Detaljmotivering

1. Lag om ändring av lagen om utlänningsregistret

3 §. Registeransvariga.

Enligt det nya 4 mom. som regeringen föreslår har anställda hos de myndigheter som för och använder registret rätt att med hjälp av en teknisk anslutning se och behandla uppgifter som förts in i utlänningsregistret endast inom ramen för sina befogenheter i anknytning till det i 2 § angivna ändamålet med registret. Bestämmelsen bringar klarhet i de registeransvarigas och användarnas roll när det gäller utlänningsregistret; detta sker genom att även lagen klart säger att alla användare av utlänningsregistret inte har rätt att se och göra ändringar i alla uppgifter som förs in i registret. Genom bestämmelsen betonar man att den rätt som utlänningsregistrets registeransvarige har när det gäller att använda registret bara gäller användningsändamålen i 2 §. Utskottet anser att den föreslagna bestämmelsen är viktig.

Enligt propositionsmotiven motsvarar ändringen gällande praxis. Även nu är praxis att den huvudsakligt registeransvariga myndigheten beviljar användningsrätt för anställda hos en annan registeransvarig myndighet på basis av en framställning av denna registeransvariga. Användningsrätten begränsas till de delregister och delregistrens uppgiftsgrupper som den huvudsakligt registeransvariga anser att behövs för skötseln av myndighetens i lag bestämda uppgifter. I samband med att tekniken i utlänningsregistret byts ut kan bestämningen av användningsrättigheterna vid behov utsträckas till enskilda uppgiftsfält i uppgiftsgrupperna. I så fall kan mycket detaljerade avgränsningar av den registeransvariges rätt att se och ändra uppgifter som införts i utlänningsregistret göras.

Förfarandet är motiverat, menar utskottet. Utlänningsregistret förs och används dels av den huvudsakligt registeransvarige, dels av flera andra myndigheter (3 §). Registret innehåller uppgifter som är känsliga personuppgifter enligt personuppgiftslagen. Det är lämpligt att bestämmelser om beviljande av rätten att använda registret finns i lagen, dvs. att saken inte enbart tas upp i motiveringen eller uppförandekoder som eventuellt senare tas fram. Utskottet föreslår därför en komplettering av det föreslagna 4 mom. enligt följande: "Den som är huvudsakligt registeransvarig beviljar på framställning av berörda myndighet en person rätt att använda de delregister och de uppgiftskategorier eller uppgiftsfält i delregistret som den huvudsakligt ansvarige anser behövas för den berörda myndighetens lagstadgade uppgifter som gäller utlännings- och medborgarskapsärenden".

Det är också viktigt att i samband med planeringen av utlänningsregistret och det datasystem som styr dess användning fästa tillräckligt med uppmärksamhet vid tillsyn över användningen, datasystemets egenskaper och andra datasäkerhetskrav.

5 §. Personer som omfattas av registret.

Regeringen föreslår en komplettering av 5 § 3 mom. enligt vilket man i utlänningsregistret får föra in uppgifter inte bara om familjemedlemmar till personer som avses i 1 och 2 mom. och om mottagare i Finland, utan också om personer som bor i samma hushåll som personer som avses i 1 och 2 mom., när uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende.

Behandlingen av utlännings- och medborgarskapsärenden kräver att man utreder vem som är den berörda personens familjemedlemmar och hur personens faktiska familjeliv ser ut. En familjemedlem registreras ofta i utlänningsregistret på grundval av sökandens egen anmälan. Det är i praktiken inte alltid möjligt att i registreringsskedet utreda om den information som sökanden lämnat är riktig och om den person som sökanden uppgett som familjemedlem uppfyller definitionen av familjemedlem enligt lagen om utlänningsregistret, medborgarskapslagen eller utlänningslagen. Dessutom skiljer sig definitionerna av familjemedlemmar från varandra i viss utsträckning, vilket beror på olika saker, bl.a. EU-lagstiftningen.

Om en person som söker uppehållstillstånd exempelvis åberopar samboförhållande och visar upp en ansökan där en sambo uppges vara familjemedlem bör denna uppgift föras i i registret. En sambo anses vara familjemedlem endast på vissa grunder enligt utlänningslagen. En person i samma hushåll utomlands kan vara t.ex. annan anhörig till en flykting. Till sådana anhöriga räknas bland annat mor- och farföräldrar. Ansökan kan bygga på familjband till en sådan person, som då inte är medlem av den s.k. kärnfamilj som avses i utlänningslagen. Sådana uppgifter måste kunna registreras för behandling av ärendet.

Enligt uppgift jämförs de uppgifter som den sökande lämnat med de faktiska omständigheterna och myndighetsuppgifter när man utreder familjelivet. Boendearrangemangen är då av betydelse. När det gäller boendet i Finland kan uppgifter om vem som bor i samma hushåll fås genom sökningar på adress i befolkningsdatasystemet.

När det gäller att registrera uppgifter om personer som bor i samma hushåll kommer kravet på nödvändighet i 7 § 2 mom. att gälla, också begränsningen enligt 3 punkten i det momentet, dvs. att bara person- och kontaktuppgifter i fråga om dessa personer får föras in i utlänningsregistret. Bestämmelser om avförande av uppgifter ur registret finns i lagens 9 §.

Utskottet vill i detta sammanhang peka på situationer där studerande bor i samma hushåll, någon bor som underhyresgäster eller andra liknande fall. Utgångspunkten måste vara att utomstående personers uppgifter inte registreras. Dessutom understryker utskottet att den registeransvarige enligt 29 § i personuppgiftslagen utan obefogat dröjsmål ska utplåna en personuppgift som finns i ett register och som med hänsyn till ändamålet med behandlingen är onödig. Den registeransvarige ska också förhindra att en sådan uppgift sprids, om uppgiften kan äventyra den registrerades integritetsskydd eller rättigheter.

7 §. Uppgifter som registreras.

I 1 mom. föreslår regeringen bland annat att man som uppgifter som införs i utlänningsregistret i den förteckning över identifikationsuppgifter om en person utöver fotografi lägger till andra i 131 § i utlänningslagen avsedda kännetecken. Till dessa hör fingeravtryck och andra signalement. Med andra signalement avses de i 6 kap. 4 § 1 mom. i tvångsmedelslagen (450/1987) avsedda signalementsuppgifterna, exempelvis hårfärg, födelsemärken, ärr, färgen på ögonen, längd och vikt.

En utlännings signalement tas av polisen eller gränskontrollmyndigheten på grundval av utlänningslagen. Enligt 131 § 2 mom. i den gällande utlänningslagen införs uppgifterna i ett register som polisen för. Uppgifterna ska hållas åtskilda från signalementen för personer som är misstänkta för brott. Uppgifterna avförs med iakttagande av 9 § i lagen om utlänningsregistret.

Att det behövs en möjlighet att föra in de nämnda uppgifterna också i utlänningsregistret kom fram i samband med specifikationerna för det nya datasystemet för utlänningsärenden. Uppgifterna knyter an till det registrets användningsändamål.

I lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet () finns bestämmelser om registrering och radering av uppgifter för identifiering av utlänningar. Enligt uppgift har det framkommit att bestämmelserna om utplåning av personuppgifter behöver ändras. Dessutom måste det utredas om de signalement som avses i specifikationerna till det nya datasystemet för utlänningsärenden är fråga om de signalement som avses i 131 § i utlänningslagen eller andra signalement. Därför anser utskottet det vara påkallat att i detta skede stryka det föreslagna tillägget i 7 § 1 mom. om andra i 131 § i utlänningslagen avsedda kännetecken.

En arbetsgrupp håller på att ta fram ett förslag till ändring av lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet. Arbetsgruppen ska se över lagen med beaktande av de problem som framkommit i den nationella tillämpningen, de ändringar i lagstiftningen som gjorts efter lagens ikraftträdande och den internationella utvecklingen. Arbetsgruppen har mandat till och med den 30 juni 2007. Enligt uppgift är det meningen att överlämna ett lagförslag i ämnet under höstsessionen.

Utskottet anser att de ändringsbehov som den tagit upp i det ovanstående kan utredas av den nämnda arbetsgruppen, och vid behov kan ett särskilt ändringsförslag läggas fram om de frågorna. Dessutom behöver man samtidigt också gå igenom förfarandena för registrering och lagring av de uppgifter om utlänningar som samlats in på grundval av utlänningslagen. Detta bör ske i samarbete med dem som ansvarar för utlänningsärenden och dataskyddsmyndigheterna.

Regeringen föreslår i 7 § 1 mom. tillägg av utländsk personidentifikation som en uppgift som ska införas i registret. Enligt detaljmotiven är det fråga om ett utländskt personnummer eller annan personidentifikation som är jämförbar eller jämförbart med en finländsk personbeteckning. På grundval av den ändring av befolkningsdatalagen som trädde i kraft vid ingången av 2007 () har av utländska myndigheter tilldelade personnummer kunnat registreras i befolkningsdatasystemet. Enligt inkommen utredning används begreppet "utländskt personnummer" också i samband med den pågående totalreformen av befolkningsdatalagen. I syfte att ha en konsekvent reglering föreslår utskottet att "utländsk personidentifikation" i 7 § 1 mom. ersätts med "utländskt personnummer eller någon annan utländsk beteckning för identifiering av personen".

8 §. Externa datakällor.

Regeringen föreslår i 1 mom. 5 punkten bestämmelser om den registeransvariges rätt att få information bland annat om de handlingar som ligger till grund för anteckningarna i befolkningsdatasystemet. Utskottet finner utifrån det som anförs i propositionen att förslaget är motiverat.

I samband med sakkunnigutfrågningen tog man också upp frågan om rätten att få information om de handlingar som ligger till grund för hindersprövning. Utskottet anser att frågan med avseende på dess beskaffenhet och omfattning inte är möjligt att utreda inom ramen för behandlingen av denna proposition, utan att den bör tas upp särskilt i samarbete med hindersprövningsmyndigheterna, dvs. magistraterna, de evangelisk-lutherska församlingarna och de ortodoxa församlingarna, exempelvis i samband med att befolkningsdatasystemet ses över.

2. Lag om ändring av utlänningslagen

10 a §. Elektronisk kommunikation.

Enligt grundprincipen i 8 § 1 mom. i utlänningslagen ska förvaltningsärenden enligt den lagen anhängiggöras personligen. På grundval av den nya 10 a § som regeringen föreslår kan möjlighet till elektronisk kommunikation införas. På elektronisk skötsel av ärenden tillämpas lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003). När möjlighet att inleda ett ärende elektroniskt ordnas måste det tillses att den sökande kan identifieras på ett tillförlitligt sätt.

Enligt det föreslagna 2 mom. ska behandlingsavgiften betalas innan behandlingen inleds om ansökan har lämnats in elektroniskt.

Praxis när det gäller uppehållstillståndsärenden är att avgiften tas ut i förväg när ansökan inlämnas. Enligt inrikesministeriets förordning om Utlänningsverkets avgiftsbelagda prestationer () tas avgift för behandling av ansökan ut på förhand när ansökan lämnas in, och uttaget antecknas i utlänningsregistret. Om avgiften inte tas ut när ansökan inlämnas försöker man se till att få avgiften senast när tillståndet lämnas. På ansökningsärenden enligt utlänningslagen tillämpas lagen om grunderna för avgifter till staten () och förordningen om grunderna för avgifter till staten ().

Utskottet betonar att det i utlänningslagen inte i fråga om uppehållstillstånd bestäms — varken i den gällande lagen eller i den föreliggande propositionen — att en avgift för uppehållstillståndsansökan skulle vara en förutsättning för att ansökan ska anses ha anhängiggjorts.

För jämförelsens skull noterar förvaltningsutskottet att det i 44 § i medborgarskapslagen () bestäms om anhängiggörande av ansökningar och anmälningar enligt den lagen. Enligt dess 1 mom. ska ansökningar och anmälningar lämnas in personligen. Enligt 3 mom. är ett villkor för fortsatt behandling av ansökan och anmälan efter kontroll av identitet att Utlänningsverkets behandlingsavgift betalats. I sitt betänkande i ärendet (GrUB 8/2002 rd — RP 235/2002 rd) ansåg grundlagsutskottet att det var olämpligt att en bestämmelse i propositionen hade betalning av en behandlingsavgift som villkor för att ansökan och anmälan blir anhängig. Utskottet ansåg det vara riktigare att ställa en betald behandlingsavgift som villkor för fortsatt behandling när sökandens och eventuella andra personers identitet har kontrollerats. Grundlagsutskottet fogade samtidigt ett nytt 2 mom. till 61 § i medborgarskapslagen. Enligt det kan medborgarskapsanmälan skickas till beskickningen också per post. I så fall är ett villkor för att anmälan ska anses ha anhängiggjorts att behandlingsavgiften enligt 44 § 3 mom. har betalats.

Enligt 22 § i utlänningslagen anhängiggörs en visumansökan när ansökan har lämnat in och när dessutom handläggningsavgiften för visumansökan har betalts i samband med inlämnandet eller på ett bankkonto som beskickningen uppgett.

Utskottet tillstyrker lagförslag 2 utan ändringar.

3. Lag om ändring av medborgarskapslagen

44 §. Anhängiggörande av ansökan och anmälan.

Med hänvisning till det som sägs om 10 a § i lagförslag 2 preciserar utskottet att den betalning av behandlingsavgiften vid elektronisk kommunikation som föreslås i 44 § 5 mom. i medborgarskapslagen saknar betydelse när det gäller att anhängiggöra ett ärende.

Utskottet tillstyrker lagförslag 3 utan ändringar.

Lagförslag 4—6

Utskottet tillstyrker lagförslag 4—6 utan ändringar.