Detaljmotivering

Lag om ändring av lagen om statsrådet

5 a §. Avbrott i skötseln av en ministers uppgifter.

Den föreslagna bestämmelsen om avbrott i skötseln av en ministers uppgifter är en författningsrättsligt betydelsefull nyhet. Statsrådet ska alltså kunna godkänna att skötseln av någon annan ministers än statsministerns uppgifter avbryts för en viss tid av en grundad anledning som ministern anger.

I 61 § 1 mom. i grundlagen föreskrivs om utnämningen av en minister. Där sägs att de andra ministrarna (än statsministern) utnämns av presidenten i enlighet med förslag av den som valts till statsminister (under regeringens mandatperiod alltså av statsministern). I 64 § finns i sin tur uttömmande bestämmelser om avsked för en minister. Republikens president beviljar alltså en minister avsked på begäran, på initiativ av statsministern eller om ministern inte längre har riksdagens förtroende. Dessutom anses en minister som valts till president eller riksdagens talman ha avgått från sitt uppdrag direkt med stöd av grundlagen den dag han eller hon valdes. Grundlagen känner däremot inte avbrott i skötseln av en ministers uppdrag.

Det finns enligt utskottet i och för sig godtagbara grunder för avbrottsinstitutionen, framför allt vid långvarig sjukdom för ministern eller en längre tids frånvaro på grund av familjeledighet. I sådana situationer skulle det sitta bra med möjligheten att ministern inte behöver avgå av de här orsakerna.

Den föreslagna bestämmelsen om möjlighet att avbryta skötseln av uppgifterna och motiven till bestämmelsen är ändå på så vis generösa och öppna att de rimmar illa med en statsrådsmedlems centrala författningsrättsliga ställning. Av bestämmelsen bör det för det första klart framgå vilka särskilt avgränsade möjligheter lagen ger för en minister att avbryta sitt uppdrag. Utskottet poängterar att endast tungt vägande skäl kan komma i fråga och att de ska vara explicit angivna i lag. Dessutom behöver det föreskrivas närmare om villkoren för att utnyttja möjligheten till avbrott, till exempel hur länge avbrottet är tänkt att vara, om det eventuellt kommer att förlängas och om rätt för ministern att återgå i tjänst, möjligen redan innan avbrottet upphör. Utskottet menar därför att en reglering av frågan kräver fortsatt utredning — också om alternativa sätt att ordna frågan till exempel genom ändring av lagen om arvoden och ersättningar som betalas till medlemmar av statsrådet — och föreslår att bestämmelsen ska utgå ur lagförslaget.

6 §. Statssekreterare.

Paragrafens föreslagna nya 3 mom. har samband med avbrott i skötseln av en ministers uppgifter och därmed föreslår utskottet att momentet stryks av orsakerna ovan.

12 §. Statsrådets beslutsfattande.

Utskottet noterar att begreppet "statsrådets berättelse" i motsats till bedömningen i propositionens motivering (s. 18/I) kommer att finnas kvar som ett allmänbegrepp för regeringens berättelser till riksdagen oberoende av hur berättelseförfarandet utvecklas och vilka benämningar berättelserna ges i framtiden. Det 46 § 1 mom. i grundlagen om berättelser till riksdagen som träder i kraft i början av mars ställer inte heller några särskilda krav på hur berättelserna benämns.

24 §. Gemensamma möten mellan ministerutskottet för utrikes- och säkerhetspolitiska ärenden och republikens president.

Den föreslagna bestämmelsen om gemensamma möten på initiativ av ministerutskottet för utrikes- och säkerhetspolitiska ärenden och republikens president svarar mot den ståndpunkt som utskottet kom med i sitt betänkande om propositionen om ändring av grundlagen (GrUB 9/2010 rd). Utrikesutskottet var av samma åsikt i sitt utlåtande (UtUU 5/2010 rd). Grundlagsutskottet upprepar även i detta sammanhang utrikesutskottets och sin egen gemensamma tidigare uppfattning att de gemensamma mötena mellan statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott och presidenten kommer att spela en allt större roll i samarbetet mellan dem (UtUU 5/2010 rd och GrUB 9/2010 rd).

Lag om ändring av 2 § i lagen om arvoden och ersättningar som betalas till medlemmar av statsrådet

Av utskottets förslag till ändringar i lagen om statsrådet följer dessutom att lagförslag 2 föreslås bli förkastat eftersom det inte behövs.

Övrigt

Utskottet uppmärksamgör statsrådet på att riksdagen bör ges tillräckligt med tid att behandla regeringens propositioner. Denna princip som ska trygga riksdagens lagstiftande makt har inte fullföljts i fråga om den föreliggande propositionen, för den har lämnats till riksdagen på ett alldeles för sent stadium med hänsyn till tidpunkten för när lagarna avses träda i kraft.