Finland har stött de länder i Europa som hamnat i trångmål med lån och dessutom har vårt land gått i borgen för den tillfälliga europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten.

EU-mötet nu i helgen behandlade både den europeiska finansiella stabiliseringsinsfaciliteten (EFSF) och den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (ESM).

Enligt ett pressmeddelande från statsministern kom euroländerna överens om att EU:s nuvarande finansiella stabiliseringsfacilitet (EFSF) ska utgöra basen för en bestående mekanism (ESM). Avsikten är att ESM ska träda i kraft 2013. "Vi har tillsammans förbundit oss till 440 miljarder, men nu kan vi konstatera att det för tillfälle inte finns något behov av att öka garantisummorna. Instrumentet klarar av sin uppgift i sin nuvarande form. Det här en central riktlinje för oss."

Pressmeddelandet från statsministern ger medvetet en bild av att regeringen på mötet för euroområdet inte förband sig att höja stödet.

Men bilden ser helt annorlunda ut om man får tro till exempel den tyska förbundskanslern Merkel och internationella nyhetsbyråer. De uppger nämligen att euroländerna har utfäst sig att höja det tillfälliga stödet (den tillfälliga europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten) från nuvarande 250 miljarder euro så mycket att det också reellt sett uppgår till 440 miljarder euro.

I mötesdokumentet sägs det så här på den punkten: "Fram till dess att den europeiska stabilitetsmekanismen träder i kraft kommer den europeiska finansiella stabiliseringsfacilitetens avtalade utlåningskapacitet på 440 miljarder euro att göras fullt operativ." Däremot sköt mötet de tekniska detaljerna kring genomförandet på framtiden.

Vidare framgår det av dokumentet att mötet kom överens om att den permanenta stödmekanismen reellt sett ska vara 500 miljarder euro. Därmed fördubblas det nuvarande faktiska stödet på 250 miljarder euro.

Medan statsministern i sitt pressmeddelande försöker lyfta fram en delseger, ger utländska medier en helt annan bild. Den bilden säger att Finland har åtagit sig att fördubbla sin nuvarande garanti på 8 miljarder euro.

Det handlar om ett nytt stort stödåtagande samtidigt som regeringen i andra sammanhang kräver sparbeting i de offentliga finanserna som garanterat kommer att påverka både tjänster och förmåner till medborgarna.

Regeringen borde ha lämnat ett meddelande till riksdagen om frågan där det klart hade framgått vad regeringen vill förbinda sig till. Då hade hela riksdagen kunnat ta ställning till de nya stöden i miljardklassen.

I detta sammanhang finns det anledning att påpeka att mötet för euroområdet också behandlade en rad andra stora frågor som påverkar EU:s karaktär, bland annat fördragsförändringar.