Motivering

Den öppna samordningsmetoden.

Den öppna samordningsmetoden infördes vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000. Mötet enades om ett nytt strategiskt mål för EU, som syftar till att stärka sysselsättningen, den ekonomiska reformen och den sociala sammanhållningen. Enligt ordförandeskapets slutsatser kommer genomförandet av denna strategi att ske genom en förbättring av befintliga processer, införande av en ny öppen samordningsmetod på alla nivåer i anslutning till en starkare väglednings- och samordningsroll för Europeiska rådet. Metoden har senare tillämpats på många politikområden, vilket framgår av statsrådets utredning.

Den öppna samordningsmetoden kan allmänt karakteriseras som ett instrument för det politiska samarbetet mellan unionsstaterna och tilllämpningen sker exempelvis genom antagande av gemensamma riktlinjer, utbyte av information, uppföljning och inbördes utvärdering. Det finns inte bestämmelser om metoden i unionsfördragen och tillämpningen av metoden påverkar alltså inte formellt behörighetsfördelningen mellan unionen och dess medlemsstater. Beslut om tillämpningen av metoden fattas från fall till fall eller politikområdesvis. Enligt ordförandeskapets slutsatser skall Europeiska rådet hålla ett möte varje år för att fastställa relevanta mandat och se till att de följs upp.

Den öppna samordningsmetoden är ännu ostrukturerad. Innehållet kan variera när metoden tillämpas på olika politikområden bland annat beroende på de mål som har satts upp för tilllämpningen av metoden. Men i vissa fall har tilllämpningen av den öppna samordningsmetoden redan fått en betydande faktisk styreffekt trots att det inte är tillåtet med en formellt bindande reglering inom ramen för metoden.

Grundlagens bestämmelser.

Enligt 96 § 1 mom. grundlagen behandlar riksdagen förslag till sådana rättsakter, fördrag eller andra åtgärder om vilka beslut fattas inom Europeiska unionen och som annars enligt grundlagen skulle falla inom riksdagens behörighet. Bestämmelser om stora utskottets rätt att få en utredning om beredningen av andra ärenden i Europeiska unionen ingår i 97 § 1 mom. grundlagen. Dessutom skall statsministern enligt 97 § 2 mom. grundlagen på förhand samt utan dröjsmål efteråt ge riksdagen eller dess utskott information om ärenden som behandlas vid Europeiska rådets möten. Med tanke på konstitutionen är den centrala frågan om det inom ramen för den öppna samordningsmetoden kan uppstå förslag som enligt 96 § 1 mom. skall föreläggas riksdagen.

Utgående från lydelsen gäller 96 § 1 mom. grundlagen generellt sett alla beslut som fattas i Europeiska unionen. Riksdagens behörighet har sålunda inte som i den tidigare regleringen på grundlagsnivå begränsats genom hänvisning till beslut av vissa institutioner inom unionen. Bestämmelsen om riksdagens deltagande i den nationella beredningen av ärenden som gäller Europeiska unionen har sålunda i detta avseende större räckvidd än den tidigare regleringen (se också GrUB 6/1999 rd, s. 4—5).

Syftet med 96 § 1 mom. grundlagen är att säkerställa riksdagens möjligheter att i tillräckligt tidigt skede påverka beredningen av alla EU-beslut som till följd av sitt innehåll skulle falla inom riksdagens behörighet om Finland inte vore medlem i Europeiska unionen. Bestämmelsens formella kriterium "rättsakter, fördrag eller andra åtgärder" skall enligt förarbetena till grundlag tolkas extensivt, så att riksdagens ställning tryggas (RP 1/1998 rd, s. 153, andra spalten). En avgörande grund för riksdagens behörighet i 96 § 1 mom. grundlagen är att ärendet i fråga om sitt materiella innehåll hör till riksdagens behörighet. Men när det gäller den öppna samordningsmetoden bör ärendet enligt utskottets mening dessutom vara tillräckligt strukturerat för att det enligt 96 § grundlagen skall kunna anses som ett förslag som skall tillställas riksdagen för behandling.

Förslaget om införande av den öppna samordningsmetoden och de ärenden som faller inom ramen för förfarandet måste anses vara ett i 96 § grundlagen avsett förslag till andra åtgärder om vilka beslut fattas inom Europeiska unionen, förutsatt att de ovan nämnda villkoren uppfylls. I annat fall tillämpas bestämmelsen i 97 § 1 mom. grundlagen om stora utskottets rätt att få en utredning av statsrådet om beredningen av ärenden i Europeiska unionen.