Motivering

Utskottet konstaterar att det inte denna gång behandlar regeringens berättelse närmare i de delar som har med dess ansvarsområde att göra, eftersom det helt nyligen har sett på många frågor eller teman som det ansett viktiga. De är för tillfället under behandling i utskottet eller kommer att tas till behandling inom en nära framtid.

Utskottet menar att följande åtgärder som vidtagits med anledning av riksdagens uttalanden är tillräckliga eller i övrigt inte längre angelägna:

• Verkställandet av lagstiftningen om gränsbevakningsväsendet

  RP 6/2005 rd (s. 160)

• Myndighetsutövning, Samarbete mellan kommuner i Sverige och Finland

  RP 191/1998 rd (s. 168)

• Dyrortsklassificering, slopande

  RP 267/2002 rd (s. 170)

Övriga uttalanden som kommit till med förvaltningsutskottets medverkan än de som nämns ovan är fortfarande angelägna och bör stå kvar i berättelsen.

Utöver det som sagts här vill utskottet dessutom ta upp följande faktorer:

• Finanskrisen har mycket snabbt försämrat utsikterna för den kommunala ekonomin. Det kraftiga skatteinkomstbortfallet beror till stor del på att inkomsterna av samfundsskatten har rasat. Samtidigt som kommunernas ekonomi försvagas hotar deras utgifter växa i samma takt som servicebehovet ökar och t.ex. för utskomststöd för arbetslösa och arbetsmarknadsstöd stiger. Under den tidigare gynnsamma ekonomiska utvecklingen har kommunerna inte lyckats få bukt med sin utgiftsutveckling och det har i sin tur drivit upp skuldsättningen.
• Mot slutet av 2009 kommer utskottet att få en utredning om reformen av central-, regional- och lokalförvaltningen i Finland. Under höstsessionen 2009 överlämnas också en proposition om en översyn av statsandelssystemet. Utskottet hänvisar till kommun- och servicestrukturreformen och påpekar att kommunsammanslagningar stöds långsiktigt för att de inte ska orsaka ett bortfall av statsbidrag och statsandelar (FvUB 31/2006 rd).
• Nödcentralsverksamheten bör fortsatt utvecklas enligt förvaltningsutskottets betänkande FvUB 3/2008 rd.
• Utskottet har upprepade gånger krävt att polisförvaltningen ska tillförsäkras adekvata personella resurser. Det har särskilt lyft fram behovet av personal för polisens operativa uppgifter och tillståndsservicen till medborgarna. Reformen av polisens central- och regionalförvaltning siktar på produktivitetsfördelar motsvarande ca 40 årsverken. De här fördelarna bör enligt förvaltningsutskottets betänkande FvUB 7/2009 rd inriktas på de högst prioriterade uppgifterna.