Begäran om utredning

Riksdagens förvaltningsutskott har begärt skriftlig utredning av inrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet om möjligheten att lämna ut uppgifter som uppkommer inom en nödcentral att användas för akutvårdens behov. Begäran gällde också möjligheten att använda akutvårdens patientdatasystem och elektroniska sjukjournaler i nödcentralens arbete och inom akutvården. Vidare har utskottet begärt information om de nödvändiga åtgärderna och när de är tänkta att genomföras och en utredning om vilka behov och åtgärder i anknytning till att lämna ut och få uppgifter av hälsovården det finns.

Inrikesministeriets utredning

Personuppgiftslagen ( är en allmän lag om behandling av personuppgifter. Vid behandling av personuppgifter ska personuppgiftslagen iakttas, om inte annat bestäms någon annanstans i lag.

I 7 § i lagen om nödcentraler () föreskrivs det om ett nödcentralsdatasystem. Det är ett riksomfattande datasystem och avsett att användas av räddnings-, polis- samt social- och hälsovårdsmyndigheterna. Nödcentralsverket är huvudansvarig registerförare för nödcentralsdatasystemet. För polisens del är polisens högsta ledning registeransvarig för nödcentralsdatasystemet. I registret får det samlas in och registreras uppgifter som behövs för åligganden som avses i 4 § 1 mom. Anställda hos de myndigheter som upprätthåller och använder registret har inom ramen för sina befogenheter rätt att med hjälp av en teknisk anslutning se och hantera uppgifter som hör till deras eget ansvarsområde. Även myndigheterna inom social- och hälsovårdsväsendet har denna rätt vid sidan om personalen på Nödcentralsverket. I praktiken kräver detta en fjärranslutning. Enligt 3 § i personuppgiftslagen täcker behandling av personuppgifter in bl. a. översändande och utlämnande av uppgifter. Uppgifter om arbetarskydd är tillgängliga för alla. Enligt 7 § i lagen om nödcentraler kan nödcentralsverket inte direkt överföra uppgifter till de övriga myndigheternas register.

I 8 § i lagen om nödcentraler föreskrivs det om rätt för personalen vid Nödcentralsverket att få uppgifter ur olika register. Det har inte lagstiftats om rätt att få uppgifter ur register inom social- och hälsovårdsväsendets förvaltningsområde.

I 9 § i lagen om nödcentraler föreskrivs det i detalj om utlämnande av uppgifter till en polis- eller räddningsenhet eller en annan enhet som nödcentralen har larmat eller som har begärt att få en uppgift. Det går att lämna ut uppgifter till enheter som nödcentralen har larmat, såsom till sjuktransportenheter eller andra vårdenheter. Vilken enhet som larmas bestäms enligt samarbetsmyndighetens anvisning. Sjuktransporttjänster tillhandahålls bl.a. av räddningsverk och privata aktörer (affärsidkare). Sjuktransport som hör till social- och hälsovårdsministeriets ansvarsområde ordnas enligt folkhälsolagen () och lagen om specialiserad sjukvård ().

De larmade enheter som fått uppgifter från Nödcentralsverket svarar vid skötseln av sina egna åligganden för att behandlingen av uppgifter har en laga grund. Nödcentralsverket har inga möjligheter att övervaka om de aktörer som tagit emot uppgifter lämnar ut dem vidare, om det bildas register av uppgifterna och på vilket sätt dessa eventuella register används.

Enligt 9 § i lagen om nödcentraler kan uppgifter om utförandet av ett larmuppdrag lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning till den polismyndighet som är registeransvarig för personregistret i fråga eller till räddningsväsendets ansvariga registerförare. I 69 § i räddningslagen () föreskrivs det om den lokala räddningsmyndighetens åtgärdsregister, som uppgifterna förs in i. Det har inte lagstiftats om utlämnande av uppgifter via en teknisk anslutning till den ansvariga registerföraren inom social- och hälsovårdsväsendet. Detta har upplevts som problematiskt utifrån de erfaranenheter man har av verksamheten. Då lagen stiftades ansågs det inte finnas något behov av att lämna ut uppgifter. Enligt 9 § 3 mom. i lagen om nödcentraler är det i enskilda fall tillåtet att lämna ut sådana uppgifter som det är nödvändigt att röja för att skydda liv eller hälsa.

Lagstiftningen om registren inom social- och hälsovårdsväsendet har granskats i social- och hälsovårdsministeriet i samband med ett projekt för lagen om hälso- och sjukvård.

En revidering av lagen om nödcentraler till den del som gäller att lämna ut och få uppgifter kan bli aktuell i samband med den nya lagen om hälso- och sjukvård. Det är då som registren inom social- och hälsovården blev definierade. Vidare bereder inrikesministeriet ett lagprojekt i anknytning till en översyn av lagstiftningen om nödcentraler (målet är att bestämmelserna ska träda i kraft i början av 2010). Bestämmelserna om utlämnande av uppgifter kan samordnas i samband med de lagstiftningsprojekt som nämns ovan. Översynen av lagen om nödcentraler kan göras antingen i den gällande lagen eller i samband med en översyn av nödcentralslagen när man vet till vilka register inom social- och hälsovården uppgifterna lämnas ut.

Social- och hälsovårdsministeriets utredning

Hälsovårdsmyndigheternas problem med att få information från nödcentralen

Hälsovårdsmyndigheternas problem med att få och överföra uppgifter i nödcentralsverksamheten beror i huvudsak på lagstiftningen och de olika sätten att ordna akutvårdstjänsterna. Lagen om nödcentraler () känner inte till möjligheten att lämna ut uppgifter som uppstått i samband med nödcentralsverksamheten till ansvariga registerförare inom hälsovården. Å andra sidan saknar lagstiftningen om hälsovården klara definitioner av rätt eller skyldighet att föra register över akutvårdstjänsten. Enligt folkhälsolagen (66/1972) är kommunen skyldig att ordna sjuktransporttjänster. Kommunen kan producera tjänsten själv, låta räddningsverket ta hand om den eller avtala om tjänsten med en privat affärsidkare. I dessa fall är de räddningsverk och privata företag som producerar tjänsterna registeransvariga inom akutvården. Den s.k. personuppgiftslagen (523/1999) bestämmer om allmänna principer för förvaltning och användning av register och bl.a. om tystnadsplikt.

Inom hälsovården pågår det ett nationellt projekt bl.a. för att skapa elektroniska jourhandlingar. Den elektroniska akutvårdsjournalen, som också är en jourhandling, är en del av denna process. Det planeras flera projekt för elektroniska akutvårdsjournaler i stället för journaler i pappersform. Längst utvecklat är dataystemet MerlotMedi för akutvård. Systemet har tagits fram i Helsingfors och i bruk i fjol. En del av systemet utgörs av den elektroniska akutvårdsjournalen. Akutvårdarna fyller i den hos patienten och under transporten. Den jourhavande akutvårdsläkaren har möjlighet att studera patientens akutvårdsjournal via sin egen dator och göra sina egna anteckningar i den. På vårdanstalten skriver akutvårdarna ut akutvårdsjournalen då de överlåter patienten. Systemet är inte sammankopplat med vårdanstalternas patientdatasystem och det fungerar inte i båda riktningarna.

Helsingfors akutvårdsenhet har instruerat Helsingfors nödcentral att överföra akutvårdens larmuppgifter till systemet MerlotMedis server. Syftet är att föra över ambulansuppdragens uppgifter om adress och klockslag elektroniskt från nödcentralen till systemet MerlotMedi. Det sker genom att uppgifterna från nödcentralen förs över via myndighetsradionätet VIRVE både som textmeddelande till ambulansens akutvårdare på deras ficktelefoner och till datasystemet MerlotMedis server. Från servern överförs de uppgifter som nödcentralen meddelat till terminalen till en bärbar dator i ambulansen. Uppgifterna omfattar tiden när telefonsamtalet började, uppdragets adress och art, övriga ambulanser som larmats, ofta telefonnumret till den som bett om hjälp och eventuella tilläggsuppgifter.

Varje myndighet som använder myndighetsradionätet har sin egen sifferkombination. Den aktuella sektorn ska kommunicera inom ramen för denna sifferkombination. Enligt kommunikationsministeriets anvisningar ska varje myndighet administrera och ansvara för myndighetsradionätets funktioner inom sin respektive sektor. Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för funktionerna för social- och hälsovårdsväsendets del. I praktiken har social- och hälsovårdsväsendets systemadministratör för myndighetsradionätet hand om saken. Systemadministratören får stöd av en grupp regionala systemadministratörer. Det finns inga anteckningar om att systemet MerlotMedi skulle ha kopplats till Nödcentralsverkets datasystem via myndighetsradionätets anslutning vare sig hos Nödcentralsverket, social- och hälsovårdsväsendets systemadministratör för myndighetsradionätet eller social- och hälsovårdsministeriet.

Då larmuppgifter förs över från nödcentralen till datasystemet MerlotMedis server uppstår det en databas som bildar ett personregister. I fråga om Helsingfors nödcentral är det uppenbart att larmuppgifterna till centralens ambulanser förs över via myndighetsradionätet till ambulanstelefoner i nätet så som det är meningen, men också via räddningsväsendets respektive anslutningar till systemet MerlotMedis server. Dessa hälsovårdsuppgifter förmedlas i räddningsväsendets grupp för larmmeddelanden. Meddelanden i denna grupp är tillgängliga även för andra än hälsovårdsmyndigheterna.

Då man ville utvidga systemet MerlotMedi till HUCS Jorvs sjukvårdsområde, kontaktade den regionala nödcentralen (Västra Nylands nödcentral) Nödcentralsverket och social- och hälsovårdsväsendets systemadministratör för myndighetsradionätet och bad om anvisningar för hur det går att ansluta MerlotMedi till nödcentralens datasystem med hjälp av social- och hälsovårdsväsendets myndighetsradionätsanslutningar. Efter att ha klarlagt frågan konstaterade social- och hälsovårdsministeriet att innan en sådan anslutning är möjlig måste frågorna kring registerföringen vara utredda. Det är fråga om samma datasystemsserver som används i Helsingfors, men de enheter som larmas är från Esbo och Kyrkslätt, där både det lokala räddningsväsendets ambulanser och flera privata sjuktransportföretags ambulanser arbetar för hälsovårdsväsendet. Ärenden och rättigheter i anknytning till registerföring, informationsgången och datasäkerhetsfrågor är oklara.

Det är skäl att betona att dataöverföringsproblemen med adressuppgifter inte påverkar eller har påverkat den vård patienterna får. Systemet MerlotMedi är fullständigt funktionsdugligt utan adressuppgifterna från nödcentralen eftersom akutvårdarna också alltid får samma uppgifter i sina myndighetsficktelefoner, såsom överallt i Finland. Akutvårdarna matar in de nödvändiga patientuppgifterna i systemet MerlotMedi och den jourhavande läkaren ser dem på normalt vis, oberoende av om adressuppgifterna har överförts från nödcentralen eller om akutvårdarna har matat in dem. Akutvårdarna är tvungna att föra in uppgifterna om utryckningstid och adress för ett uppdrag på MerlotMedi till dess att registerföringen har ordnats.

Hälsovårdsmyndigheternas svårigheter att få information om uppgifterna inom nödcentralsverksamheten har aktualiserats för att de ansvariga akutvårdsläkarna har behövt få kontroll över akutvården då de planerat hur servicesystemen ska utvecklas. Social- och hälsovårdministeriet har förhandlat med inrikesministeriet om alternativa lösningar på problemen, och ministerierna är eniga om behovet av en översyn. En uppdatering av lagen om nödcentraler är på gång och en lag om hälso- och sjukvård är under beredning. Det kommer att skrivas in i lagen om nödcentraler att också de ansvariga registerförarna inom hälsovården är berättigade att få operativa uppgifter i anknytning till verksamheten inom sin egen sektor från nödcentralen. Det ska föreskrivas om akutvårdstjänsten i lagen om hälso- och sjukvård, och i det sammanhanget ska också frågorna om registerföring läggas fast. Social- och hälsovårdsministeriets ståndpunkt är att all elektronisk information ska kunna föras över från ett datasystem till ett annat. En förutsättning är dock att gällande lagar och förordningar följs och att patientsekretessen i behandlingen av hälso- och sjukvårdens uppgifter garanterat bevaras.