Utredningen
Ända sedan 2001 har finansiella sanktioner ingått
i de viktigaste åtgärderna för att internationellt
bekämpa finansieringen av terrorism. Sanktionerna riktar
sig mot privatpersoner, grupper och organisationer som finns upptagna
i en särskild förteckning.
Resolution 1373 (2001) som FN:s säkerhetsråd
antog i september 2001 innefattar bindande förpliktelser
för FN-staterna. Den förpliktar staterna att frysa
alla penningmedel för personer och enheter som begår
terroristhandlingar eller som medverkar till att sådana
handlingar begås. Dessutom ska staterna förbjuda
att penningmedel och ekonomiska resurser görs tillgängliga för
dem. Men resolutionen specificerar inte vilka personer eller organisationer
sanktionerna gäller. Det ansvaret ligger på medlemsstaterna.
I EU genomförs säkerhetsrådets resolutioner genom
gemensamma ståndpunkter och förordningar.
Resolution 1373 (2001) genomfördes genom en gemensam
ståndpunkt (2001/931/GUSP) om tillämpning
av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa
terrorism och förordning (EG) nr 2580/2001 om
särskilda restriktiva åtgärder mot vissa
personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism.
Rådet ska enhälligt upprätta en förteckning över
de personer, grupper och enheter som rörs av de finansiella
sanktionerna mot terrorism. De måste uppfylla de kriterier
som anges i artikel 4.1 i den gemensamma ståndpunkten 2001/931/GUSP.
Förslag till personer, grupper eller enheter får
lämnas av EU-staterna och länder utanför
EU. När förslagen kommer från länder
utanför EU måste det särskilt kontrolleras
att de grundläggande och de mänskliga rättigheterna
har tillgodosetts, exempelvis rätten till rättvis rättegång.
Artikel 1.6 i den gemensamma ståndpunkten kräver
att namnen på de personer och enheter som finns i förteckningen
ska ses över med jämna mellanrum för
att man ska försäkra sig om att det är
berättigat att behålla dem i förteckningen.
Namnen måste ses över minst en gång var
sjätte månad.
Sanktionerna är ett politiskt påtryckningsmedel
och det har medfört att rättssäkerhetsaspekterna
har lyfts fram först när sanktionerna riktats mot
individer. Finland har konsekvent fört fram individens
rättssäkerhet i samband med finansiella sanktioner
som riktar sig mot enskilda och enheter.
Under Finlands EU-ordförandeskap hösten 2006
var större öppenhet och rättvisa i sanktionsregimerna
ett prioriterat område. Ett flertal av våra förslag
till bättre rättstsäkerhet har dessutom
antagits av rådet. Hädanefter krävs det
ett motiverat yttrande varje gång ett nytt namn tas in
i förteckningen. Yttrandet ska lämnas till personerna
och grupperna för kännedom. De ska också upplysas
om möjligheterna att överklaga. Dessutom kommer
mer information om förteckningen att ges ut. Under det
tyska ordförandeskapet förbereddes en ny arbetsgrupp
under rådet. Den ska framför allt handlägga
beslut om att behålla och stryka namn i förteckningen.
Regeringens ståndpunkt
Under Finlands EU-ordförandeskap hösten 2006 var
större öppenhet och rättvisa i sanktionsregimerna
ett prioriterat område. Finland lade fram ett flertal förslag
till ändringar.
Finland föreslog bland annat
1) att personer och enheter som finns i förteckningen
efter registreringen informeras om att deras namn finns där,
vad beslutet motiverats med och vilka rättigheter de har,
2) att personerna och enheterna får tillgång till
en öppen och effektiv metod för att kräva
att rådet stryker dem i förteckningen och för
att lägga fram bevis för sitt yrkande och
3) att varje erskilt beslut att registrera en person eller en
enhet motiveras särskilt i ett motiverat yttrande om dem.
Dessutom har Finland krävt att rådet ser över sina
interna mekanismer (bl.a. handläggning av terroristbakgrund
och regelbunden översyn av förteckningen) och
ger ut mer information om metoderna.
Under det finländska ordförandeskapet nådde staterna
politisk enighet om förslagen och reformerna kom i gång.
Arbetet slutfördes under det tyska ordförandeskapet.
Varje gång ett nytt namn tas in i förteckningen
antar rådet ett motiverat yttrande. Personerna och enheterna
får yttrandet för kännedom. Begäran
om att bli strykt ur förteckningen ska lämnas
in skriftligt till rådet.
Den viktigaste reformen under det tyska ordförandeskapet
var att en ny arbetsgrupp under rådet inrättades
för att genomföra säkerhetsrådets
resoslution 1373(2001). Arbetsgruppen ska
— förbereda rådets beslut om att
föra upp eller stryka namn i förteckningen och
kontrollera förteckningen och
— undersöka att kriterierna i den gemensamma
ståndpunkten 2001/931/GUSP uppfylls.
Arbetsgruppens arbetsmetoder har getts offentlig precis som
Finland föreslog under sitt ordförandeskap.
Finland har ingen nationell metod för att upprätta
en förteckning över terroristgrupper. Vår lagstiftning
tillåter inte att penningmedel fryses annat än
om det finns ett beslut av FN:s säkerhetsråd eller
EU:s råd. När frågan har varit uppe på internationella
arenor, bland annat i EU och i OECD:s expertorgan FATF för
finansiella åtgärder mot penningtvätt
har Finland dragit slutsatsen att det inte behövs någon
nationell mekanism. Men det internationella trycket ökar
på att alla länder, också EU-staterna
trots att EU har genomfört resolution 1373(2001), ska inrätta
administrativa mekanismer för att frysa penningmedel.