Motivering
Inledning
Lagen om statliga affärsverk ()
trädde i kraft den 1 februari 2003. Syftet med propositionen är
att revidera affärsverkslagen för Senatfastigheter
i enlighet med principerna i den nya allmänna lagen. Dessutom är
avsikten att förbättra Senatfastigheters förutsättningar
att fungera i en konkurrensutsatt miljö.
Propositionen bör behandlas med beaktande av att statliga
myndigheter ska sköta sina uppgifter så väl
som möjligt. De måste ha de nödvändiga
ekonomiska förutsättningarna för sina
egentliga uppgifter och de behöver adekvata lokaler för
sitt arbete.
Utskottet har i samband med beredningen av propositionen gjort
en bedömning av Senatfastigheters verksamhet och uppgifter även
på grundval av erfarenheterna av den nuvarande ordningen.
Hyresverksamhet enligt företagsekonomiska principer
Senatfastigheter ska producera lokaluthyrningstjänster
främst för de statliga ämbetsverk och
inrättningar som omfattas av den statliga budgetekonomin.
Affärsverket ska enligt 2 § 2 mom. lagen om statliga
affärsverk skötas enligt företagsekonomiska
principer samt enligt de mål för affärsverkets
tjänster och övriga mål för
verksamheten som riksdagen har ställt upp för
det. Enligt propositionen innebär verksamhet enligt företagsekonomiska
principer i fastighetsaffärsverksamhet att hyresverksamhet
och "därtill ansluten annan serviceverksamhet prissätts
så att man för det kapital som investerats i verksamheten
bör få en ersättning som motsvarar livslängdskostnaderna
för fastigheten".
Det är motiverat att Senatfastigheter kan bedriva sin
verksamhet enligt företagsekonomiska principer när
det är fråga om verksamhet i en faktisk konkurrenssituation,
menar utskottet.
Senatfastigheters verksamhet är uppdelad på fyra
delområden utifrån kundkrets: universitetsfastigheter,
kontorsfastigheter, specialfastigheter och försvarsfastigheter.
Med undantag av kontorsfastigheterna består fastighetsbeståndet
i huvudsak av användarbundna fastigheter. Sådana
byggnader har i allmänhet byggts för ett visst ändamål.
Hyran fastställs ändå enligt avkastningskrav
som uppställts enligt företagsekonomiska grunder, även
om det inte förekommer något faktiskt alternativ
eller någon faktisk konkurrenssituation i fråga
om lokalerna.
I synnerhet i fråga om de användarbundna lokalerna
kan staten bli tvungen att betala sitt affärsverk en oskäligt
hög hyra med tanke på de befintliga anslagen.
Utskottet anser att affärsverkens resultatmål
och mål för intäktsföring av vinsten
inte är helt oproblematiska vid sådan hyresverksamhet
där det inte är fråga om en faktisk marknad
för lokaluthyrning, om man dessutom beaktar att Senatfastigheter
uttryckligen har i uppgift att producera lokaluthyrningstjänster
för statliga ämbetsverk och inrättningar.
Utskottet anser det vara viktigt att budgetförfarandet
medger specificering av kostnader för lokaler, för
att man ska kunna bedöma volymen av anslag för
den egentliga verksamheten.
Utskottet konstaterar att fastighetsmarknaden, marknadspriserna
och kostnadsnivån varierar både regionalt och
lokalt, vilket är viktigt att beakta i Senatfastigheters
verksamhet.
Finansiering med särskilda medel
Lagändringen i propositionen utgår från
att Senatfastigheter inte har egendom som inte ger avkastning. Enligt
7 § lagen om statliga affärsverk som ska tillämpas
kan dock i statsbudgeten intas ett anslag för finansiering
av företagsekonomiskt olönsamma uppgifter som
föreskrivits för affärsverken.
Enligt utredningen till utskottet kompletteras propositionen
om statsbudgeten för 2004 med ett tilläggsanslag
på 1 178 000 euro för att hyreshöjningarna
för studentbostäder till följd av lagändringen
kan undvikas. För närvarande har ett motsvarande
stöd ingått i Senatfastigheters resultat och i
det belopp som inkomstförs i budgeten. Med stöd
av riksdagens fullmakt har Senatfastigheter tidigare beslutat att
låta arrendeinkomster på 1,1 miljoner euro för
36 tomter vara oindrivna.
Specialfinansiering kommer enligt utskottet att behövas
i framtiden bland annat för omfattande investeringar för
ombyggnad av byggnads- och kulturhistoriskt värdefulla
byggnader.
Ämbetsverkens rätt att välja hyresvärd
Statliga ämbetsverks beslutanderätt och förfarande
vid förvärv när det gäller lokaler
regleras av 3 och 4 § statsrådets förordning
om förvärv, besittning och skötsel av
statlig fastighetsförmögenhet (). Ämbetsverken
har med stöd av förordningen rätt att
välja hyresvärd. Trots att det enligt utredningen
till utskottet inte finns planer på att ändra
förordningen i detta avseende fäster utskottet
med hänsyn till frågans principiella betydelse
vikt vid författningsnivån.
Senatfastigheters verksamhet
I en del av sakkunnigutlåtanden har Senatfastigheters
verksamhet kritiserats. Det anses att affärsverket arbetar
för vinstmaximering och tar otillräcklig hänsyn
till användarnas behov och dessutom kräver hyresförhandlingarna
mycket tid.
Beaktande av kundernas behov hör till de godkända
målsättningarna för Senatfastigheters verksamhet.
Senatfastigheter har också årligen låtit
göra en kundenkät. Enligt enkäten har
kundtillfredsställelsen hela tiden ökat. Med stöd
av erhållen utredning understryker utskottet att Senatfastigheter
har skäl att öka sin kundorienterade verksamhet
och satsa på utveckling av pertnerskap med hyresgästerna.
Som en detalj i anslutning till verksamheten konstaterar utskottet
att Senatfastigheter i vissa fall efter anbudsgivningen har hänskjutit
frågan om anskaffning av lokaler till marknadsdomstolen
där den andra parten har varit ett statligt ämbetsverk.
Det är klart att i en situation där Senatfastigheter
ordnar en anbudstävling om anskaffning av lokaler får
det inte vara med att lämna in anbud.
Avslutningsvis påtalar utskottet de möjligheter
som anskaffning av lokaler i samarbete med kommuner och andra aktörer
kan ge. Samtidigt är det skäl att konstatera att
det statsägda fastighetsinvesteringsbolaget Kapiteeli Oy
enligt uppgift åtminstone har några fastigheter
som är lämpliga för statens lokaler och
som kan och bör utnyttjas i samarbete med Senatfastigheter.