Detaljmotivering

Det första lagförslaget

1 §. Statsrådets organisation.

I paragrafen räknas ministerierna i statsrådet upp. I 68 § 3 mom. i grundlagen sägs att det högsta antalet ministerier och de allmänna grunderna för inrättande av ministerier fastställs genom lag. Utskottet anser att förslaget i propositionen uppfyller kraven i grundlagen. Det innebär att statsrådslagen måste ändras för att ett nytt ministerium skall kunna inrättas. Detta står helt i samklang med riksdagens uttalade ståndpunkt t.ex. i samband med grundlagsreformen.

6 §. Statssekreterare.

Av de orsaker som nämns i den allmänna motiveringen har utskottet ändrat paragrafen så att den inte medger ett allmänt system med statssekreterare. Men biträdande statssekreterare för statsministern som nu kan fortfarande motiveras och därför har utskottet kompletterat paragrafen med bestämmelser om detta.

8 §. Ansvarsområdena i internationella ärenden.

Paragrafens 1 mom. är i princip en uttömmande förklaring av ansvarsfördelningen mellan ministerierna i internationella ärenden. Principen modifieras i 2 och 3 mom. Utskottet har lagt märke till att 1 mom. också anger delar av utrikesministeriets behörighet i internationella frågor. Därför bör det enligt utskottets mening lämpligen framgå av 2 mom. att det handlar om en utvidgning av utrikesministeriets behörighet enligt 1 mom. Utskottet har ändrat momentet.

I hänvisningen i 3 mom. ingår en onödig upprepande bestämning som utskottet har strukit.

9 §. Ansvarsområdena i ärenden som avgörs i Europeiska unionen.

Med hänsyn till 1 mom. har utskottet gjort en liknande strykning som i 8 § 3 mom., men den påverkar inte den svenska texten.

12 §. Statsrådets beslutsfattande.

Sista meningen i 2 mom. har det informativa syftet att det rent generellt skall visa att det kan föreskrivas om allmänna sammanträdets befogenhet både genom bestämmelserna i början av momentet och genom de författningar som nämns i sista meningen. Utskottet har kompletterat meningen enligt detta.

13 §.Utnämningsrätt.

Konstruktionen i propositionen är speciell i och med att det utifrån 1 mom. bestäms i reglementet för statsrådet hur statsrådets utnämningsrätt när det gäller tjänster vid ministerierna fördelas mellan allmänna sammanträdet och ministerierna, medan de tjänsteutnämningar som enligt annan lag eller förordning hör till statsrådet direkt med stöd av 2 mom. avgörs vid statsrådets allmänna sammanträde. De högsta tjänsterna vid ministerierna har så stor betydelse att det bör föreskrivas i denna lag om allmänna sammanträdets befogenhet visavi dem. Det är skäl att återkomma till en bedömning i saken längre fram, menar utskottet.

Utskottet har formulerat om paragrafen.

16 §. Förbehållande av beslutanderätt i ministerierna.

Paragrafens 2 mom. reglerar situationer där ärenden skall avgöras av en tjänsteman vid ministeriet. Utskottet har ändrat formuleringen så att den motsvarar syftet.

17 §. Beslutsordningen vid statsrådets allmänna sammanträde.

Enligt 1 mom. kan statsministern utfärda allmänna bestämmelser om vilka tjänstemän som skall vara närvarande vid sammanträdet. Det kan gälla närvaro såväl vid statsrådets allmänna sammanträde som vid föredragingen för presidenten. Utskottet har flyttat bestämmelsen till 22 § om föredragningar, där den systematiskt sitter bättre. Samtidigt har den omformulerats.

Enligt 2 mom. skall statsrådets allmänna sammanträde precis som nu tillämpa ett s.k. kollegialt omröstningsförfarande. Det innebär att avgörandet i ett ärende fattas vid en omröstning om alla förslag som framställts i ärendet, också de som inte bifallits, och att en minister inte får vägra ta ställning i saken. Detta omröstningsförfarande är enligt utskottets mening inte utan vidare lämpligt för ett politiskt organ. Utskottet talar kraftfullt för att frågan bör utredas.

22 §. Föredragningar.

Utskottet har preciserat 3 mom. för att göra det klarare att det handlar om att avtala om de allmänna föredragningstiderna med republikens presidents kansli och inte om att avtalen också skulle omfatta föredragingar av enskilda ärenden. Bestämmelsen i 17 § 1 mom. har flyttats över till 4 mom. i 22 §.

24 §. Gemensamma möten mellan ministerutskottet för utrikes- och säkerhetspolitiska ärenden och republkens president.

Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott och republikens president håller möten tillsammans uttryckligen "för beredning av ärenden". Detta är ostridigt med tanke på statsrådets formella beslutsfattande redan utifrån 23 §. Detsamma gäller republikens presidents formella beslutsfattande. I propositionens motivering konstateras helt riktigt att ministerutskottets och presidentens gemensamma möten spelar en central roll i samarbetet mellan statsrådet och presidenten när det gäller Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och att ministerutskottet är ett viktigt organ med tanke på samverkan mellan republikens president och statsrådet enligt 93 § 1 mom. i grundlagen. Därför har utskottet ansett att formuleringen om beredningen i förslaget är missvisande och stryker den.

28 §. Ikraftträdande.

Om ikraftträdandet av denna lag föreslås precis som i fråga om de med lagen sammanhängande lagarna bli föreskrivet genom förordning. Ett sådant förfarande kommer enligt 79 § 3 mom. i grundlagen i fråga bara av särskilda skäl. I förarbetena till grundlagen (RP 1/1998 rd, s. 131/I) nämns som exempel en sådan situation där de olika delarna av ett större lagstiftingskomplex skall träda i kraft vid samma tidpunkt och att det när lagen stiftas ännu inte är möjligt eller ändamålsenligt att fastställa tidpunkten.

Enligt utredning till utskottet handlar det i propositionen om att den nya specialbestämmelsen i 5 § 2 mom. om ministerns företrädare i ministerutskottet inte bör göras tillämplig mitt under pågående regeringsperiod. Ett sådant skäl motiverar inte att ikraftträdelsetidpunkten fastställs genom förordning. Utskottet har ändrat ikraftträdelsebestämmelsen och formulerat den på normalt vis. Dessutom har det kompletterat den med en specialbestämmelse om att hela 5 § tillämpas från och med den dag då statsrådet första gången har utnämnts efter det att lagen trätt i kraft.

Det andra lagförslaget

5 §.

Det finns inget behov av att ändra den gällande paragrafen, eftersom utskottet har ändrat 6 § i det första lagförslaget. Därför har paragrafen strukits i lagförslaget.

7 §.

Uttrycket "vid ett ministerium" har strukits i 2 mom..

26 §.

Enligt den redan nu gällande lydelsen i det inledande stycket kan de tjänstemän som paragrafen avser sägas upp "då skäl därtill föreligger". Utskottet har tidigare ansett med anledning av 18 § 3 mom. i grundlagen att uttrycket "när det finns grundad anledning" på det hela taget inte är en tillräcklig bestämmelse med tanke på detta lagrum i grundlagen, eftersom det inte beskriver de skäl som kan motivera en uppsägning (GrUU 30/1996 rd, s. 2). Å andra sidan har utskottet ansett det vara förenligt med grundlagen att ett förordnande för en prövotid kan återtas "om den som förordnats har visat sig olämplig för tjänsten" (GrUU 22/1997 rd, s. 2). Under detta riksmöte har utskottet funnit en sådan grund för uppsägning av en kommunal tjänsteman konstitutionellt problemfri att en tjänsteman inte får sägas upp av en orsak som beror av tjänstemannen om inte orsaken är saklig och vägande (GrUU 64/2002 rd, s. 4). I statstjänstemannalagen uttrycks samma sak i den allmänna bestämmelsen i 25 § 2 mom. så att en tjänsteman inte får sägas upp om inte "skälet är synnerligen vägande".

Utskottet anser att man i en bedömning av grunderna för uppsägning av de tjänstemän som avses i 26 § med tanke på grundlagen måste fästa avseende vid tjänsternas speciella natur. Det talar starkt för att uppsägningsgrunderna i fråga om dem är generellare än i fråga om andra tjänster. Med tanke på kravet i grundlagen att uppsägningsgrunden skall grunda sig på lag är följande formulering lämplig: "När det med hänsyn till tjänstens natur finns ett godtagbart och motiverat skäl till det". Utskottet har ändrat paragrafen i enlighet med detta.

I 3 punkten bör lämpligen samma ordning följas som i 7 § 1 mom. 2 punkten. Utskottet har ändrat punkten på detta sätt.

Ikraftträdelsebestämmelsen.

Utskottet har formulerat bestämmelsen på normalt vis.

Det tredje lagförslaget

Ikraftträdelsebestämmelsen.

Utskottet har formulerat bestämmelsen på normalt vis.