Detaljmotivering

1. Lag om polisutbildning

2 §. Polisläroinrättningarnas uppgifter.

I 3 mom. sägs att förutom bestämmelserna i den föreslagna lagen iakttas också i tillämpliga delar vad som bestäms i yrkeshögskolelagen (351/2003) eller med stöd av den i fråga om de examina som avläggs vid Polisyrkeshögskolan och den undervisning som ges i anslutning till den. Vid utfrågningen av de sakkunniga påpekades det att uttrycket "i tillämpliga delar" gör att Polisyrkeshögskolans förhållande till det allmänna yrkeshögskolesystemet i viss mån är öppet. Utskottet påpekar att den föreslagna regleringen stämmer överens med gällande lagstiftning och att bestämmelserna enligt vad utskottet har erfarit inte har medfört några praktiska problem. Därför anser utskottet det inte befogat att föreslå preciseringar på denna punkt. Inrikesministeriet har fattat ett polisbeslut om att flytta Polisyrkeshögskolan till Tammerfors. Samtidigt är det tänkt att polisskolan och Polisyrkeshögskolan ska slås samman och bilda en yrkeshögskola för polisområdet. När sammanslagningen blir aktuell kan i förekommande fall förhållandet mellan dessa bestämmelser och den allmänna yrkeshögskolelagstiftningen utvärderas.

3 §. Styrelsen för polisläroinrättningarna.

Paragrafen har bestämmelser om en gemensam styrelse för polisläroinrättningarna. Enligt 3 mom. utfärdas närmare bestämmelser om styrelsens sammansättning och tillsättandet av den samt om styrelsens uppgifter genom förordning av statsrådet. Också mandattiden regleras genom förordning av statsrådet. I sitt utlåtande anser grundlagsutskottet att det ingår i styrelsens uppgifter att utöva offentlig makt, till exempel att handlägga rättelseyrkanden. Därför måste det med hänvisning till 119 § 2 mom. i grundlagen föreskrivas om de allmänna grunderna för styrelsen genom lag. Med "de allmänna grunderna" avses i förarbetena till grundlagen "närmast enhetens namn, bransch och huvudsakliga uppgifter" (RP 1/1998 rd, s. 174). Grundlagsutskottet har också ansett att en eventuell tidsbegränsning av organets mandattid ingår i de allmänna grunderna (GrUU 12/2004 rd, s. 3). Bestämmelserna måste därför kompletteras med en angivelse om hur lång styrelsens mandattid är. Annars kan lagförslaget inte behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Med hänvisning till utlåtandet från grundlagsutskottet och annan information föreslår förvaltningsutskottet att den sista meningen i 3 § 3 mom. stryks och att den första meningen i 3 § 1 mom. får en bestämmelse om styrelsens mandattid enligt följande: "Polisläroinrättningarna har en gemensam styrelse som polisens högsta ledning utser för tre år i sänder".

4 §. Beslutsförfarandet i styrelsen.

Paragrafen har bestämmelser om den gemensamma styrelsens beslutförhet och beslutsprocedurer. Enligt 3 mom. gäller i fråga om jäv för styrelsemedlemmar och delgivning av avgöranden i fråga om rättelseyrkanden vad som bestäms om jäv och delgivning i förvaltningslagen (434/2003). Förvaltningslagen är en allmän lag och tillämpas i sin helhet på styrelsens verksamhet. Därför kan en hänvisning till några bestämmelser i förvaltningslagen medföra oklarheter om hur bindande lagen i övrigt är. Därför föreslår utskottet att 4 § 3 mom. stryks.

6 §. Antagning av studerande till utbildning för grundexamen för polis.

I paragrafen ingår bestämmelser om antagningskraven till utbildningen för grundexamen för polis. Grundlagsutskottet noterar att 1 mom. 3 punkten föreskriver att den som antas till utbildningen ska ha fullgjort beväringstjänsten enligt värnpliktslagen (452/1950). Om man ser till de grundläggande fri- och rättigheterna finns det enligt grundlagsutskottet inga godtagbara grunder för den här typen av bestämmelser. Därför strider de mot diskrimineringsförbudet i 6 § 2 mom. i grundlagen. Vidare bör det noteras att bestämmelserna inte står i samklang med bestämmelserna om religions- och samvetsfrihet i 11 § eller med rätten i 127 § 2 mom. i grundlagen. Grundlagsutskottet föreslår att 6 § 1 mom. 3 punkten stryks. Annars kan lagförslaget inte behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Enligt grundlagsutskottet är det ändå godtagbart och motiverat att fullgjord beväringstjänst eller frivillig värnplikt betraktas som en extra merit vid antagningen till polisläroinrättningarna.

Med anledning av grundlagsutskottets konstitutionella anmärkning föreslår förvaltningsutskottet att 6 § 1 mom. 3 punkten stryks. Samtidigt föreslår förvaltningsutskottet vissa ändringar på grund av detta i 2 och 3 mom.

Enligt 6 § 1 mom. 1 punkten ska den som tas in till utbildning för grundexamen för polis vara finsk medborgare. Polisskolan kan av särskilda skäl medge undantag från kravet med stöd av 2 mom. I likhet med regeringen anser förvaltningsutskottet kravet på finskt medborgarskap för grundexamen för polis vara befogat. Enligt grundlagsutskottet finns det ett godtagbart skäl till medborgarskapskravet för polismanstjänster. Bestämmelsen påverkar därför inte lagstiftningsordningen. Inom polisen har det på senare år ansetts nödvändigt att också rekrytera personer med olika nationell eller etnisk härkomst. I likhet med grundlagsutskottet anser förvaltningsutskottet detta vara viktigt i vårt allt mer mångkulturella samhälle och understryker att möjligheten att medge undantag från kravet på finskt medborgarskap spelar en viktig roll i detta sammanhang.

Med hänsyn till att det i 8 § med undantag för utbildningen för grundexamen klart sägs ut vilken läroinrättning som står för antagningen av studerande föreslår förvaltningsutskottet att också 6 § för konsekvensens skull får en bestämmelse om grundexamen. Det är polisskolan som antar studerande till utbildningen för grundexamen. Med hänvisning till detta föreslår utskottet att paragrafen får ett nytt 1 mom. enligt följande: Polisskolan antar studerande för utbildningen för grundexamen för polis.

7 §. Drogtestning.

På grundval av 1 mom. är den som söker in till utbildning för grundexamen för polis skyldig att delta i drogtest innan han eller hon antas till utbildningen. Den som avlägger grundexamen är skyldig att delta i testet på anmaning av polisläroinrättningen om det finns grundad anledning att misstänka att han eller hon uppträder påverkad av berusningsmedel under utbildningstiden eller i arbetet under praktikperioden.

Med drogtestning avses i lagförslaget testning om en person är påverkad av narkotika, läkemedel eller alkohol. Bestämmelserna är mer omfattande än i lagen om integritet i arbetslivet (759/2004). Utskottet menar att det är motiverat med mer långtgående bestämmelser. I utbildningen för grundexamen för polis utbildas polismän. Med hänsyn till polisens arbete och dess karaktär är det motiverat att det redan under grundutbildningen går att i så stor utsträckning som möjligt ingripa i eventuella problematiska fall och få personerna under vård i ett så tidigt stadium som möjligt. Enligt propositionen kan alkohol- eller narkotikaberoende vara ett kriterium för avstängning från utbildningen. Vad beträffar alkotestning påpekar utskottet att en studerande inte får alkotestas utan sitt samtycke vid misstanke om påverkat tillstånd. Om en studerande vägrar låta sig testas kan han eller hon slussas vidare till drogtestning med stöd av 7 §.

Om man ser till de grundläggande fri- och rättigheterna finns det godtagbara skäl för bestämmelserna i 7 §, påpekar grundlagsutskottet och anser att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Grundlagsutskottet påpekar dessutom att förslaget inte säger någonting om hur länge uppgifterna ska förvaras, men anser det vara på sin plats att förslaget för tydlighetens skull kompletteras.

Enligt 7 § 2 mom. betraktas uppgifter från drogtest som uppgifter om hälsotillståndet. Uppgifter om en persons hälsotillstånd betraktas enligt 11 § i personuppgiftslagen (523/1999) som känsliga uppgifter. Enligt 12 § 2 mom. i personuppgiftslagen ska känsliga uppgifter utplånas ur registret så snart det inte längre finns någon grund enligt 12 § 1 mom. för behandlingen av dem. Kriterierna och behovet av behandlingen av uppgifterna måste bedömas med minst fem års mellanrum om ingenting annat följer av lagen eller det tillstånd från datasekretessnämnden som avses i 12 § 1 mom. 13 punkten i personuppgiftslagen. Tiden för förvaring av uppgifter från drogtester måste enligt förvaltningsutskottet ordnas på behörigt sätt och klart och tydligt enligt bestämmelserna i personuppgiftslagen. Det är också förenligt med regleringsprinciperna i lagen om integritet i arbetslivet.

12 §. Avbrott i studierna.

Enligt 2 mom. kan ett beslut om avbrott i studierna verkställas genast. Utskottet påpekar att 31 § i förvaltningsprocesslagen tillämpas som allmän bestämmelse på beslutsverkställbarhet. För informationens skull anser utskottet det nödvändigt att lagen hänvisar till besvärsmyndighetens möjlighet att i förekommande fall avbryta verkställigheten av ett beslut. Enligt 20 § i lagförslaget är polisläroinrättningen och förvaltningsdomstolen besvärsmyndigheter när det gäller lagen om polisutbildning. Med hänvisning till detta föreslår utskottet att 2 mom. omformuleras enligt följande: "Beslut om avbrott i studierna kan verkställas genast om inte polisläroinrättningen eller förvaltningsdomstolen bestämmer något annat."

14 §. Avstängning från utbildningen.

Enligt 3 mom. kan ett beslut om avstängning verkställas genast. Utskottet påpekar att 31 § i förvaltningsprocesslagen tillämpas som allmän bestämmelse på besluts verkställbarhet. För informationens skull är det enligt utskottet nödvändigt att lagen hänvisar till besvärsmyndighetens möjlighet att i förekommande fall avbryta verkställigheten av ett beslut. En likadan bestämmelse ingår till exempel i 42 § i yrkeshögskolelagen. Enligt 20 § i lagförslaget är polisläroinrättningen och förvaltningsdomstolen besvärsmyndigheter i frågor som gäller lagen om polisutbildning. Med hänvisning till detta föreslår utskottet att den första meningen i 3 mom. ändras enligt följande: "Beslut om avstängning kan verkställas genast om inte polisläroinrättningen eller förvaltningsdomstolen bestämmer något annat."

15 §. Förfarande i ärenden som gäller förlust av studierätt och avbrytande av studier samt förfarandet i disciplinärenden.

Paragrafen föreskriver explicit att en studerande ska höras i ärenden som gäller förlust av studierätt, avbrytande av studier, anmärkningar eller varningar och avstängning från utbildningen. Enligt uppgifter till utskottet syftar bestämmelsen explicit till att understryka de studerandes rättssäkerhet och skyldigheten att höra en studerande. För tydlighetens skull påpekar utskottet att förvaltningslagen är den allmänna lag som tillämpas på handläggningen av dessa ärenden. Närmare bestämmelser om procedurerna ingår i förvaltningslagen. Vidare understryker utskottet vikten av en tillräckligt lång tidsfrist och framhåller att de studerande måste höras angående alla krav och utredningar som kan påverka utgången av ärendet.

I detta sammanhang vill utskottet också understryka att en varning är en disciplinåtgärd, vilket en anmärkning däremot inte är. Följaktligen föreslår utskottet en precisering i paragrafrubriken enligt följande: "Förfaranden i ärenden som gäller förlust av studierätt och avbrytande av studier, (utesl.) förfarandet i disciplinärenden samt vid anmärkning."

16 §. Studerandes deltagande i polisuppgifter.

Grundlagsutskottet tar ställning till 21 § om polisläroinrättningens ordningsstadga och säger att den föreslagna behörigheten för polisläroinrättningarna att utfärda en ordningsstadga får en mycket begränsad räckvidd. Vidare påpekar grundlagsutskottet att behörigheten inte tillåter att läroinrättningen utfärdar bestämmelser till exempel om de studerandes skyldighet att ha hand om vaktturer på läroinrättningarna, om det inte finns grunder för sådana skyldigheter någon annanstans i lag. De uppdrag som avses i 21 § 1 mom. 4 punkten gäller vaktuppdrag på polisläroinrättningen och anses ingå i studierna. I uppgifterna kan till exempel ingå att tillhandahålla kundtjänst i entréhallen men också andra uppgifter i anknytning till polisutbildningen. Förvaltningsutskottet anser att de studerandes skyldighet att utföra den här typen av uppgifter måste skrivas in i lagen. Bestämmelsen kan lämpligen placeras i 16 § som gäller studerandes deltagande i polisuppgifter. Med hänvisning till detta föreslår förvaltningsutskottet ett nytt 5 mom. i 16 § enligt följande: "Polisläroinrättningen kan förordna den som studerar för grundexamen för polis att under utbildningen utföra jourtjänst och liknande polisutbildningsrelaterade uppgifter". Dessutom föreslår utskottet att "paragrafrubriken" ändras i enlighet med detta.

19 §. Lärdomsprov.

Upphovsrätten till de lärdomsprov som avläggs i samband med utbildningen för examen för polis övergår från den studerande till polisinrättningen så snart lärdomsprovet blivit godkänt vid polisläroinrättningen, föreskrivs i propositionen. Propositionen anför inga skäl för att begränsa yttrandefriheten och vetenskapens frihet, som är godtagbara med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna, framhåller grundlagsutskottet. Bedömningen att det är ganska rimligt ur läroinrättningens synvinkel sett räcker inte som skäl för en begränsning och relaterar heller inte till något allmänt behov som kunde motivera att upphovsrätten, som ingår i egendomsskyddet enligt grundlagen, förs över helt och hållet från upphovsmannen till polisläroanstalten på det sätt som regeringen föreslår i propositionen. Över huvud taget redogör propositionen inte för orsakerna till varför upphovsrätten behöver eller måste föras över. När upphovsrätten på detta sätt fråntas den som avlägger ett lärdomsprov strider det också mot proportionalitetskravet, framhåller grundlagsutskottet.

Med anledning av utlåtandet från grundlagsutskottet föreslår förvaltningsutskottet att paragrafen om lärdomsprov stryks för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Grundlagsutskottet behandlar också 21 § om polisläroinrättningens ordningsstadga och påpekar att den föreslagna behörigheten för polisläroinrättningarna att utfärda en ordningsstadga inte tillåter att en läroinrättning utfärdar bestämmelser till exempel om de studerandes skyldighet att använda uniform, om det inte finns grunder för sådana skyldigheter någon annanstans i lag. Enligt gällande praxis använder studerande inom grundutbildningen polisuniform. Med hänvisning till detta anser förvaltningsutskottet att det krävs bestämmelser i lag om de studerandes skyldighet att använda uniform. I polislagen (493/1995) utfärdas närmare bestämmelser om användning av uniform genom förordning av statsrådet. Utskottet menar att den aktuella skyldigheten att använda uniform måste regleras på samma sätt. Därför föreslår utskottet att 19 § formuleras om på följande sätt: "Den som studerar för grundexamen för polis skall bära polisuniform i utbildningen. Närmare bestämmelser om användning av uniform kan utfärdas genom förordning av statsrådet". Dessutom föreslår utskottet att paragrafrubriken ändras till "Användning av uniform".

21 §. Polisläroinrättningens ordningsstadga.

Med anledning av förslagen till 16 § och 19 § anser utskottet att 21 § 1 mom. 2 och 4 punkten är onödiga. Utskottet föreslår att de stryks.

24 §. Närmare bestämmelser.

Förvaltningsutskottet håller med grundlagsutskottet och föreslår att paragrafen formuleras om på följande sätt: "Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om de uppgifter som ankommer på polisläroinrättningarnas tjänstemän, de examina som avläggs vid polisläroinrättningar och om övrig undervisning som ges vid dessa, om förfarandet i samband med antagandet av studerande, avbrott i studierna och avstängning från utbildningen, om polisläroinrättningarnas delegationer och reglementen." Vidare påpekar förvaltningsutskottet att närmare bestämmelser om förfarandet vid avstängning av studerande bara kan gälla tekniska saker.

2. Lag om ändring av polisförvaltningslagen

16 §. Närmare stadganden och bestämmelser.

Med stöd av 2 mom. har inrikesministeriet rätt att utfärda närmare föreskrifter om polisenheternas ställning och uppgifter. Grundlagsutskottet anser att momentet bör justeras för att motsvara de gällande reglerna för skrivning av bemyndigandebestämmelser (se t.ex. GrUU 46/2001 rd, s. 2). Bestämmelsen bör föreskriva att det genom förordning av ministeriet kan utfärdas närmare bestämmelser om de ärenden som avses.

Med hänvisning till utlåtandet från grundlagsutskottet föreslår förvaltningsutskottet att 16 § 2 mom. ändras enligt följande: "(Utesl.) Närmare bestämmelser om polisenheternas ställning och uppgifter kan utfärdas genom förordning av inrikesministeriet." Dessutom föreslår utskottet att paragrafrubriken ändras i enlighet med detta.

3. Lag om ändring av 7 i polislagen

Förvantlningsutskottet konstaterar att lagförslaget är behövligt och motiverat och föreslår att det godkänns oförändrat.