INTERPELLATION 6/2014 rd

IP 6/2014 rd - Jari Lindström /saf m.fl.

Regeringens ekonomiska politik och den ekonomiska utvecklingen i Finland

Till riksdagen

Regeringen har misslyckats i sin ekonomiska politik. Regeringen Stubb står fast vid regeringen Katainens centrala finanspolitiska mål: att höja sysselsättningsnivån till 72 procent, att sänka arbetslösheten till 5 procent, att få statens skuldsättning att börja minska och att bevara kreditbetyget på nivån AAA. Inte ett enda av regeringens mål kommer att bli uppfyllt.

Katainens och Stubbs regeringar kommer in i rekordböckerna för en historiskt svag ekonomisk utveckling. Innevarande år ser ut att bli det tredje recessionsåret i följd. Något sådant har inte hänt sedan depressionen på 1990-talet. Det är också ytterst sannolikt att till och med hushållens disponibla inkomster minskar under regeringsperioden — för första gången sedan recessionsåren på 1990-talet. Nu är 450 000 människor utan jobb, och sammantaget berör arbetslösheten redan en miljon människor.

Vi behöver förstå kärnan i den ekonomiska orsaken till att Finlands kreditbetyg har sjunkit. Betyget sjönk för att vi saknar ekonomisk tillväxt och för att skuldsättningen inte minskar. Och det blir ingen minskning utan tillväxt. Det sänkta kreditbetyget visar att skuldhållbarhet i grunden handlar om ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Utan dem har vi ingen skuldhållbarhet.

I mer än tre års tid har regeringen gjort nedskärningar och höjt skatterna. Resultatet är klart: vi har depression, arbetslösheten är på väg att explodera och skuldsättningen har inte minskat. Kommentarerna efter det sänkta kreditbetyget visar att regeringens nyckelministrar knappt finner någonting att korrigera i regeringens ekonomiska politik. Det är ofattbart.

Finlands ekonomiska utveckling har också sackat efter det övriga euroområdet. Motiveringarna till Standard & Poor's sänkning av kreditbetyget talar sitt tydliga språk: vårt lands konkurrenskraft är inte på nivå med den starka euron. Vår ekonomiska politik och vår ekonomiska struktur måste uppdateras till euroåldern eftersom vår ekonomiska verktygslåda inte längre inkluderar devalveringen som verktyg för att korrigera gamla misstag i den ekonomiska politiken. Annars riskerar vi att drabbas av en massarbetslöshet lik den i krisländerna.

Finlands ekonomiska situation är lika allvarlig som vid recessionen på 1990-talet, delvis rent av allvarligare. För att landet ska kunna ändra kurs behöver vi en handlingskraftig regering. Utan beslut kan det inte bli någon förändring. Men statsminister Stubb har vid flera tillfällen konstaterat att denna regering inte fattar nya beslut. Så det är lönlöst att vänta sig någon kursändring av denna regering.

De problem i vår ekonomi som kreditvärderingsföretaget Standard & Poor's räknar upp har åtminstone oppositionen känt till redan länge. Men kreditvärderarna har litat på att Finlands regering vid behov förmår fatta även stora beslut för att vända ekonomin uppåt. Nu är förtroendet förverkat: den andra viktiga orsaken till nedklassningen var nämligen regeringens oförmåga till reformer.

Den här oförmågan kan tydligt utläsas också i den tjänstemannarapport om strukturpaketet som offentliggjordes i samband med budgetmanglingen. Kaos råder. De centrala reformerna är försenade och målen långtifrån uppfyllda. Ändå har regeringen inte redogjort för betydande reformer för att nå dessa mål. I stället för att reformer fokuserar regeringen på att gräla offentligt om snart sagt varje fråga och på att snurra på sin egen utnämningskarusell. Samtidigt har vi också i riksdagen tvingats till helt exceptionella åtgärder för att regeringen ens ska kunna bevara någon form av handlingskapacitet och för att lagstiftningsarbetet inte ska gå helt i stå. Ingen styr skutan, verkar det som.

Det hade varit i Finlands intresse och en fosterländsk gärning att hålla val så snart regeringen Katainen hade avgått. Men regeringspartierna ställde sina egna intressen framför nationens. Efter det har ekonomi- och sysselsättningsläget förvärrats än mer. Samtidigt har de största regeringspartierna intagit valposition.

Endast genom val kan landet få en handlingskraftig regering som förmår genomföra faktiska reformer. För Finlands vidkommande är det ansvarslöst att vänta till nästa sommar.

På grundval av det ovanstående och med hänvisning till 43 § i Finlands grundlag framställer vi följande interpellation till den behöriga ministern:

Vad tänker regeringen göra åt den ogynnsamma ekonomiska utvecklingen och den ökande arbetslösheten,

hur tänker regeringen säkerställa att de strukturella reformer som redan är bestämda men fortfarande oskötta och försenade förs framåt,

kommer regeringen att fatta nya beslut om att balansera upp statsfinanserna och om de strukturella reformerna och

vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att få upp kreditbetyget?

Helsingfors den 17 oktober 2014

  • Jari Lindström /saf
  • Juho Eerola /saf
  • Ritva Elomaa /saf
  • Teuvo Hakkarainen /saf
  • Lauri Heikkilä /saf
  • Reijo Hongisto /saf
  • Olli Immonen /saf
  • Ari Jalonen /saf
  • Anssi Joutsenlahti /saf
  • Johanna Jurva /saf
  • Arja Juvonen /saf
  • Pietari Jääskeläinen /saf
  • Pentti Kettunen /saf
  • Kimmo Kivelä /saf
  • Osmo Kokko /saf
  • Laila Koskela /saf
  • Maria Lohela /saf
  • Anne Louhelainen /saf
  • Pirkko Mattila /saf
  • Lea Mäkipää /saf
  • Hanna Mäntylä /saf
  • Martti Mölsä /saf
  • Mika Niikko /saf
  • Jussi Niinistö /saf
  • Pentti Oinonen /saf
  • Tom Packalén /saf
  • Mika Raatikainen /saf
  • Pirkko Ruohonen-Lerner /saf
  • Vesa-Matti Saarakkala /saf
  • Timo Soini /saf
  • Ismo Soukola /saf
  • Maria Tolppanen /saf
  • Reijo Tossavainen /saf
  • Kaj Turunen /saf
  • Kauko Tuupainen /saf
  • Pertti Virtanen /saf
  • Ville Vähämäki /saf
  • Juha Väätäinen /saf
  • Mikko Alatalo /cent
  • Sirkka-Liisa Anttila /cent
  • Lasse Hautala /cent
  • Timo Kalli /cent
  • Anne Kalmari /cent
  • Elsi Katainen /cent
  • Inkeri Kerola /cent
  • Esko Kiviranta /cent
  • Katri Komi /cent
  • Timo V. Korhonen /cent
  • Seppo Kääriäinen /cent
  • Paula Lehtomäki /cent
  • Jari Leppä /cent
  • Mika Lintilä /cent
  • Markus Lohi /cent
  • Eeva-Maria Maijala /cent
  • Aila Paloniemi /cent
  • Mauri Pekkarinen /cent
  • Terhi Peltokorpi /cent
  • Arto Pirttilahti /cent
  • Tuomo Puumala /cent
  • Antti Rantakangas /cent
  • Juha Rehula /cent
  • Eero Reijonen /cent
  • Markku Rossi /cent
  • Simo Rundgren /cent
  • Mikko Savola /cent
  • Juha Sipilä /cent
  • Kimmo Tiilikainen /cent
  • Ari Torniainen /cent
  • Tapani Tölli /cent
  • Mirja Vehkaperä /cent
  • Anu Vehviläinen /cent