FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 31/2002 rd

FvUB 31/2002 rd - RP 196/2002 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition med förslag till lag om kommunala tjänsteinnehavare och lag om ändring av kommunallagen

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 23 oktober 2002 en proposition med förslag till lag om kommunala tjänsteinnehavare och lag om ändring av kommunallagen (RP 196/2002 rd) till förvaltningsutskottet för beredning.

Utlåtande

I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet lämnat utlåtande (GrUU 64/2002 rd) om propositionen. Utlåtandet ingår som bilaga till betänkandet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

lagstiftningsråd Minna-Liisa Rinne, inrikesministeriet

lagstiftningsråd Tuula Majuri, justitieministeriet

regeringssekreterare Kari Peltonen, finansministeriet

lagstiftningsråd Matti Lahtinen, undervisningsministeriet

regeringsråd Esa Lonka, arbetsministeriet

president Pekka Hallberg, högsta förvaltningsdomstolen

förvaltningsrättsdomare Ritva Routio, Helsingfors förvaltningsdomstol

chefen för juridiska ärenden Kari Prättälä, Finlands Kommunförbund

förhandlingschef Heikki Saipio, Kommunala arbetsmarknadsverket

jurist Matti Koskinen, Kunta-alan unioni

jurist Jouni Vattulainen, AKAVA-OS rf

biträdande avdelningschef Markku Poutala, Undervisningssektorns Fackorganisation rf

förhandlingschef Jukka Kauppala, Finlands primärskötarförbund SuPer rf

professor Olli Mäenpää

professor Kaarlo Tuori

Dessutom har skriftliga utlåtanden lämnats av:

  • social- och hälsovårdsministeriet
  • arbetsdomstolen
  • Kommunernas pensionsförsäkring
  • Arbetslöshetsförsäkringsfonden
  • Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt
  • Seinäjoki stad
  • Kyrkostyrelsen
  • Finlands läkarförbund
  • Kommunaltjänstemannaförbundet
  • Kommunsektorns fackförbund KAT rf
  • Hälso- och socialvårdens fackorganisation TEHY rf
  • Förhandlingsorganisationen för Teknik och Grundservice SKT rf
  • Tjänstemännens förhandlingsorganisation TFO rf
  • Arbetslöshetskassornas Samorganisation rf.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår att en ny lag om kommunala tjänsteinnehavare skall stiftas. Dessutom föreslås vissa ändringar i kommunallagens bestämmelser om personalen. Vid beredningen av propositionen har speciellt beaktats bestämmelserna i den nya grundlagen.

Den nya lagen om kommunala tjänsteinnehavare innehåller bestämmelser om sådana frågor som för närvarande ingår i lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet samt i 6 kap. kommunallagen. Dessutom föreslås sådana bestämmelser om tjänsteinnehavarens rättsliga ställning, som för närvarande fastställs i kommunala tjänstestadgor, men som borde bestämmas på lagnivå. Lagen skall ersätta lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet.

I kommunallagen skall fortsättningsvis ingå en allmän bestämmelse om kommunens personal, enligt vilken bestämmelse de som är anställda hos kommunen står i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande till kommunen, och bestämmelser för hur tjänster kan inrättas och indras. Även de särskilda bestämmelserna gällande kommundirektören skall fortsättningsvis ingå i kommunallagen.

Kommunalagen föreslås bli ändrad så att den bättre än för närvarande anger när en person anställs i tjänsteförhållande. Enligt förslaget skall uppgift, där den som handhar uppgiften utövar offentlig makt, skötas i tjänsteförhållande. Avsikten är inte att genom denna bestämmelse ingripa i bestämmelserna för att tillämpa tjänsteförhållanden som upptas i speciallagstiftning.

I anslutning till ovan nämnda ändring av kommunallagen föreslås bestämmelser om på vilka grunder ett tjänsteförhållande kan ombildas till ett arbetsavtalsförhållande i det fall att arbetsuppgifterna inte gäller utövning av offentlig makt.

I anknytning till lagförslaget om kommunala tjänsteinnehavare föreslås att kommunallagens bestämmelse, som bl.a. bemyndigar kommunerna att utfärda tjänstestadgor, skall upphävas. I fortsättningen kan tjänstestadgan eller annan instruktion inte innehålla bestämmelser om tjänsteinnehavarens rättigheter och skyldigheter så som fallet är i detta nu.

Lagförslaget om tjänsteinnehavare upptar också vissa materiella reformer och specifikationer. Lagen innehåller bl.a. bestämmelser om hur principen om överlåtelse av rörelse skall tillämpas på tjänsteförhållande, tjänsteinnehavarens rätt till ersättning för inkomstbortfall på grund av lagstridig uppsägning eller permittering samt myndighetens skyldighet att följa grunderna för att tjänsteman avstängts från tjänsteutövningen och vid behov fatta ett nytt beslut. Lagförslaget innehåller också avvikande från gällande bestämmelser förslag om skyldighet för tjänsteinnehavaren att ersätta rättegångskostnader vid tvister i samband med att tjänsteförhållandet avslutats.

De föreslagna lagarna avses träda i kraft samtidigt sex månader efter att de antagits och blivit stadfästa.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Propositionen baserar sig på ett uttalande i förvaltningsutskottets betänkande som går ut på att regeringen utifrån en trepartsberedning med det snaraste lämnar en proposition till riksdagen med förslag till en lag lik statstjänstemannalagen om kommunala tjänsteinnehavares ställning, där regeringen med iakttagande av samma skrivsätt som i statstjänstemannalagen sammanför samtliga bestämmelser om den rättsliga ställningen för kommunala tjänsteinnehavare (FvUB 9/2000 rd; RSv 46/2000 rd, RP 1/2000 rd). Bakom propositionen ligger också behovet att ordna den rättsliga ställningen för kommunala tjänsteinnehavare på ett ändamålsenligt sätt i lagstiftningen med avseende på grundlagen.

Av de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen nödvändig och lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslaget med de anmärkningar och ändringsförslag som framgår av detta betänkande.

Detaljmotivering

1. Lag om kommunala tjänsteinnehavare

7 §. Utredning om hälsotillstånd.

Utskottet föreslår en språklig precisering i den finska texten i 7 § 3 mom. så att uttrycket "kuluttua" ändras till "kuluessa" i momentets andra mening. Ändringen påverkar inte den svenska texten.

18 §. Bisyssla och konkurrerande verksamhet.

Utskottet föreslår att 18 § 1 mom. preciseras så att det motsvarar 18 § 4 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994) så att arbete i anslutning till begreppet bisyssla skall vara arbete mot vederlag.

19 §. Lämnande av hälsoupplysningar.

Utskottet föreslår att första meningen i 19 § 1 mom. preciseras så att tjänsteinnehavaren är skyldig att lämna "erfoderliga" upplysningar om sina förutsättningar att sköta en uppgift med hänsyn till hälsan.

Dessutom föreslår utskottet en språklig korrigering i den finska texten i 2 mom. genom att ändra uttrycket "aiheutuvat" till "aiheutuvissa". Ändringen påverkar inte den svenska texten.

25 §. Tjänsteinnehavarens ställning vid överlåtelse av rörelse.

Utskottet föreslår en klarare reglering i 25 § 2 mom. genom en ny disposition av momentet enligt följande: "Vid sådan överlåtelse av rörelse som avses i 1 mom. övergår de rättigheter och skyldigheter som arbetsgivaren har med anledning av de tjänsteförhållanden som gäller vid tiden för överlåtelsen på rörelsens nya ägare eller innehavare. (Utesl.) Om överlåtelsen sker till en privaträttslig sammanslutning, övergår tjänsteinnehavarna i arbetsavtalsförhållande hos förvärvaren. Vad som ovan sägs om övergång av rättigheter och skyldigheter gäller dock inte de rättigheter och skyldigheter som uttryckligen föranleds av tjänsteförhållandet och inte är utmärkande för arbetsförhållandet."

Den föreslagna ändringen ändrar inte innehållet i bestämmelsen.

30 §. Permittering.

Utskottet föreslår i enlighet med det ursprungliga syftet som framgår av motiveringen till 30 § 4 mom. att momentet delas i två moment så att första meningen i 4 mom. i propositionen avskiljs till ett eget 4 mom., varvid resten av 4 mom. blir ett nytt 5 mom.

31 §. Permitteringsförfarande.

Utskottet föreslår att första meningen i 31 § 2 mom. i den finska texten omformuleras som följer: "Lomautusta koskeva päätös on annettava viranhaltijalle tiedoksi kirjallisesti vähintään 14 päivää ennen lomautuksen alkamista." Ändringen påverkar inte den svenska texten.

34 §. Avslutande av ett tjänsteförhållande utan uppsägning.

Utskottet föreslår att 1 mom. 5 punkten justeras så att den motsvarar uttrycket i 7 § 3 mom. som följer: "5) då det villkorliga valet av tjänsteinnehavaren enligt 7 § 3 mom. i denna lag inte fastställs, från och med den dag som följer på den dag då beslutet att valet förfaller delgavs, eller ".

45 §. Ersättning för inkomstbortfall.

I början av 2003 trädde en ny lag om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) i kraft som upphävde den tidigare lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/1984) och lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993). Utskottet föreslår att 45 § justeras med hänsyn till den ovan nämnda reformen där bland annat benämningarna på förmånerna ändrades.

Dessutom föreslår utskottet att det till paragrafen fogas ett nytt 5 mom. där det för att undvika oklarheter finns bestämmelser om hänvisning till utbetalade motsvarande förmåner med stöd av tidigare bestämmelser som följer: "Bestämmelserna i denna paragraf om grunddagpenning, inkomstrelaterad dagpenning och arbetsmarknadsstöd gäller också inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning och grunddagpenning som utbetalas med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/1984) och arbetsmarknadsstöd som utbetalats med stöd av lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993). (Nytt 5 mom.)

53 §. Ersättning för rättegångskostnader.

På basis av förslagen i propositionen skulle parterna i rättegång hamna i olika ställning när det gäller rättegångskostnader så att den svagare parten i tjänsteförhållande enligt huvudregeln är ersättningsskyldig men arbetsgivarens motsvarande skyldighet skulle bli beroende av prövning.

Trots att 2 mom. innehåller förhållandevis relativt allmänt formulerade bestämmelser om när tjänsteinnehavaren inte skall vara skyldig att ersätta arbetsgivarens rättegångskostnader är det också med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande ändamålsenligt att bestämmelserna om ersättning av rättegångskostnaderna också skall gälla arbetsgivarna. Därför föreslår förvaltningsutskottet att paragrafens 2 mom. justeras att också gälla myndigheter. Utskottet utformning innebär att om beslutet också delvis upphävs kan myndigheten bli skyldig att ersätta tjänsteinnehavarens rättegångskostnader. Med hänsyn till tjänsteinnehavarens svagare ställning bör man förhålla sig restriktivt till hans skyldighet att ersätta rättegångskostnaderna. Vid allmänna domstolar kan stora rättegångskostnader i praktiken äventyra medborgarnas möjligheter att söka rättsskydd genom rätttegång.

54 §. Föreningsfrihet.

Till föreningsfrihet som tryggas i 13 § 2 mom. grundlagen hör bland annat rätt att utan tillstånd bilda föreningar. Därför föreslår utskottet att kriteriet "tillåten" stryks i 54 § 1 mom.

2. Lag om ändring av kommunallagen

44 §.Kommunens anställda.

Enligt 2 mom. sköts en sådan uppgift i vilken utövas offentlig makt i tjänsteförhållande. Utskottet konstaterar att i samband med hörandet av sakkunniga har man med fog tvivlat på lämpligheten av utövning av offentlig makt för definiering av användningsområdet för tjänsteförhållande. Användningen av begreppet utövande av offentlig makt kan göra en för stor inskränkning i användningsområdet för tillämpning av tjänsteförhållande. Regleringen har särskild betydelse till exempel inom hälsovården. I hörandet av sakkunniga har som alternativ föreslagits att användningsområdet för tjänsteförhållande skall definieras utifrån begreppet offentlig förvaltningsuppgift.

Enligt grundlagsutskottets utlåtande är den föreslagna formuleringen av kommunallagen inte problematisk när det gäller grundlagen, under förusättning att begreppet offentlig makt tolkas tillräckligt omfattande och att tjänsteförhållande används också då när till personens uppgifter hör utövning av offentlig makt endast i ringa omfattning. Förvaltningsutskottet konstaterar att regleringen bör ses i ett vidare perspektiv när det gäller handhavande av offentliga samfunds uppgifter och inte endast som en fråga om lagstiftningsordning.

Utskottet utgår ifrån att vid handhavande av offentliga samfunds uppgifter bör man understryka lagenlighet, enhetlighet och objektivitet. Dessa omständigheter förordar ett vidsträckt användningsområde för tjänsteförhållande. I kommunens uppgifter är det bland annat fråga om olika välfärdstjänster och uppgifterna kan också innehålla till exempel beslutsfattande som gäller individer.

I propositionen har vid definieringen av användningsområdet för ett tjänsteförhållande utifrån utövning av offentlig makt fästs uppmärksamhet vid de faktorer med vilka kravet på tjänsteförhållande i allmänhet motiveras. Tjänstemannaförvaltningsprincipen utgår från utövning av offentlig makt: Offentlig makt kan utövas endast av myndigheter och i myndigheternas namn av de tjänstemän som lagligen utnämnts till sina tjänster. Avsikten med principen är att trygga lagligheten, enhetligheten och objektiviteten i beslutsfattandet inom ramen för offentlig maktutövning. Förvaltningsutskottet har konstaterat att kraven på oberoende och självständighet som hör till tjänstemäns rättsliga ställning är centrala för den offentliga maktutövningen. Tjänstemannens uppgift är bland annat att se till att medborgarna får de förmåner och rättigheter som hör till dem. En tjänstemans rätt att kvarstå i tjänsten har i många stycken skapats bland annat för att garantera att han är objektiv och oavhängig. (FvUB 5/1994 rd; FvUU 8/1998 rd). Tjänstemannaförvaltningsprincipen har tagit uttryck i 124 § grundlagen där det finns bestämmelser om när förvaltningsuppgifter kan överföras på andra än myndigheter. Enligt bestämmelsen får uppgifter som innebär betydande utövning av offentlig makt endast ges myndigheter.

Enligt erhållen utredning har det redan under ärendets beredning rått enighet om att till exempel personer i vårdarbete har ett särskilt ansvar i sina uppgifter. I beredningen har man dock inte ansett att de omständigheter som ligger bakom detta ansvar skall förutsätta tjänsteförhållande. En sådan uppfattning är inte problemfri. Med stöd av erhållen utredning konstaterar utskottet att personer som arbetar inom sjuk- och hälsovårdenkan de facto kan ha sådana uppgifter som förutsätter tjänsteförhållande på grund av utöveningen av offentlig makt.

Begreppet offentlig makt har införts också annanstans i lagstiftningen. Vid definitionen av personkategorierna för området för straffrättsligt tjänsteansvar har använts begreppet offentlig makt och definitionen av begreppet offentlig makt finns i 40 kap. som trädde i kraft nyligen.

Propositionen utgår från att utövningen av offentlig makt har fått ett visst etablerat innehåll. Trots att innehållet inte exakt kan definieras är det till sina gränser mera noggrant än begreppet offentlig förvaltningsupgift. Det är fråga om offentlig maktutövning när "den som utför uppgiften med stöd av sin lagstadgade behörighet ensidigt kan besluta om en annans fördel, rätt eller skyldighet eller utfärda ett förordnande som är förpliktande för en annan eller på annat sätt i praktiken ingripa i en annans fördel eller rätt". Med tanke på den praktiska tillämpningen har för begreppet utövande av offentlig makt redogjorts i motiveringen till den nya 44 § kommunallagen med exempel från social- och hälsovården, undervisningssektorn samt övervaknings- och räddningsuppgifter. Utövandet av offentlig makt kan även ingå i en uppgift till vilken hör föredragning i den kommunala beslutsprocessen. Likaså är det fråga om utövande av offentlig makt när tjänsteinnehavaren utövar kommunens delegerade beslutanderätt. Utövandet av offentlig makt kan ingå också i olika beredningsuppgifter. I likhet med motiveringen till propositionen understryker utskottet att även om uppgifter endast till en liten del handlar om att utöva offentlig makt skall personen anställas i tjänsteförhållande. Så är fallet även då utövande av offentlig makt komme i fråga endast i teorin. Förvaltningsutskottet upprepar sitt tidigare uttalande i fråga om lärare (FvUU 8/1998 rd) i detta sammanhang. Det finns också skäl att bibehålla den nuvarande specialregleringen inom socialvården.

Problemet med begreppet offentlig förvaltningsuppgift är att det har diffusare gränser än begreppet offentlig makt. Begreppet offentlig förvaltningsuppgift har också ansetts vara mera omfattande än begreppet offentlig makt. I en offentlig förvaltningsuppgift ingår inte nödvändigtvis utövande av offentlig makt. Offentlig förvaltningsuppgift anses hänvisa till en uppgift som har definierats i lagstiftningen och anvisats ett visst organ eller en viss enhet. I detta avseende kan man förorda offentlig förvaltningsuppgift som grund för tjänsteförhållande i ett offentligt samfunds uppgifter. Också ordalydelsen i 44 § kommunallagen talar om myndighetsuppgifter.

Utskottet har slutligen med hänvisning till det ovan sagda kommit fram till att det är mera motiverat att i detta sammanhang använda begreppet offentlig makt för definition av användningsområdet för tjänsteförhållande. Frågan bör dock granskas även i fortsättningen och gränsområdena för utövandet av offentlig makt bör utvärderas grundligt.

46 §. Ombildande av tjänsteförhållande till arbetsförhållande.

I likhet med grundlagsutskottet anser förvaltningsutskottet att det väsentliga är att det ursprungliga anställningsförhållandets villkor inte försämras genom att tjänsteförhållandet ombildas till arbetsförhållande. Detta är förutsättningen för tillämpningen av paragrafen.

Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande är det för tydlighetens skull motiverat att komplettera den sista meningen i paragrafen så att "tjänsteförhållandet genom det i paragrafen nämnda erbjudandet omvandlas till arbetsförhållande".

Lagstiftningsordning

Av grundlagsutskottets utlåtande framgår att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningordning.

Förslag till beslut

Med stöd av det ovan anförda föreslår förvaltningsutskottet

att lagförslagen godkänns med följande ändringar (Utskottets ändringsförslag).

Utskottets ändringsförslag

1.

Lag

om kommunala tjänsteinnehavare

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 och 2 §

(Som i RP)

2 kap.

Tjänsteförhållandets början

3—6 §

(Som i RP)

7 §

Utredning om hälsotillstånd

(1 och 2 mom. som i RP)

(3 mom. som i RP. Utskottets ändringsförslag påverkar inte den svenska texten)

8—10 §

(Som i RP)

3 kap.

Arbetsgivarens skyldigheter

11—16 §

(Som i RP)

4 kap.

Tjänsteinnehavarens skyldigheter

17 §

(Som i RP)

18 §

Bisyssla och konkurrerande verksamhet

Med bisyssla avses ett tjänsteförhållande, ett avlönat arbete och en uppgift av bestående natur, som tjänsteinnehavaren har rätt att avsäga sig, samt yrke, näring och rörelse.

(2—5 mom. som i RP)

19 §

Lämnande av hälsoupplysningar

Utöver vad som bestäms i företagshälsovårdslagen (1383/2001) är tjänsteinnehavaren för att arbets- och funktionsförmågan skall utredas skyldig att på arbetsgivarens begäran lämna denna behövliga upplysningar om sina förutsättningar att sköta en uppgift med hänsyn till hälsan. Tjänsteinnehavaren är även skyldig att på förordnande av arbetsgivaren delta i kontroller och undersökningar som utförs för att hans eller hennes hälsotillstånd skall konstateras, om det är nödvändigt för att utreda förutsättningarna för skötseln av en uppgift. Tjänsteinnehavaren skall innan förordnandet ges beredas tillfälle att bli hörd. Om patientens självbestämmanderätt bestäms i 6 § lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992).

(2 mom. som i RP. Utskottets ändringsförslag påverkar inte den svenska texten)

20 §

(Som i RP)

5 kap.

Förändringar i tjänsteförhållandet

21—24 §

(Som i RP)

25 §

Tjänsteinnehavarens ställning vid överlåtelse av rörelse

(1 mom. som i RP)

Vid sådan överlåtelse av rörelse som avses i 1 mom. övergår de rättigheter och skyldigheter som arbetsgivaren har med anledning av de tjänsteförhållanden som gäller vid tiden för överlåtelsen på rörelsens nya ägare eller innehavare. (Utesl.) Om överlåtelsen sker till en privaträttslig sammanslutning eller stiftelse, övergår tjänsteinnehavarna i arbetsavtalsförhållande hos förvärvaren. Vad som ovan sägs om övergång av rättigheter och skyldigheter gäller härvid dock inte de rättigheter och skyldigheter som uttryckligen föranleds av tjänsteförhållandet och som inte är utmärkande för ett arbetsförhållande.

(3 och 4 mom. som i RP)

6 kap.

Tjänstledighet

26—29 §

(Som i RP)

7 kap.

Permittering

30 §

Permittering

(1—3 mom. som i RP)

Har en tjänsteinnehavare permitterats tills vidare, skall han eller hon underrättas om att tjänsteutövningen återupptas minst en vecka tidigare, om inte något annat har överenskommits. (Utesl.)

Om ett beslut om permittering har upphävts till följd av ett rättelseyrkande eller besvär på andra grunder än de som avses i 1 eller 2 mom. och arbetsgivaren genom ett nytt beslut har beslutat om samma permittering och detta beslut har vunnit laga kraft, anses permitteringen ha verkställts enligt det första beslutet, om inte något annat följer av delgivningstiden för det första beslutet eller på grund av att permitteringen återkallas. (Nytt 5 mom.)

31 §

Permitteringsförfarande

(1 mom. som i RP)

(2 mom. som i RP. Utskottets ändringsförslag påverkar inte den svenska texten)

32 och 33 §

(Som i RP)

8 kap.

Avslutande av ett tjänsteförhållande

34 §

Avslutande av ett tjänsteförhållande utan uppsägning

Ett tjänsteförhållande avslutas utan uppsägning och uppsägningstid

(1—4 punkten som i RP)

5) då det villkorliga valet av tjänsteinnehavaren enligt 7 § 3 mom. i denna lag inte fastställs, från och med den dag som följer på den dag då beslutet att valet förfaller delgavs, eller

(6 punkten som i RP)

35—44 §

(Som i RP)

45 §

Ersättning för inkomstbortfall

När ett ärende som gäller avslutande av ett tjänsteförhållande i de fall som avses i 44 § 1 mom. har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut och arbetsgivaren har fått en sådan utredning som avses i 2 mom., betalas tjänsteinnehavaren utan dröjsmål den inkomst för den ordinarie arbetstiden som han eller hon med anledning av att tjänsteförhållandet avslutats i strid med lagen har gått miste om minskad med motsvarande inkomst som han eller hon under samma tid förvärvat i andra anställningsförhållanden, som yrkesutövare eller företagare och som tjänsteinnehavaren inte skulle ha fått i tjänsten. Likaså beaktas som avdrag en sådan inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning och ett sådant arbetsmarknadsstöd som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) samt dag- och moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen som betalats till tjänsteinnehavaren för motsvarande tid.

Tjänsteinnehavaren är skyldig att utan dröjsmål lämna en tillförlitlig utredning till arbetsgivaren om sådana andra förvärvsinkomster, inkomstrelaterade dagpenningar, grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd samt sådana erhållna sjukförsäkringsersättningar som han eller hon har erhållit och som nämns i 1 mom.

Arbetsgivaren är skyldig att utan dröjsmål till arbetslöshetsförsäkringsfonden betala 75 procent och till behörig arbetslöshetskassa 25 procent av den inkomstrelaterade dagpenning som betalats till tjänsteinnehavaren och till folkpensionsanstalten den grunddagpenning eller det arbetsmarknadsstöd som betalats till tjänsteinnehavaren.

(4 mom. som i RP)

Bestämmelserna i denna paragraf om inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd gäller också inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning och grunddagpenning som utbetalats med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/1984) och arbetsmarknadsstöd som utbetalats med stöd av lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993). (Nytt 5 mom.)

46 §

(Som i RP)

9 kap.

Avstängning från tjänsteutövningen

47—49 §

(Som i RP)

10 kap.

Ändringssökande

50—52 §

(Som i RP)

53 §

Ersättning för rättegångskostnader

Utan hinder av vad som bestäms om ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsprocesslagen (586/1996) skall den behöriga tjänsteinnehavare som anfört kommunalbesvär eller någon annan person som skall anses ha anfört besvär i tjänsteinnehavarens ställe på begäran åläggas att ersätta arbetsgivarens skäliga rättegångskostnader, om besvären gäller en sådan sak som avses i denna lag och besvären inte godkänns. På motsvarande sätt skall myndigheten åläggas att ersätta skäliga rättegångskostnader för en part som anfört kommunalbesvär, om beslutet delvis eller helt upphävs på grund av besvären.

Med avvikelse från 1 mom. behöver rättegångskostnader inte ersättas om beslutet gäller anställning i en tjänst eller om ärendet rättsligt varit så oklart att det har funnits grundad anledning till rättegång eller det i övrigt med hänsyn till sakens natur eller omständigheterna skall anses vara oskäligt att ersätta rättegångskostnaderna.

11 kap.

Särskilda bestämmelser

54 §

Föreningsfrihet

Tjänsteinnehavare har rätt att höra till föreningar samt att delta i sådana föreningars verksamhet. Tjänsteinnehavare har även rätt att bilda en (utesl.) förening. Tjänsteinnehavare har likaså frihet att inte höra till en förening som avses ovan. Det är förbjudet att hindra eller begränsa utövandet av denna rättighet och frihet.

55—58 §

(Som i RP)

12 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

59 och 60 §

(Som i RP)

_______________

2.

Lag

om ändring av kommunallagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i kommunallagen av den 17 mars 1995 (365/1995) 44 a och 44 b § samt 47—49 §,

av dessa lagrum 44 a och 44 b § sådana de lyder i lag 413/2000, samt

ändras 44, 45 och 46 §, av dessa lagrum 45 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 486/1996, som följer:

6 kap.

Personal

44 och 45 §

(Som i RP)

46 §

Ombildande av tjänsteförhållande till arbetsförhållande

Om utövande av offentlig makt inte ingår i tjänstens uppgifter och arbetsgivaren har erbjudit tjänsteinnehavaren en uppgift i arbetsförhållande på minst samma anställningsvillkor som för tjänsteförhållandet samt gett tjänsteinnehavaren skriftlig information om de centrala villkoren i arbetet i enlighet med 2 kap. 4 § arbetsavtalslagen (55/2001), kan arbetsgivaren besluta att tjänsteförhållandet skall ombildas till arbetsavtalsförhållande. Tjänsteförhållandet ombildas till arbetsavtalsförhållande enligt arbetsgivarens erbjudande som avses i denna paragraf sedan beslutet vunnit laga kraft.

_______________

Ikraftträdelsebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

Helsingfors den 12 februari 2003

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Matti Väistö /cent
  • vordf. Pertti Turtiainen /vänst
  • medl. Janina Andersson /gröna
  • Rakel Hiltunen /sd
  • Valto Koski /sd
  • Esko Kurvinen /saml
  • Lauri Kähkönen /sd
  • Kari Kärkkäinen /kd
  • Paula Lehtomäki /cent
  • Pekka Nousiainen /cent
  • Heli Paasio /sd
  • Aulis Ranta-Muotio /cent
  • Pekka Ravi /saml
  • Petri Salo /saml
  • Arto Seppälä /sd
  • Marja Tiura /saml

Sekreterare var

utskottsråd Ossi Lantto