Allmän motivering
Allmänt
Den genomgripande reformen av lotterilagen ()
bygger på programmet för statsminister Matti Vanhanens
andra regering där det sägs att regeringen kommer
att vidta nödvändiga åtgärder
för att begränsa de sociala problemen av spelande
om pengar, bekämpa den anknytande brottsligheten, ha kvar
monopolet för penningspel i en föränderlig
värld och garantera att myndigheterna har tillräckligt
stora resurser för att ingripa i olaglig spelverksamhet.
Vårsessionen 2010 godkände riksdagen lagförslagen
i det första steget av reformen (661—663/2010)
och de trädde i kraft den 1 oktober 2010 (FvUB
7/2010 rd — RP 96/2008
rd, RP 212/2008 rd). Lagarna
gäller marknadsföring av penningspel, åldersgräns
för penningspel, tillsynsmyndighetens befogenheter och
straffbestämmelser. Ändringarna avser att vara
ett effektivare medel för att förebygga brott
och sociala och hälsomässiga problem i samband
med penningspel.
Proposition RP 207/2010 rd innehåller ändringar
av lotterilagen som ingår i det andra steget av reformen.
Det andra steget gäller spelsystemet, indelningen av spel
och styrningen av spelverksamheten. Också i det här
fallet är syftet att förebygga spelrelaterade
brott och förebygga sociala och hälsomässiga
problem.
Av utskottets betänkande FvUB 7/2010
rd framgår det att det inte finns någon
anledning att ifrågasätta EG-domstolens bedömning
att vårt finländska spelsystem harmonierar med
EG-fördraget. Basen för vårt spelmonopol
befästes gentemot EU genom RP 96/2008
rd och RP 212/2008 rd och
den kommer ytterligare att befästas genom RP 207/2010
rd.
Grundlagsutskottet har bedömt det nuvarande systemet
med utgångspunkt i att det är ett reglerings-
och tillståndssystem baserat på ensamrätt.
Grundlagsutskottet har ansett att lotterier sett ur näringsfrihetens
perspektiv är en så speciell form av ekonomisk
verksamhet att tillståndsplikt måste anses godtagbart
för att garantera deltagarnas rättsäkerhet,
minska de sociala problemen med lotterier och för att motverka
brott och oegentligheter. Jämfört med andra typer
av lotterier är hasardspel förknippat med så mycket större
risker för sociala konsekvenser, oegentligheter och åsidosättande
av rättssäkerheten att ett reglerings- och tillståndsförfarande
baserat på ensamrätt kan anses vara acceptabelt
med avseende på grundlagen. I detta fall strider inte den långt
gående begränsningen av näringsfriheten till
följd av ensamrätten mot de krav på proportionalitet
som måste ställas på begränsningen. Utskottets
bedömning påverkades av det faktum att penningspel
inte heller tidigare har varit en så kallad fri näring.
Lotterilagen har därför inga nya konsekvenser
för den enskildes rättsliga ställning
(GrUU 23/2000 rd). Den föreslagna ändringen
innebär att de nuvarande penningspelssammanslutningarna
som genom sin koncession har uppnått en befäst
ensamrätt kommer att fortsätta som aktörer
med ensamrätt. Detta har ingen avgörande betydelse
med avseende på näringsfriheten, men ändringen
tillför systemet större insyn och rättssäkerhet.
Förslaget har inga nya konsekvenser för den enskildes
rättsliga ställning.
Sammanfattningsvis anser förvaltningsutskottet propositionen
nödvändig och lämplig. Utskottet tillstyrker
lagförslagen 2—4 utan ändringar och lagförslag
1 med de kommentarer och ändringsförslag som ingår
här.
Från koncession till lagstadgad ensamrätt
Syftet med vårt penningspelsystem är att ge
deltagarna rättssäkerhet, förhindra missbruk
och brott och minska de spelrelaterade problemen. Hos oss i Finland
anses ensamrätt som styrs av det allmänna vara
den bästa metoden för att nå målen.
Den ekonomiska nyttan är bara en biprodukt av det primära
målet. Redan länge har kriteriet för
bestämmelserna om spel om pengar att bara spelverksamhet
med tillstånd från tillståndsmyndigheten är
tillåten. All annan spelverksamhet är alltså förbjuden.
Straffbestämmelserna har den viktiga funktionen att de
ska upprätthålla inskränkningarna och
skydda ensamrätten som grundar sig på koncession.
Tack vare inarbetade system för ensamrätten har
vi lyckats motarbeta bedräglig spelverksamhet, skuggekonomi
och organiserad brottslighet som följer i verksamhetens
kölvatten. En viktig principiell ståndpunkt är
att penningspel inte får användas som instrument
för privat vinning. Penningspel har funnits i vårt
land redan i sjuttio år med ensamrätt. Redan innan
innehöll strafflagen ()
i sin ursprungliga form ett totalförbud mot penningspel
Det är enligt utskottet motiverat att byta ut den formella
koncessionen mot lagstadgad ensamrätt. Veikkaus Ab, Penningautomatföreningen
och Fintoto Ab som länge har innehaft koncession kommer
att få lagstadgad ensamrätt. Som motvikt kan det
allmänna i högre grad styra sammanslutningarna
att arbeta för att uppfylla målen i lotterilagstiftningen,
också om detta ingriper i föreningsfriheten för
de spelsammanslutningar som är föreningar och
i egendomsskyddet för de spelsammanslutningar som är
aktiebolag. Med ett lagstadgat monopol är det lätttare
för det allmänna att ställa krav på mer
långfristiga åtgärder. Om aktörerna
har tidsbegränsade koncessioner vore det orimligt att ställa
den typen av krav på åtgärder som ofta
kräver investeringar. Detsamma gäller om kraven ändras
så länge koncessionen gäller.
Enligt uppgifter till utskottet är det förenligt med
EU-domstolens rättspraxis att ensamrätt medges
en aktör som övervakas intensivt av det allmänna.
Staten kommer att få större styrmöjligheter
bland annat genom att staten får bestämmande inflytande
i styrelsen för Fintoto Ab som ordnar totospel. Veikkaus
Ab ägs helt och hållet av staten och det ger staten
rätt att bestämma om styrelsens sammansättning.
I dagsläget har staten bestämmande inflytande
i styrelsen för Penningautomatföreningen. Dessutom
kommer det att inrättas ett gemensamt organ, en delegation, som
ska samordna det allmännas styrning av spelsammanslutningarna.
Indelning av penningspel
I 3 § i lotterilagen ingår en uttömmande
förteckning av tillåtna penningspel. Sammanslutningarna
erbjuder olika typer av spel som inte ersätter varandra.
Lagstiftningen innehåller tre kategorier: 1) penninglotterier
samt tippningsspel och vadhållningsspel, 2) penningautomater,
kasinospel och spelkasinon och 3) totospel. I överensstämmelse
med principen om medieneutralitet kan spelen vara både
traditionella spel och nätspel. På grund av kravet
på att spelen ska skilja sig från varandra tillstyrker
utskottet förslaget att spel på hästar
i fortsättningen bara ska få ordnas av Fintoto
Ab.
Den föreslagna ensamrätten till penningspel innebär
att Veikkaus Ab får ensamrätt att ordna penninglotterier
samt tippningsspel och vadslagningsspel. Definitionen på vadhållningsspel kommer
inte längre att innehålla gissning av resultatet
från hästtävlingar. Penningautomatföreningen
får ensamrätt till penningautomater, kasinospel
och spelkasinoverksamhet. Och Fintoto Ab får alltså ensamrätt
till totospel. Vid totospel handlar det om att spelarna ges möjlighet
att vara med och dela på visten från spelavgifter som
tas ut för gissningar om resultatet från hästtävlingar.
Övervakningen av spelande om pengar
I det första steget av reformen fick tillståndsmyndigheten,
polisstyrelsen, större befogenheter att övervaka
penningspel. Samtidigt förbjöds marknadsföring
av lotterier som ordnas utan tillstånd. Dessutom preciserades
reglerna för marknadsföring av tillåtna
penningspel. För att ensamrätten ska vara trovärdig
måste det finns effektiv övervakning, särskilt
kontroll av olovlig spelverksamhet och marknadsföring av
den typen av verksamhet, bland annat indirekt reklam och säljfrämjande
verksamhet (FvUB 7/2008 rd). Självfallet
måste man se till att det finns adekvata resurser för övervakningen.
Vidare bör man undersöka vilka nya tekniska och
andra eventuella metoder det finns för att bekämpa olaglig
verksamhet. Följakligen är det av stor vikt att
regeringen i propositionen understryker att det i takt med att tekniken
och EU-lagstiftningen utvecklas måste utredas vilka möjligheterna är
att garantera att det territoriella tillämpningsområdet
för ensamrätten respekteras genom att gränsöverskridande
betalningar eller åtkomst till spelservrar förhindras.
I övervakningen ingår dessutom det utvärderingssystem
som regeringen föreslår. Det innebär
att spelegenskaperna och följderna av åtkomsten
till spel måste utvärderas dels av spelsammanslutningarna
i deras egen verksamhet, dels av myndigheterna när de utfärdar
bestämmelser och spelregler som ersätter de gällande tillståndsvillkoren.
Vidare bör man ta ställning till om ett penningspel är
förknippat med en sådan särskild risk
för spelproblem som gör att det måste
förbjudas med stöd av 14 b § 2 mom. i
lotterilagen. Utvärderingarna måste bygga på ett evalueringssystem
som social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
tar fram i samråd med oberoende forskare.
Syftet med det allmännas styrning är att efterfrågan
på penningspel ska gälla övervakad och tillåten
spelverksamhet med hjälp av återhållsam
marknadsföring och kontrollerad utveckling av spelen och
distributionskanalerna.
Anmälningsförfarande
Förslaget till bestämmelser om elektroniskt
förmedlade penningspel kan anses innehålla sådana
särskilda bestämmelser om informationssamhället
som ingår i Europaparlamentets och rådets direktiv
98/48/EG som ändrar direktiv 98/34/EG
om ett informationsförfarande beträffande tekniska
standarder och föreskrifter. Kommissionen underrättades
om utkasten till bestämmelser den 10 september 2010.
Med anledning av underrättelsen framförde kommissionen
sina kommentarer och Malta lämnade ett detaljerat utlåtande.
Utskottet påpekar att medlemsstaterna inte har någon
formell skyldighet att besvara dem, men att praxis har varit att
staten lämnar ett svar. Följaktligen har Finland
besvarat både kommissionen och Malta.
Väntetiden för underrättelsen gick
ut den 14 januari 2011, medan väntetiden på grund
av det detaljerade utlåtandet är den enda rättsverkan
av underrättelsen. Varken kommentarerna från kommissionen
eller det detaljerade utlåtandet från Malta ger
anledning till några andra åtgärder.
Underrättelseförfarandet utgör inget
hinder för att behandla propositionen, framhåller
utskottet.
Detaljmotivering
1. Lagen om ändring av lotterilagen
12 §. Veikkaus Ab.
Lagförslaget har en särskild bestämmelse
om att anordna penningspel och den är förpliktande
för Veikkaus Ab, Penningautomatföreningen och
Fintoto Ab. Den förpliktar aktörerna att garantera
speldeltagarnas rättssäkerhet, förhindra
brott och reducera sociala och hälsomässiga problem
till följd av spelandet (13 c § 1 mom.;
jfr det gällande 11 § 1 mom.). Liknande bestämmelser
om syftet med lagen ingår i 1 § 2 mom. som gäller
alla lotterier, också penningspel.
Enligt 2 mom. ska medlen från verksamheten i Veikkaus
Ab användas till idrott och fysisk fostran, vetenskap,
konst och ungdomsarbete. I momentet vill regeringen understryka
basen för monopolet enligt 1 § 2 mom. som också framgår av
13 c § 1 mom. i lagförslaget, det vill säga
att Veikkaus Ab i sin spelverksamhet ska följa samma principer.
Utskottet föreslår att början av 2 mom.
formuleras mer exakt eftersom nyttan av verksamheten, pengar till
allmännyttig verksamhet, bara är en positiv följd
av det primära målet.
Utskottet föreslår att 12 § 2 mom.
får följande lydelse: "Medlen från
verksamheten ska användas till att främja idrott
och fysisk fostran, vetenskap, konst samt ungdomsarbete genom att anordna
penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel så att
rättsskyddet för dem som deltar i penningspelsverksamhet
garanteras, oegentligheter och brott förhindras och de
sociala problem och hälsoproblem som spelandet orsakar
minskas."
13 §. Penningautomatföreningen.
Det är meningen att det av 2 mom. ska framgå att
medlen från verksamheten i Penningautomatföreningen ska
gå till att främja hälsa och social välfärd. Precis
som 12 § 2 mom. ger uttryck för principerna för
Veikkaus Ab ger 13 § 2 mom. uttryck för principerna
för verksamheten i Penningautomatföreningen.
Utskottet föreslår att början av
13 § 2 mom. preciseras på samma sätt
som 12 § 2 mom. och får följande lydelse:
"Medlen från verksamheten ska användas till
att främja hälsa och social välfärd
genom att ställa penningautomater till allmänhetens
förfogande, anordna kasinospel och bedriva kasinoverksamhet
så att rättsskyddet för dem som deltar
i penningspelsverksamhet garanteras, oegentligheter och brott förhindras
och de sociala problem och hälsoproblem som spelandet orsakar
minskas. Om föreningen upphör med sin verksamhet,
ska dess medel i enlighet med ett beslut av statsrådet
delas ut för sådana ändamål
som föreningens avkastning får användas till
enligt 17 § 2 mom."
13 a §. Fintoto Ab.
I paragrafen är 2 mom. formulerat på samma
sätt som 12 § 2 mom. och 13 § 2 mom.
Enligt momentet ska medlen från verksamheten användas
till att främja hästuppfödning och hästsport.
Utskottet föreslår att 13 a § 2 mom.
med hänvisning till det som sägs om 12 § ändras
enligt följande: "Medlen från verksamheten
ska användas till att främja hästuppfödning
och hästsport genom att anordna totospel så att
rättsskyddet för dem som deltar i penningspelsverksamhet garanteras,
oegentligheter och brott förhindras och de sociala problem
och hälsoproblem som spelandet orsakar minskas."
47 §. Lyftande av vinster.
Utskottet anser det motiverat att undersöka om fristen
enligt 1 mom. på ett år för att ta ut
vinster kan förkortas. Då bör konsumentskyddet,
spelarnas rättssäkerhet och de grundläggande
principerna för spelverksamhet lyftas fram.
54 §. Jäv och tjänsteansvar.
Regeringen föreslår att 1 mom. uppdateras
och föreskriver att i fråga om jäv för
förtroendevalda och tjänstemän vid den
penningspelssammanslutning som bedriver penningautomat-, kasinospels-
och kasinoverksamhet gäller, när de sköter
offentliga förvaltningsuppgifter, det som förvaltningslagen ()
bestämmer om jäv för tjänstemän.
Ändringsförslaget innebär bland annat
att hänvisningen till den upphävda lagen om förvaltningsförfarande
() ersätts med en hänvisning
till förvaltningslagen. Också statsrådets
gällande förordning om Penningautomatföreningen
() innehåller en föråldrad hänvisning
i 17 §. Den andra meningen i paragrafen föreskriver
att lagen om förvaltningsförfarande i fråga
om 10 § 1 mom. 5 punkten tillämpas så att
Penningautomatföreningens styrelsemedlemmar är
jäviga i ärenden som gäller understöd
endast när styrelsen behandlar en ansökan av ett
samfund eller en stiftelse som avses i lagrummet eller något
annat ärende som omedelbart gäller samfundet eller
stiftelsen. Samtidigt påpekar utskottet att 28 § 1
mom. 5 punkten i förvaltningslagen har preciserats och
ersätter 10 § 1 mom. 5 punkten i lagen
om förvaltningsförfarande som har upphävts.
Det är viktigt att de så kallade organisationsledamöterna
i styrelsen för Penningautomatföreningen, det
vill säga de ledamöter som Penningautomatföreningens
möte väljer, inte är jäviga
när bidrag från avkastningen behandlas bara med
hänvisning till att de kan anses äga en så kallad
bakgrundssammanslutning eller bakgrundsstiftelse. Därmed
avses att de kan anses företräda ett samfund eller
en stiftelse som exempelvis ansöker om bidrag från
Penningautomatföreningen. Däremot är
en organisationsledamot jävig när styrelsen behandlar
en anhållan om bidrag som uttryckligen och direkt gäller
det samfund eller den stiftelse som han eller hon företräder.
Men det får inte gå så att organisationsledamöterna
alltid är jäviga när bidragsfrågor behandlas.
I övrigt ska jävsreglerna i förvaltningslagen
tillämpas, bland annat vid släktskap. Förvaltningsutskottet
föreslår att 54 § 1 mom. får
följande lydelse: "I fråga om jäv för
förtroendevalda och tjänstemän vid den
penningspelssammanslutning som bedriver penningautomat-, kasinospels-
och kasinoverksamhet gäller när de sköter
offentliga förvaltningsuppgifter vad som i förvaltningslagen
() bestäms om jäv
för tjänstemän. När ansökan
om understöd från avkastningen behandlas är
en medlem i styrelsen dock inte jävig uteslutande på grundval
av att föreningsmötet har valt honom eller henne
till medlem i styrelsen för penningspelssammanslutningen,
om inte ärendet direkt gäller det samfund eller
den stiftelse som han eller hon företräder."
2. Övriga lagförslag i propositionen
Utskottet föreslår att lagförslag
2—4 godkänns utan ändringar.