Motivering

Utöver de lagstadgade uppgifterna prioriterade försvarsministeriets förvaltningsområde enligt 2012 års årsberättelse spetsprojekten i handlingsplanen för regeringsprogrammet. Ett av dessa spetsprojekt var försvarsreformen, som framskred planenligt. Ett annat spetsprojekt var beredningen av en nationell strategi för cybersäkerheten för beslut av statsrådet.

Utgiftsbesparingar tvingade fram nivåsänkningar i försvarsmaktens verksamhet på nästan alla områden, med undantag för upprätthållandet av lägesbilden, territorialövervakningen och beredskapen för att trygga den territoriella integriteten.

Utskottet uttrycker oro över att effektmålet "Ett effektivt försvarssystem" fick betyget "nöjaktig". Ett effektivt försvarssystem kräver en stärkt balans mellan personal- och materielresurserna samt infrastrukturen, och dessutom en stark försvarsvilja. Det handlar således om en förhållandevis omfattande och krävande helhet. Trots att effektmålen uppställs på lång sikt måste särskilt detta delområde bli föremål för mer målmedvetna satsningar i fortsättningen, understryker utskottet.

Försvarsministeriet delgav försvarsmakten grunderna för den fortsatta planeringen av försvarsreformen i februari 2012 på grundval av de riktlinjer som fastställts av regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott. Enligt regeringens årsberättelse fattade försvarsministeriet i juni 2012 utifrån försvarsmaktens framställningar de administrativa besluten i fråga om verkställandet av försvarsreformen om de nyarrangemang som inte förutsätter lagändringar. De författningsprojekt som gäller utveckling av värnplikten och försvarsreformen fortskred enligt sakkunnigutlåtanden som planerat.

Försvarsministeriets mål att säkerställa att riktlinjerna i 2012 års nya säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse möjliggör en utveckling av den försvarsförmåga som behövs på 2020-talet är helt väsentlig, anser utskottet. Enligt statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse SRR 6/2012 rd får nästa regering bedöma hurdana möjligheter det finns att tillgodose det behov av tilläggsresurser som försvarsförvaltningen har fört fram och dess verkan på hur väl man håller fast vid den valda försvarslösningen. En parlamentarisk utredningsarbetsgrupp ser för närvarande över försvarets alternativ.

Enligt de sakkunnigyttranden som utskottet har fått del av är försvarsreformens syfte att åstadkomma sådana strukturer för försvarsmakten under krigs- och fredstid att den fredstida organisationen har förutsättningar för att producera trupper för krigstid på ett kostnadseffektivt sätt. Det verkställande skedet inleddes i juni 2012 på grundval av försvarsministeriets administrativa beslut och styrbrev om verkställandet av reformen. Försvarsmaktens kommendör fattade de administrativa besluten om omställningarna för försvarsreformen inom sitt behörighetsområde och fastställde de olika organisationernas sammansättning samt ett utkast till försvarsmaktens personalsammansättning för 2015. Utskottet anser det viktigt att försvarsreformen har hållit tidtabellen och att förfaranden för en god arbetsgivare tillämpades vid omläggningen av ämbetsverken och vid planeringen av förändringssituationerna.

Den sänkta nivån på verksamheten märktes i praktiken på en minskning av mängden terrängövningar, fartygs- och flygverksamhet samt repetitionsövningar. Försvarsutskottet anser det oroväckande att verksamhetens nivå var otillräcklig både för att bygga och upprätthålla truppernas kapacitet.

Utskottet hyser oro också över att utvecklingen har gått därhän att anslag för anskaffning av försvarsmateriel måste överföras till omkostnader. Därför vill utskottet understryka att försvarsförvaltningen i syfte att säkerställa en tillräcklig förebyggande och avvärjande förmåga målmedvetet strävar efter att nå balans i försvarsbudgeten; en tredjedel av anslagen allokeras för materiell beredskap, en tredjedel för personalutgifter och en tredjedel för övriga omkostnader.

Försvarsmakten upprätthöll lägesbilden på en nivå som möjliggjorde en strategisk och operativ förhandsvarning, försvarsplanering samt beslutsfattande i rätt tid med framförhållning. Kapaciteten för att övervaka och trygga den territoriella integriteten upprätthölls i enlighet med beredskapskraven. Utvecklingen av kapaciteterna fokuserade 2012 på luftförsvaret, förmågan att påverka på lång distans och övervakningsförmågan. Utskottet anser det viktigt att de ovan nämnda funktionerna kan tilldelas tillräckliga resurser inom finansieringsramen trots nedskärningen av utgifter inom försvarsmakten.

Försvarsmakten gav andra myndigheter stöd genom att ge handräckning och genomföra andra med handräckning jämförliga stöduppdrag sammanlagt ca 470 gånger. Statsrådet fattade ett principbeslut som definierar begreppet övergripande säkerhet jämte andra centrala, relaterade begrepp, och preciserar ansvaret hos förvaltningsområdena för den övergripande säkerhetens delområden. Den nationella strategin för cybersäkerhet bereddes för beslut av statsrådet. Utskottet anser det angeläget att den övergripande säkerheten utvecklas i samarbete med andra förvaltningsområden.

Enligt regeringens årsberättelse har deltagandet i militära krishanteringsoperationer utgjort ett stöd för utvecklingen av försvarsförmågan. Utskottet lägger vikt vid att utvecklingen och underhållet av trupperna i truppregistret för militär krishantering sker som en del av utvecklingen av försvarsmaktens kapacitet och försvarsmaktens utvecklingsprogram.