Motivering

Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna i statsandelarna för 2005 har periodiserats över fyra år enligt ramarna för statsekonomin 2005—2008 (lagarna 1289—1292/2004). I den aktuella propositionen föreslås att det sista statsandelsbeloppet, dvs. den summa på 185 miljoner euro som ska betalas till kommunerna 2008, betalas till kommunerna genom beskattningssystemet redan 2007. Det görs genom att förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen minskas och kommunernas skatteinkomster ökas i samma mån. Därför föreslås ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna (1068/2005) bli ändrad så att det belopp som betalas 2007 genom beskattningen beaktas i form av sänkt statsandelsprocent vid den nya typen av justering av kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner som införs 2008.

Förvaltningsutskottet välkomnar propositionen. Det har i samband med budgetpropositionen för 2006 påpekat att det med hänsyn till kommunernas ekonomiska situation är angeläget med en påskyndad tidsplan för justeringen av kostnadsfördelningen i sin helhet under pågående valperiod (FvUU 20/2005 rd — RP 119/2005 rd). Propositionen tidigarelägger det sista beloppet till kommunerna till 2007. Det varierar från kommun till kommun hur mycket och i vilken proportion förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen, kommunernas skatteinkomster och statsandelarna inverkar på kommunernas skatteinkomster. Utbetalningen av det justerade beloppet över beskattningen avviker därmed i någon mån från modellen med utbetalning genom ökade statsandelar. Men den föreslagna tidigareläggningen av betalningen är motiverad, anser utskottet. Det understryker emellertid att kommunerna inte bör påföras nya uppgifter utan att finansieringsprinciperna samtidigt fullföljs.

I anknytning till skattelättnaderna 2007 föreslår regeringen att förvärvsinkomstavdraget vid statsbeskattningen ska höjas, vilket genom underskottsgottgörelsen minskar de kommunala skattetagarnas skatteinkomster med ca 17 miljoner euro. Det höjda resekostnadsavdraget betyder ett skatteinkomstbortfall på totalt 7 miljoner euro för kommunerna. Kommunerna kompenseras för detta skatteinkomstbortfall på totalt 24 miljoner euro genom att förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen minskas. Förslaget är motiverat och svarar mot det som utlovats i regeringsprogrammet.

Regeringen har beaktat konsekvenserna av förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen för de skattskyldiga genom att lätta på statsbeskattningen på ett sådant sätt att det inte ska påverka de skattskyldiga i nämnvärd grad.

Det minskade förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen i anknytning till justeringen av kostnadsfördelningen kommer att öka församlingarnas skatteintäkter med omkring 11 miljoner euro. Enligt propositionen har meningen bara varit att betala ut till kommunerna deras andel av den justerade kostnadsfördelningen och därför kompenseras de ökade kyrkoskatteintäkterna genom att utdelningen av församlingarnas samfundsskatt sänks från 1,94 till 1,75 procent och statens utdelning höjs från 76,03 till 76,22 procent. Samfundsskatten för de evangelisk-lutherska församlingarna är 99,92 procent av församlingarnas samfundsskatt och de ortodoxa församlingarnas 0,08 procent.

Utskottet påpekar att församlingarnas andel av samfundsskatten avses täcka bl.a. kostnaderna för begravningsverksamheten för hela befolkningen, en skyldighet som påförts församlingarna genom begravningslagen (457/2003). Den används också för uppgifter som har med folkbokföring, underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, diakoniarbete och andra viktiga sociala serviceuppgifter att göra (FvUU 10/2005 rd — MINU 3/2003 rd). Utskottet understryker att staten för sitt vidkommande bör se till att förändringarna i samfundsskattesystemet inte urholkar kyrkans möjligheter att sköta sina samhälleliga uppgifter.