I propositionen föreslås att förvaltningen av kyrkliga samfälligheter ska utvecklas så att de nuvarande modellerna med kyrkliga samfälligheter i fullständig och partiell ekonomisk gemenskap slopas. De nya kyrkliga samfälligheterna har drag av båda modellerna. Gemensamma kyrkofullmäktige och gemensamma kyrkorådet ska vara förvaltningsorgan i en kyrklig samfällighet. Det ska finnas ett församlingsråd i varje församling som hör till den kyrkliga samfälligheten. Gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsråden ska utses genom församlingsval. Gemensamma kyrkofullmäktige ska utse gemensamma kyrkorådet.

En kyrklig samhällighet ska som i lag föreskrivna uppgifter sköta sådana ärenden i de församlingar som hör till samfälligheten vilka gäller den kyrkliga beskattningen, avgifterna till kyrkans centralfond, budgeten, finansförvaltningen, bokföringen, bokslutet och revisionen. Dessutom ankommer vissa i lag definierade personaladministrativa ärenden i församlingarna på samfälligheten. Uppgifterna ska inte kunna överföras till församlingsnivå.

Gemensamma kyrkofullmäktige ska godkänna den budget som täcker utgifterna för hela den kyrkliga samfälligheten och dess församlingar. Församlingarna ska kunna anvisas ett samlat anslag, inom vilket de kan inrätta och dra in tjänster, om så föreskrivs i grundstadgan. Församlingarna beslutar själva om användningen av de medel som anvisats i budgeten.

Det föreslås också ändringar i sättet att välja ärkebiskop. Medlemmarna av samtliga stiftsfullmäktige och medlemmarna av kyrkostyrelsen ska få rösträtt i valet av ärkebiskop. Rösträtt har fortfarande prästerna och lektorerna i ärkestiftet samt lika många lekmannaelektorer, alla medlemmar av domkapitlen samt alla stiftens ombud till kyrkomötet. Efter reformen uppgår de övriga stiftens andel till ca 29 % och ärkestiftets andel till 71 % av hela valmanskåren.

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2005.