Motivering
Allmänt
Den föreslagna lagen avses ersätta den tidigare lagen
om Finlands Akademi. Enligt lagförslagets 1 § är
Finlands Akademi ett centralorgan för vetenskapsförvaltningen
som hör till undervisningsministeriets förvaltningsområde.
Enligt 119 § 2 mom. i grundlagen ska de allmänna
grunderna för statsförvaltningens organ regleras
genom lag, om deras uppgifter omfattar utövning av offentlig
makt. Med allmänna grunder avses i den bestämmelsen
framför allt enhetens namn, verksamhetsområde
och huvudsakliga uppgifter. Utskottet har inget att anmärka
mot lagförslaget med avseende på grundlagens 119 § 2
mom.
Anställningsform
Enligt 13 § i den föreslagna lagen ska benämningarna
akademiprofessor och akademiforskare kvarstå, men de som
innehar uppdragen ska i fortsättningen stå i arbetsavtalsförhållande
till den organisation där de utför sitt forskararbete.
Utskottet ansåg i samband med att samma förändring
genomfördes på universiteten att grundlagen inte
direkt kan användas som garanti för att ett tjänsteförhållande
eller någon annan anställning inte kan ändra
karaktär (se GrUU 11/2009 rd,
s. 6/II, och GrUU 64/2002 rd,
s. 5/I). Vidare påpekar utskottet att inte heller
de nuvarande forskartjänsterna vid Finlands Akademi har
sådana drag av utövande av offentlig makt, såsom
studenturval och disciplin, som utskottet i fråga om universiteten
ansåg snarast tala för att behålla tjänsteförhållandena
som anställningsform, åtminstone när
det gäller universitetets ledande förvaltnings-,
undervisnings- och forskningspersonal (jfr GrUU 28/2006
rd, s. 3/II). Det bör också observeras
att forskaruppdragen enligt lagen om Finlands Akademi är
avsedda att vara tidsbegränsade och att de i praktiken
endast finns till för att erbjuda en viss tid då en
person befriad från andra förpliktelser kan koncentrera sig
på forskning. Med andra ord skiljer sig anställningarna
på Finlands Akademi redan nu stort från forskaruppdragen
på universiteten. Det finns inget konstitutionellt hinder
för att anställningsformen ändras på föreslaget
sätt eller att förvaltningen av anställningarna
förs över till det berörda universitetet
eller forskningsinstitutet.
Utskottet noterade emellertid i samband med behandlingen av
den föreslagna nya universitetslagen frågan om
hur långt arbetsgivarens lednings- och tillsynsmakt, som
väsentligt präglar anställningen, sträcker
sig i forskningsverksamhet. Regeringen har försökt
tackla problemet i 29 § 3 mom. i den
nya universitetslagen. Det förbjuder att säga
upp eller häva arbetsavtalet för en anställd
som hör till forsknings- eller undervisningspersonalen
med hänvisning till skäl som kränker
forskningens, konstens och utbildningens frihet enligt 6 § i
den lagen. Utskottet gjorde i sitt utlåtande ändå kulturutskottet
uppmärksamt på att den föreslagna bestämmelsen bara
gäller avslutande av ett anställningsförhållande.
Därför ansåg grundlagsutskottet av skäl som
i sista hand har samband med 16 § 3 mom. i grundlagen att
kulturutskottet bör komplettera universitetslagen med en
bestämmelse som inskränker arbetsgivarens direktionsmakt.
Den kan till exempel gå ut på att arbetsgivaren
inte får handla på ett sådant sätt
i ett anställningsförhållande som kan äventyra
vetenskapens, konstens eller forskningens frihet (se GrUU
11/2009 rd, s. 7/I). Av samma orsaker
bör en sådan bestämmelse, eller åtminstone
en hänvisning till den berörda bestämmelsen
i universitetslagen, också ingå i lagen om Finlands
Akademi när tjänsteförhållandena
blir arbetsavtalsförhållanden.
En detalj som grundlagsutskottet fäst sig vid är
13 § 3 mom. i lagförslaget. Där står
det att forskartjänsterna vid Akademin dras in och på dem
baserade tjänsteförhållanden upphör
utan uppsägning när lagen träder i kraft.
Dessutom säger momentet ytterligare att indragningen av tjänster
och avslutandet av tjänsteförhållanden varken
kräver något samtycke "eller någon grund".
Uttrycket inom citattecken är osakligt med avseende på 18 § 3
mom. i grundlagen och bör därför utgå (jfr GrUU
11/2009 rd, s. 7/I).
Besvärsförbud
Enligt det föreslagna 11 § 1 mom. får ändring
i Akademins beslut om forskningsanslag, stipendier eller avtal inte
sökas genom besvär. Utskottet anser att beslutsfattandet
i sådana ärenden som nämns i den bestämmelsen
bygger på avvägningar av hur ett forskningsuppdrag
ska läggas upp samt hur och om det ska utföras
och över huvud taget på avvägningar som
gäller forskningen inom olika områden och att
det följaktligen inte faller sig naturligt att genom överklagande
föra dem till domstol för rättslig prövning.
Således är besvärsförbudet enligt
utskottets mening inte konstitutionellt sett problematiskt (jfr GrUU
18/2005 rd, s. 2/I).
Normgivningsbemyndigande
Enligt 12 § 1 mom. i lagförslaget utfärdar
statsrådet närmare bestämmelser om Akademins uppgifter,
styrelse och forskningsråd, avgörande av ärenden,
personal och tillsättande av tjänster samt förordnande
av ställföreträdare för generaldirektören.
Grundlagsutskottet påpekar för kulturutskottet
att lagförslaget inte innehåller några
som helst bestämmelser om tillsättande av tjänster
på Akademin eller om generaldirektörens ställföreträdare,
och således är det olämpligt att tala
om att "närmare bestämmelser" ska utfärdas
genom förordning av statsrådet (jfr t.ex. GrUU
5/2008 rd, s. 5/II).
Dessutom påpekar grundlagsutskottet att Finlands Akademi
intar en särställning inom Finlands vetenskapsförvaltning
och att det därför är lämpligt
att i lag föreskriva om utnämning, behörighetsvillkor
och ställföreträdare i fråga
om generaldirektören (jfr t.ex. GrUU 5/2008
rd, s. 5/II, GrUU 18/2007 rd,
s. 7/I, och GrUU 20/2007 rd,
s. 3/I).