Allmän motivering

Regeringens proposition omfattar andra fasen av totalreformen av skjutvapenslagstiftningen.

Propositionen avser ett s.k. sammanslutningstillstånd, som innebär att en sammanslutning eller stiftelse som är registrerad i Finland eller som sköter ett offentligt uppdrag kan beviljas tillstånd att förvärva skjutvapen. Sammanslutningen eller stiftelsen skall utse en särskild vapenansvarig, som skall godkännas av polisinrättningen på sammanslutningens hemort.

I lagen föreslås bli föreskrivet om tillstånd för gassprayer, som är en helt ny typ av tillstånd. Gassprayer är mindre farliga än skjutvapen och därför föreslås ett enklare tillståndförfarande för dem.

Den tredje viktiga nyheten är att de näringar som enligt lagen är tillståndspliktiga utökas med skjutbaneverksamhet i kommersiellt syfte och utbildning i användningen av skjutvapen. Utskottet finner detta vara på sin plats med tanke på den allmänna säkerheten och tillsynen över verksamheten.

Vid inrikesministeriet föreslås en särskild vapenförvaltningsenhet, som skall vara en fristående enhet inom ministeriets polisavdelning. De vapenärenden som nu handhas av länsstyrelserna skall flyttas över på den nya enheten. Den skall medge tillstånd för kommersiell import, export och transport samt överföring till och från Finland av skjutvapen. Vidare skall den ta över uppgiften att meddela näringstillstånd i vapenbranschen.

Det är angeläget att inrätta den föreslagna enheten, menar utskottet, eftersom det bidrar till att samordna tillståndspraxis, ger vissa fördelar i övervakningen och bör kunna snabba på behandlingen av tillståndsansökningar och öka expertisen i vapenbranschen. I anslutning till enheten föreslås en skjutvapennämnd som remissinstans.

Problematiska punkter i propositionen

Totalreformen av vapenlagstiftningen har nu gått in i sin andra fas. Enligt vad utskottet har erfarit upplevs förvaltningen av vapenfrågor som byråkratisk i vissa avseenden.

Utskottet har utrett frågan, bland annat det tyska systemet med samlarpass. I Finland kräver vapensamlande en samlingsplan som skall godkännas av myndigheterna. I planen skall noggrant specificeras vilken typ av vapen samlaren har rätt att förvärva. Utskottet konstaterar att det i samband med nästa fas av vapenlagsreformen bör utredas om vi inte också hos oss kunde införa ett samlarpass.

När det gäller förvärv av skjutvapen för en sammanslutning har det uttalats misstankar om att kravet på att förvärvet skall tas upp till behandling i sammanslutningens organ kan krångla till sammanslutningens verksamhet. Utskottet påpekar att en sammanslutnings organ skall fatta beslut om de vapen som förvärvas och om deras kvalitet och kategori, men utöver upplysningar om hur många vapen som maximalt förvärvas, vapnens typ och hur länge beslutet är i kraft behöver det inte specificeras desto vidare.

Den föreslagna skyldigheten att anmäla överlåtelser av skjutvapen eller vapendelar mellan näringsidkare i vapenbranschen har antagits vara onödig och göra systemet tungrott för näringsidkarna. Utskottet framhåller utifrån erhållen utredning att ändringen är nödvändig för att ett skjutvapens livscykel skall kunna följas upp i vapenregistret. Det faktum att ingen anmälningsskyldighet finns betyder dubbel registrering. Utskottet ser gärna att möjligheterna att inrätta ett klart och enkelt system utreds i förlängningen.

Utskottet påpekar att det i Finland finns gott om vapen som förvaras på olika sätt utan innehavstillstånd. Med hänvisning till sitt uttalande i betänkandet om vapenlagen (FvUB 29/1997 rd) understryker utskottet att överlåtelse av sådana vapen måste ordnas på lämpligt sätt i den tredje fasen av totalreformen. I det sammanhanget bör det utredas hur inlösningen skall kunna finansieras på ett rättvist sätt.

Utskottet uppmärksammar ytterligare att skjutvapen som fungerar med krutgastryck och sprängämnestryck och gassprayer är skjutvapen enligt skjutvapenlagen. Inte bara skjutvapen utan också en mycket bred uppsättning andra vapen kan innebära en säkerhetsrisk. Enligt lagen om eggvapen räknas dolk, stilett och bajonett, fjäderbatong och knogjärn samt en del andra eggvapen som anges i förordning till farliga eggvapen. Utskottet påpekar att dessa och andra vapen klart bör anges i ordningslagen och lagen om eggvapen i samband med att en ordningslag stiftas.

Utskottet uppmärksammar ytterligare frågan om ett riksomspännande vapenregister. Enligt utredning till utskottet föreslås i detta sammanhang inget register på grund av att det ställer sig så dyrt. Men i den tredje fasen av totalreformen av lagstiftningen bör ett heltäckande nationellt dataregister upprättas, framhåller utskottet.

Av de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget men med vissa tillägg och ändringsförslag.