomförandet av de mål
som nu har uppställts för rationaliseringen och
inbesparingarna kommer att vara en mycket krävande uppgift
för försvarsmakten. Nya inbesparingar i försvarsbudgeten
eller eventuella nya personalminskningar inom försvarsmakten
har en stor betydelse med tanke på revideringen av de grundläggande
principerna i det finländska försvarssystemet.
Dessutom äventyrar de ett trovärdigt försvar.
Militär krishantering
Den militära krishanteringens kostnader fördelas
mellan utrikes- och försvarsministeriet. Anslagen för
de finländska fredsbevarande truppernas löne-
och utbildningsutgifter budgeteras i utrikesministeriets huvudtitel
under moment 24.99.22 och anslagen för de finländska
krishanteringsstyrkornas utrustnings- och förvaltningsutgifter,
omkostnader i hemlandet samt utgifter för observatörsverksamhet
under moment 27.30.21 och 27.30.22. I försvarsministeriets
huvudtitel uppgår kostnaderna för den militära krishanteringen
sammanlagt till 57,48 miljoner euro.
Inom den militära krishanteringen är den årliga
målsättningen ca 1 000 personers deltagande i olika
operationer. Kostnadseffekten för att skicka en grupp på ca
1 000 personer utomlands beräknas uppgå till drygt
100 miljoner euro i försvars- och utrikesministeriets huvudtitlar.
Utskottet konstaterar att denna målnivå är
realistisk och i förhållande till befolkningsantalet är Finland
genom denna insats även i fortsättningen ett av
de ledande länderna i Europa. Försvarsutskottet
vill dessutom lyfta fram att Finland och de finländska
företagen kan erbjuda spanings- och ledningssystem för
militära och civila krishanteringsoperationer som är
tekniskt mycket avancerade även i internationell jämförelse. I militära
krishanteringsoperationer har ett finländskt spanings-
och ledningssystem använts med framgång i operationerna
KFOR och ALTHEA. Om dessa system ska utnyttjas mer än hittills,
krävs det ett mer samordnat och effektivt tillvägagångssätt
inom statsförvaltningen.
Under 2006 fortsätter Finland att aktivt delta i olika
organisationers operationer. De deltagarmässigt största
operationerna kommer att vara de NATO-ledda operationerna KFOR och
ISAF samt den EU-ledda operationen ALTHEA. Dessutom deltar ca 30
finländska officerare i många FN-ledda operationer
med militära observatörer. Försvarsutskottet
anser det viktigt att Finland jämlikt deltar i olika organisationers
krishanteringsoperationer.
Försvarsutskottet konstaterar att deltagandet i EU:s
snabbinsatsstyrkor i fortsättningen kommer att utgöra
ett nytt element i den militära krishanteringen. Detta
ställer också stora krav på försvarsmakten.
I de traditionella fredsbevarande operationerna kan man till en
stor del anlita reservisterna medan stampersonalens andel är ganska
liten. Däremot bör de finländska trupper som
deltar i EU:s stridsförband vara professionella. Deras
berednings- och utbildningsperiod kommer att vara betydligt mera
krävande än de traditionella reservisternas. Enligt
utskottet är det mycket viktigt med tanke på truppernas egenskydd
och gemensamma aktionsberedskap att de finländska trupper
som deltar i stridsförband tryggas bästa möjliga
materiella och utbildningsmässiga möjligheter
att under 2007 och 2008 delta i jourverksamheten i de avdelningar som
består av Tyskland-Holland-Finland respektive Finland-Estland-Norge.