Allmän motivering
Utskottet framhåller i linje med propositionens motivering
att en grundläggande förutsättning för
en framgångsrik skogsföryngring genom odling är
att det används frön och plantor som till sitt
ursprung är lämpliga för förhållandena
på växtplatsen och även i övrigt är
av god kvalitet. För tillfället anges kvalitetsnormerna
för frö och plantor i lagstiftningen om handel
med skogsodlingsmaterial och där finns också detaljerade
bestämmelser framför allt om plantornas yttre egenskaper
och storlek.
Ett nytt direktiv om saluföring av skogsodlingsmaterial,
som reglerar handeln med skogsodlingsmaterial inom Europeiska gemenskapen, trädde
i kraft den 15 januari 2000. Det skall sättas i kraft i
medlemsstaterna senast den 1 januari 2003. Regeringen påpekar
att det nya direktivet kräver så många ändringar
i den gällande nationella lagstiftningen att det är
lämpligast att stifta en ny lag om handeln med skogsodlingsmaterial som
sedan upphäver den gällande lagen.
Utskottet understryker i linje med propositionens motivering
att skogsodlingsmaterial av viktiga trädarter för
skogsbruket och artificiella hybrider av dem skall vara genetiskt
och fenotypiskt anpassat till förhållandena på olika
växtplatser och vara av hög kvalitet. Därför är
det viktigt att det marknadsförda skogsodlingsmaterialet är
identifierbart genom hela processen från insamling till
leverans till slutanvändaren och att enskilda partier identifieras
och hålls åtskilda under olika produktionsfaser.
Köparen måste få behövliga uppgifter
för att kunna säkerställa att materialet
lämpar sig för avsett ändamål
och för att materialets ursprung vid behov skall kunna spåras.
I propositionen föreslås bli föreskrivet
att de viktigaste metoderna för att uppnå ovan
redovisade mål är registrering av leverantörer
av skogsodlingsmaterial och ett förfarande för
godkännande av de frökällor som används
för produktion av material, som i gemenskapslagstiftningen
utgör ett grundvillkor för marknadsföring
av skogsodlingsmaterial. För godkänt skogsodlingsmaterial
från en frökälla utfärdas ett
stambrev där materialets individuella registerhänvisning
finns angiven. Vidare skall material som marknadsförs uppfylla
de krav som ställs på säljbart material,
och fröenheter avsedda för marknadsföring
skall packas i en försluten förpackning som visar
om förpackningen har slutits före nästa
produktionsfas eller innan fröenheterna har använts
för sitt slutliga ändamål.
Det är enligt utskottet viktigt att villkoren för genetiskt
modifierat material också tas upp i lagen. Enligt förslaget
får material av detta slag användas för
produktion av skogsodlingsmaterial bara om nödvändiga
undersökningar har gjorts och andra åtgärder
vidtagits för att konstatera och undvika negativa effekter
för männi-skors hälsa och miljön.
Utskottet har i överensstämmelse med propositionens
motivering ovan påpekat att en nödvändig
förutsättning för en lyckad skogsföryngring
genom odling är att det används frön
och plantor som till sin härkomst är lämpliga
för klimatförhållandena på odlingsplatsen.
Därför är det viktigt att det i den föreslagna
lagen ingår en möjlighet att på förhand
säkerställa att skogsodlingsmaterial som skall
importeras från tredje land är av lämpligt
ursprung. Utskottet uppmärksammar i alla fall särskilt
att också om frö och plantor som till ursprunget
inte lämpar sig för våra klimatförhållanden
bara sällan har marknadsförts eller föreslagits
bli importerade, är det på grund av den underlättade
handeln inom gemenskapen skäl för köpare
och slutanvändare av frö och plantor att fästa
större avseende vid att de väljer material av
lämpligt ursprung. Om skogsägarens skyldighet
att använda frö och plantor av lämpligt
ursprung föreskrivs i skogsförordningen (1200/1996)
som utfärdats med stöd av skogslagen.
Enligt utskottets mening är det mycket viktigt att
marknadsföringen till slutanvändaren av material
av ett visst ursprung kan förbjudas genom beslut av behörig
gemenskapsinstitution, om användningen av skogsodlingsmaterialet är
till skada för jordbruket, miljön, genresurserna
eller naturens mångfald. I propositionens motivering framhålls
att det kan bli nödvändigt att ta till marknadsföringsförbud,
framför allt i syfte att bevara genresurserna hos ädla
lövträd av finländskt ursprung.
Av de orsaker som framgår av propositionens motivering
och med stöd av erhållen utredning finner utskottet
propositionen behövlig och angelägen. Utskottet
tillstyrker lagförslaget men med anmärkningarna
ovan och ändringsförslagen nedan.
Detaljmotivering
4 §.
Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande sett det som
en konstitutionell brist att det i paragrafen över huvud
taget inte föreskrivs om villkoren för registrering
och anser det otillräckligt i detta hänseende
att det bara nämns i motiveringen att ett registreringsbeslut
av Kontrollcentralen för växtproduktion inte kan
baseras på ändamålsenlighetsprövning,
utan att i registret införs var och en som utövar
sådan verksamhet som regleras i lagen. Jord- och skogsbruksutskottet hänvisar
till utlåtandet och föreslår att paragrafen
kompletteras med att varje leverantör av skogsodlingsmaterial
enligt 3 § 1 mom. 10 punkten skall införas i registret.
8 §.
Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande
beträffande de föreslagna bemyndigandebestämmelserna
att jord- och skogsbruksministeriets förordningar enligt
motiveringen till lagstiftningsordningen närmast innehåller
sådan detaljerad reglering av teknisk natur som verkställigheten
av gemenskapens lagstiftning förutsätter. Det
oaktat är ministeriets behörighet att utfärda förordningar
bara i 14 § 3 mom. uttryckligen bunden vid en gemenskapsreglering,
trots att det i motiveringen hänvisas till detta samband
också i 7 §, 8 § 2 mom., 11 § och
13 §. Grundlagsutskottet menar att det faktum att ett sådant
samband uttrycks i själva bemyndigandebestämmelsen
oberoende av den allmänna bestämmelsen i 1 § 2
mom. är ägnad att göra bemyndigandet mera
exakt och noggrant avgränsat. Av denna orsak föreslår
jord- och skogsbruksutskottet att nämnda lagrum (med undantag
av 7 § och 12 § 1 mom.) och dessutom
10 § 3 mom. kompletteras med en precisering i detta syfte.
I 7 § och 12 § 1 mom. regleras dock frågor
där medlemsstaterna enligt gemenskapslagstiftningen kan ställa
ytterligare villkor eller strängare krav inom sitt eget
territorium. Utskottet menar att det i dessa frågor inte är
lämpligt att koppla ihop frågorna vid en gemenskapsreglering
på grund av de gränsdragningsproblem som detta
eventuellt kan ge upphov till. Samtidigt understryker utskottet
att det i grundlagsutskottets anmärkningar på denna
punkt inte är fråga om sådant som inverkar
på lagstiftningsordningen.
10 §.
Beträffande den föreslagna ändringen
i 3 mom. hänvisar utskottet till det som sägs
om 8 § ovan.
11 §.
Beträffande den föreslagna ändringen
i paragrafen hänvisar utskottet till det som anförts om
8 § ovan.
13 §.
Beträffande den föreslagna ändringen
i paragrafen hänvisar utskottet till det som anförts om
8 § ovan.
16 §.
Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande beträffande
1 mom. att behörighetsfördelningen mellan Kontrollcentralen
för växtproduktion och tullverket inte framgår
av tillsynsbestämmelsen i momentet. Enligt den föreslagna
bestämmelsen skall det bestämmas närmare
om fördelningen av behörigheten genom förordning
av jord- och skogsbruksministeriet. I det material som tillställts
jord- och skogsbruksutskottet framhålls dock att det är
mycket sällsynt med import av skogsodlingsmaterial, som
avser import från tredjeländer, och att det krävs
särskilt tillstånd för det av EU-myndigheterna.
Utifrån bestämmelsen om handräckning
i föreslagna 33 § har Kontrollcentralen för
växtproduktion dessutom rätt att vid behov få handräckning
för utförande av tillsyns- och kontrolluppgifter
enligt lagen eller bestämmelser som utfärdats
med stöd av den. Bestämmelsen gäller
också tullmyndigheterna, som med stöd av en tullkodex
(rådets förordning 2913/92) också i övrigt
skall utreda villkoren för varuimport till gemenskapens
tullområde. Ut-ifrån erhållen utredning
föreslår jord- och skogsbruksutskottet att bestämmelserna
om tullverket stryks i detta moment.
Vad gäller 16 § 2 mom. uppmärksammar grundlagsutskottet
i sitt utlåtande att det inte har angetts specifikt på lagnivå i
vilka tillsynsuppgifter skogscentralerna kan anlitas som hjälp, vilket
grundlagsutskottet har ansett som det klaraste alternativet. Därför
föreslår jord- och skogsbruksutskottet utifrån
erhållen utredning att momentet kompletteras med att där
nämns att skogscentralerna kan anlitas som hjälp
vid kontroller som gäller produktion och marknadsföring
av frön av skogsträd.
26 §.
Enligt grundlagsutskottets utlåtande knyter förbudsbefogenheten
i den föreslagna paragrafen inte på något
sett an till betydelsen av det fel eller den försummelse
som gett upphov till förbudet, vilket vore korrekt med
tanke på bestämmelserna om näringsfrihet
och egendomsskydd i grundlagen. Trots att den allmänna
rättsliga principen är att bland annat proportionalitetsprincipen
skall iakttas i myndighetsverksamhet anser utskottet att detta lämpligen
också bör framgå av bestämmelsen
i ett sammanhang som detta. Jord- och skogsbruksutskottet menar
därför att marknadsföringsförbud
som första påföljd för brott
mot bestämmelserna om förpackning och märkning
av skogsodlingsmaterial i vissa situationer kan vara en alltför
sträng åtgärd med hänsyn till
gärningens natur. I sådana situationer bör
det vara möjligt att tillgripa anmärkning i kombination
med en uppmaning till berörda person att samtidigt rätta
till bristen inom en viss tid. Utskottet föreslår
att den föreslagna lagen ses över i linje med
det som anförs i grundlagsutskottets utlåtande
och att där dessutom tas in en bestämmelse för
den händelse att bristen inte avhjälps inom utsatt
tid. Tilläggen i detta syfte föreslås
bli intagna i 2 mom.
31 §.
Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande beträffande
31 § 1 mom. att brott mot lagen och förordningen
var för sig förklaras straffbart i olika punkter.
På grund av att förordningen enbart avser att
precisera lagen måste den åtskiljande konjunktionen
i dessa punkter bytas ut mot en förenande konjunktion,
menar grundlagsutskottet.
Vidare anser grundlagsutskottet i sitt utlåtande att
31 § 3 mom. inte klarlägger hur åklagarens
befogenhet avses bli ordnad. Enligt erhållen utredning
har meningen varit att åklagaren skall ha en självständig
befogenhet att väcka åtal. Jord- och skogsbruksutskottet
föreslår att momentet preciseras i enlighet med
detta.
Utskottet föreslår att 31 § 4 mom.
justeras för att säkerställa att Kontrollcentralen
för växtproduktion alltid blir hörd som
behörig sakkunnigmyndighet vid förundersökningen
och behandlingen av ärendet i domstol.
32 §.
I paragrafen ingår en bestämmelse om förverkandepåföljd.
Där hänvisas till strafflagen (39/1889),
nämligen 2 kap. 16 §, som upphävts genom
en lag om ändring av strafflagen (875/2001). Utskottet
föreslår därför att hänvisningen
till den sista meningen i lagrummet ändras.