Motivering
Riksdagens samtycke behövs
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner det
i New York den 18 december 2002 antagna fakultativa protokollet
till konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig
eller förnedrande behandling eller bestraffning.
Enligt 94 § 1 mom. i grundlagen godkänner riksdagen
fördrag och andra internationella förpliktelser
som innehåller sådana bestämmelser som
hör till området för lagstiftning eller
annars har avsevärd betydelse eller som enligt grundlagen
av någon annan anledning kräver riksdagens godkännande.
De bestämmelser i protokollet som hör till området
för lagstiftning redovisas på behörigt
sätt i motiven. Protokollet kräver alltså riksdagens
godkännande.
Bestämmelserna i det fakultativa protokollet och grundlagen
Artikel 4 i protokollet förpliktar en konventionsstat
att tillåta att den underkommitté som inrättats
genom protokollet besöker platser under dess jurisdiktion
eller kontroll där personer är eller kan hållas
frihetsberövade, antingen med stöd av ett beslut
av en offentlig myndighet eller på dess föranstaltande
eller med dess samtycke eller medgivande. Dessa inspektioner innebär utövning
av offentlig makt inom konventionsstatens territorium. Av denna
orsak måste bestämmelserna om underkommitténs
inspektioner bedömas utifrån bestämmelserna
om statens suveränitet i grundlagen.
Enligt 1 § 3 mom. i grundlagen deltar Finland i internationellt
samarbete i syfte att säkerställa fred och mänskliga
rättigheter. Den bestämmelsen har påverkat
inte minst tolkningen av suveränitetbestämmelserna
i grundlagen. Utgångspunkten har varit att sådana
internationella förpliktelser som är sedvanliga
i modern internationell samverkan och som bara i obetydlig utsträckning
inverkar på statens suveränitet inte som sådana
står i strid med suveränitetsbestämmelserna
i grundlagen (RP 1/1998 rd, s. 74, se även t.ex.
GrUU 19/2010 rd, s. 4).
Protokollet kompletterar konventionen mot tortyr och annan grym,
omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
(FördrS 59-60/1989), som för Finlands
del trädde i kraft 1989. Syftet med protokollet är
att förstärka skyddet för frihetsberövade
personer mot tortyr eller någon annan behandling som kränker
människovärdet. Sådana handlingar är
också förbjudna enligt 7 § 2 mom. i grundlagen.
Protokollet gäller sådant internationellt samarbete
i syfte att säkerställa fred och mänskliga
rättigheter som avses i 1 § 3 mom. i grundlagen.
En konventionsstats skyldighet att tillåta underkommittén
att besöka platser där personer är eller
kan hållas frihetsberövade motsvarar till väsentliga
delar den skyldighet som följer av den europeiska konventionen
till förhindrande av tortyr och omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning, som för
Finlands del trädde i kraft 1991. De inspektionsbefogenheter
som med stöd av protokollet beviljas underkommittén
kan anses vara sedvanliga i modernt internationellt samarbete och
påverkar endast i ringa utsträckning statens suveränitet.
Lag om ändring av lagen om riksdagens justitieombudsman
Protokollet förpliktar konventionsstaterna att inrätta
eller utse en eller flera nationella förebyggande mekanismer
med uppgift att förhindra tortyr och annan grym, omänsklig
eller förnedrande behandling eller bestraffning. Enligt
11 a § i lagförslaget ska denna uppgift ges riksdagens justitieombudsman.
I enlighet med bestämmelserna i protokollet föreslår
regeringen att det i 11 b § 1 mom. föreskrivs
att justitieombudsmannen vid utförandet av uppdraget som
den nationella förebyggande mekanismen inspekterar platser
där personer är eller kan hållas frihetsberövade
antingen med stöd av ett beslut av en myndighet eller på dess
uppmaning eller med dess samtycke eller medverkan (verksamhetsställe).
Förslaget är betydelsefullt med tanke på 109 § 1
mom. i grundlagen. Justitieombudsmannen ska enligt detta lagrum övervaka
att domstolarna och andra myndigheter samt tjänstemännen,
offentligt anställda arbetstagare och också andra,
när de sköter offentliga uppdrag, följer
lag och fullgör sina skyldigheter. Vid utövningen
av sitt ämbete övervakar justitieombudsmannen
att de grundläggande fri- och rättigheterna samt
de mänskliga rättigheterna tillgodoses.
De föreslagna bestämmelserna innebär
en utvidgning av justitieombudsmannens uppgifter och befogenheter
jämfört med 109 § 1 mom. i grundlagen.
Det kan anses motiverat och ändamålsenligt att
justitieombudsmannen utses till nationell förebyggande
mekanism och anförtros de uppgifter som ingår
i mekanismen. Enligt grundlagen övervakar justitieombudsmannen vid
utövningen av sitt ämbete att de grundläggande
fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna
tillgodoses. Inspektioner av slutna inrättningar har dessutom
blivit en etablerad del av justitieombudsmannens tillsynsuppgifter.
Utskottet menar att den nya uppgiften är mycket nära
förknippad med justitieombudsmannens nuvarande uppgifter
och kan anförtros denne utan hinder av vad som sägs
i 109 § 1 mom. i grundlagen (jfr GrUB 2/2009 rd,
s. 4).
Det är viktigt att justitieombudsmannen har adekvata
resurser för att korrekt sköta de skyldigheter
som protokollet medför. De nya uppgifterna får
inte försvaga justitieombudsmannens möjligheter
att sköta och utveckla sina nuvarande uppgifter.
Behandlingsordning
Utifrån 94 § 2 mom. i grundlagen fattas beslut om
godkännande av en internationell förpliktelse
med enkel majoritet av de avgivna rösterna. Om ett förslag
om godkännande av en förpliktelse gäller
grundlagen eller ändring av rikets territorium eller med
hänsyn till Finlands suveränitet betydande överföring
av behörighet till Europeiska unionen eller till en internationell
organisation eller institution, ska beslutet dock fattas med minst
två tredjedelar av de avgivna rösterna. Ett förslag
till lag om att sätta i kraft en internationell förpliktelse
behandlas i sin tur i vanlig lagstiftningsordning utifrån
95 § 2 mom. i grundlagen. Men om förslaget gäller
grundlagen eller ändring av rikets territorium eller med
hänsyn till Finlands suveränitet betydande överföring
av behörighet till Europeiska unionen eller till en internationell
organisation eller institution, ska beslutet fattas med minst två tredjedelar
av de avgivna rösterna.
Bestämmelserna i protokollet gäller inte grundlagen
på det sätt som avses i dess 94 § 2 mom.
eller 95 § 2 mom., så att beslut om att godkänna
protokollet kan fattas med enkel majoritet av de avgivna rösterna
och förslaget till lag om sättande i kraft av
det behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Även lagförslag
2 kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.