Allmän motivering

Allmänt

Lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (1094/1996) från 1996 har redan totalreviderats. Men den nya lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (544/2007), som innehåller bestämmelser om grunderna och de allmänna villkoren för att bevilja stöd för skogsbruk, har ännu inte satts i kraft. Den innehåller också bestämmelser om beviljande, utbetalning, övervakning och återkrav av stöd och om skogscentralernas rätt att få information till den del det behövs utöver bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001). Lagen kommer att sättas i kraft genom en förordning av statsrådet.

Även om den nya lagen ännu inte har satts i kraft, har det redan tidigare föreslagits ändringar i den på grund av EU-bestämmelserna om statligt stöd. Följande propositioner har varit i riksdagen för behandling:

• Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (RP 72/2008 rd)
• Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (RP 72/2008 rd) (RP 54/2009 rd)

Regeringen har återtagit de här propositionerna. I den föreliggande propositionen har man sammanställt de ändringsförslag från propositionerna som fortfarande är aktuella. Det är fråga om ändringar som Europeiska kommissionen kräver. Enligt förslaget ska stödet till markägare som utarbetar en plan såsom eget arbete slopas. Bestämmelsen om stöd för skogsförnyelse preciseras så att åtgärden i första hand ska bidra till att bevara och återställa skogens ekosystem och den biologiska mångfalden eller det traditionella landskapet. Dessutom ska lagen kompletteras med bestämmelser om annat offentligt stöd och skyldighet att tillåta att vägar används för rekreation.

Utskottet noterar att regeringen föreslår att man i lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk ska upphäva 14 och 15 §, som gäller stöd för uttag och flisning av energived. I den föreslagna lagen om energistöd för klenträd är två separata stöd sammanslagna till ett enda nytt stöd (energistöd för klenträd) och bestämmelser om det ska tas in i den nya lagen. Det är motiverat att bestämmelserna om det nya energistödet för klenträd ska ingå i en separat lag, eftersom syftet med stödet är ett annat än syftet med de övriga stöden enligt lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk. Avsikten med de stöd som framöver beviljas enligt lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk är att främja virkesproduktionen och bevara skogarnas biologiska mångfald, medan avsikten med den nya lagen om energistöd för klenträd är att öka energiutvinningen av trä.

Eftersom lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk och lagen om energistöd för klenträd troligen kan träda i kraft tidigast den 1 april 2011, behövs det nästa år enligt motiven till propositionen ett statligt stöd på uppskattningsvis minst 10 miljoner euro för sådant uttag och sådan flisning av energived som finansieras med stöd av den gällande lagen. Regeringen har vid kompletteringen av budgetpropositionen för 2011 föreslagit att budgeten kompletteras med ett nytt moment 30.60.47 (Energistöd för klenträd) och att 13,5 miljoner euro reserveras i anslag på momentet (RP 228/2010 rd). Samtidigt har det föreslagits ett avdrag på 3,75 miljoner euro under moment 30.60.44 (Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet, totalt anslag 76,03 miljoner euro). Vid ingången av 2012 beräknas man inom stödet för energived helt och hållet övergå till finansiering via systemet med energistöd för klenträd.

Eftersom lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (544/2007) med ändringar och lagen om energistöd för klenträd avses träda i kraft samtidigt och finansieringslagen från 1996 samtidigt ska upphävas, beror det i stor utsträckning på tidsplanen för ikraftträdandet om anslagen räcker till nästa år. Anslaget för energistöd för klenträd får bara användas för stödbeslut enligt det nya stödsystemet. Ändringen i systemet kommer antagligen att bidra till ett ökat antal ansökningar om finansiering av vård av ungskog och uttag av energived under 2011 och på så sätt få återverkningar på anslaget för flisningsstöd 2012.

Med särskild hänsyn till landets mål för främjad virkesproduktion, mångfald i skogarna och förnybar energiproduktion ser utskottet det som nödvändigt att finansieringen av stödformerna enligt propositionen säkras de kommande åren. Utskottet lyfter fram att en ökning av förnybar energi som skogsbruket möjliggör tynger statsfinanserna mindre än om förnybar energi ökas inom andra produktionsformer.

Intensiteten och målen för att ta till vara energived har ökat mycket kraftigt på en kort tid. Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio har nyligen uppdaterat sina rekommendationer om uttag och odling av energived. Rekommendationerna är upplagda enligt försiktighetsprincipen. Utskottet påpekar att betydelsen av hållbar användning och mångfald i skogarna framträder allt mer i takt med att skogstillgångar effektivare används för energiproduktion.

Lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk

Ett av syftena med ändringarna i lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk är att harmonisera lagen med Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd och med kommissionens anknytande beslut om statligt stöd. Med anledning av bestämmelserna om statligt stöd behövs det ändringar som gäller stöd för utarbetande av en plan, skogsförnyelse, byggande av skogsväg och försöks- och utredningsverksamhet. Bestämmelsen om stöd för utarbetandet av en plan när planen utarbetas av markägaren som eget arbete slopas och bestämmelsen om stöd för skogsförnyelse preciseras så att åtgärden i första hand ska bidra till att bevara och återställa skogens ekosystem och den biologiska mångfalden eller det traditionella landskapet. Utskottet har erfarit att förslagen om skogsförnyelse de facto inte påverkar nuläget. Utskottet framhåller att arealstödet för vård av ung skog i större utsträckning bör gälla mindre trädbestånd, dvs. plantbestånd, där vårdkostnaderna är lägre än för gallringsskogar.

Villkoren för finansiering av vård av ung skog bestäms genom förordning av statsrådet. Enligt utredning kommer förordningen att väga in att när man efter en förnyelseavverkning har åstadkommit ett i ekonomiskt hänseende utvecklingsdugligt plantbestånd, där de utvecklingsdugliga träden i genomsnitt är 1,3 meter höga och inte är omedelbart hotade av någon annan vegetation, kan statliga medel beviljas för vård av plantbestånd tidigast när den genomsnittliga höjden efter vårdarbetet tydligt överstiger 1,3 meter.

Som villkor för att bevilja stöd för byggande av skogsväg ställs att den nya skogsvägen eller den ombyggda enskilda vägen avgiftsfritt kan användas av allmänheten för rekreation. Användningen ska dock kunna begränsas om det är nödvändigt för att skydda känsliga områden, säkerställa att vägen används på ett säkert sätt eller säkerställa att vägen kan användas på ett korrekt sätt för transporter inom skogsbruket. Utskottet noterar att bestämmelsen har preciserats sedan den tidigare propositionen (RP 72/2008 rd).

När bestämmelsen om stöd för att bygga skogsvägar formuleras ser utskottet det som viktigt att tolkningen av ordet "korrekt" när det gäller att begränsa användningen av vägen knyts till ändamålet med vägen, alltså till att transporter inom skogsbruket säkras på vägarna i fråga. Om en omfattande användning av motorfordon stör transporterna t.ex. efter tjällossning, bör sådan användning för rekreation kunna hindras temporärt under de perioderna. För att bestämma vad som är användning för rekreation utgår man här från allemansrätten, som är förknippad med både rättigheter och skyldigheter. Användningen för rekreation i fråga om motorfordon bör vara att användningen inte är skadlig ur vägägarens synvinkel med beaktande av vad vägen är avsedd att användas för. Allemansrätten inbegriper inte t.ex. evenemang med terränghjulingar eller annan motorsport i form av ordnad verksamhet. Att vägen används för rekreation innebär heller i regel inte att den får användas för näringsverksamhet. Genom befogenheterna enligt lagen om enskilda vägar kan avgifter påföras t.ex. för väganvändning med anknytning till näringsverksamhet. Platser där man kan plocka bär eller svamp, göra utflykter eller på annat sätt utöva friluftsliv finns inte alltid på gång- eller cykelavstånd, så att skogsbilvägar kan användas för rekreation har redan nu stor betydelse för att man ska kunna nyttja allemansrätten.

I 33 § 2 mom. i lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk ingår en bestämmelse om att avhjälpa mindre brister som konstaterats vid terrängundersökningar. Utskottet anser att mindre försummelser av skyldigheter som gäller att tillåta att skogsvägar används för rekreation lämpligen bör behandlas med hjälp av rådgivning i första hand. Utskottet kommer i detaljmotiveringen att föreslå att bestämmelsen ändras enligt detta.

Lagen om energistöd för klenträd

Det nationella skogsprogrammet 2015, klimat- och energistrategin (Klimat- och energistrategi på lång sikt, SRR 6/2008 rd) och paketet för förnybar energi ställer som mål att höja den årliga användningen av skogsflis till 13,5 miljoner kubikmeter fram till 2020. Flis av klenträd beräknas kunna täcka in ungefär en tredjedel av det här behovet. Enligt den riksomfattande skogsinventeringen (VMI 10) har det beräknats att sammanlagt 1,6 miljoner hektar skog är i behov av en förstagallring under följande femårsperiod, vilket innebär ca 320 000 hektar per år. Prestationsmängderna inom skogsvårdsarbetena är beroende av skogsavverkningarna och avverkningarnas struktur. Enligt en undersökning gjord av Skogsforskningsinstitutet finns det potential för 13—20 miljoner kubikmeter skogsflis beroende på period och scenario.

Med särskild hänsyn till de energipolitiska målen har utskottet ovan menat att stödet för produktion av energived lämpligen bör skiljas från stöden för skogsvård, som är den typ av stöd som regleras i lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk. Avsikten är att energistödet för klenträd ska riktas till energived som fås från ungskog som är föremål för vård och förstagallring. Utskottet anser att de högre kostnaderna för uttag av klenträd är ett argument för att staten bör stödja användning av klenträd som energived. Syftet med stödet är alltså att på marknaden få in en flisfraktion som har stor tillväxtpotential i produktionen av förnybar energi men som annars inte når marknaden bl.a. på grund av höga produktionskostnader.

För att målet för användningen av förnybar energi ska nås blir mottagarna av energistöd för klenträd fler än vad de ursprungligen skulle ha varit enligt lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk, påpekar utskottet. Avsikten är att energistödet för klenträd ska riktas till energived som tagits ut från alla skogsägares skogar. Utskottet har erfarit att meningen är att genom förordning av statsrådet utfärda bestämmelser om att stödet för energived från offentliga sammanslutningars skogar ska vara hälften av motsvarande stöd för energived från privatägda skogar, eftersom kostnaderna för att ordna uttag är högre på de mindre arealerna i privata skogar än vad de är för storägare.

Bestämmelser om stödbeloppet och grunderna för fastställande av stödet och om den maximala mängd klenträd per hektar som utgör grund för att fastställa stödet ska utfärdas genom förordning av statsrådet. Den största mängd för vilken energistöd för klenträd kan betalas kan vara t.ex. ett uttag på 45 kubikmeter fast mått energived per hektar per fastighet. Enligt utredning är avsikten dessutom att stödet ska vara 10 euro per kubikmeter fast mått. Enligt lagförslaget är 40 kubikmeter fast mått den minsta mängd energived som kan beviljas stöd. Partiet kan bestå av klenträd från flera objekt och också från områden som är större än en hektar.

Enligt utredning har det ansetts motiverat att ange den största mängd per hektar som stödet kan beviljas för. På så sätt går det att säkerställa att det statliga stödet räcker till och dirigera stödet på lämpligt sätt. Utskottet noterar att behovet av statligt stöd är störst i objekt med klenare träd där vård av ung skog ska utföras och där uttagsvolymen är mindre och lönsamheten därmed är mest kritisk. Framför allt i objekt där de träd som blir kvar har större diameter och också uttagsvolymen är större är det oftast rationellt att samtidigt ta till vara både gagnvirke och energivirke (integrerat uttag), vilket garanterar att uttaget där är lönsamt, även om stödet räknat per kubikmeter energived blir mindre. Stödsystemet är följaktligen uppbyggt enligt antagandet att mer energived kan tas till vara vid förstagallringar än vad stöd kan betalas för, och då är stödet per kubikmeter energived fast mått lägre än 10 euro.

Med överlåtelse avses i propositionen att ett virkesparti måste överlåtas till någon utomstående, påpekar utskottet. I lagen anges de överlåtelser mellan fysiska personer som inte ska anses innebära rätt till energistöd för klenträd. Den ekonomiska bindningen bestäms enligt huruvida det är fråga om bestämmande inflytande som avses i 5 § i bokföringslagen (1336/1997). Mellan markägaren och den som tar emot partiet med energived för energiutvinning får det således inte finnas sådana familjeband eller ekonomiska bindningar som avses i paragrafen. Stöd kan betalas för verksamhet där t.ex. ett bolag som är bildat av flera markägare och där bolagsmännen äger skog levererar energived från bolagsmännens skogar till en värmeproduktionsanläggning.

Utskottet ser det som en viktig princip att man säkerställer att stödsystemet inte orsakar störningar på virkesmarknaden. Massa- och pappersindustrin är betydande producenter av bioenergi, så redan med tanke på målet för förnybar energi är det nödvändigt att garantera massa- och pappersindustrins framtida tillgång till gagnvirke från förstagallringar. När stödsystemet utvidgas till energived som tas till vara vid förstagallring bör stödnivån och den största mängden per hektar bestämmas med beaktande av andra nya stödsystem som påverkar konkurrenskraften för skogsflis. Den nya lagens effekter måste bevakas och stödnivåerna och stödvillkoren vid behov korrigeras genom ändringar i statsrådets förordning.

Sammanfattningsvis anser utskottet att propositionen är behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag. Utskottet förutsätter att effekterna av lagen om energistöd för klenträd följs upp. (Förslag till uttalande)