Allmän motivering
Allmänt
Utifrån propositionsmotiveringen påpekar utskottet
att det i samband med förrättningspraxis har uppdagats
ett flertal behov av ändringar i lagstiftningen som, om
de åtgärdades, kan bidra till att göra
förrättningsförfarandet enklare och mer
flexibelt med tanke på kunderna och myndigheterna samtidigt
som själva förrättningarna också blir
effektivare. Det lagstadgade förrättningsförfarandet
ska i första hand säkerställa att sakägarnas
rättsskydd tillgodoses. Samtidigt ska man se till att göra
förfarandet är så lätt och effektivt
som möjligt.
Det är viktigt att de ändringar som föreslås
i fastighetsbildningslagen (554/1995) säkerställer
att fler förrättningar verkställs och
minskar de kostnader som förrättningarna föranleder
förvaltningen och sakägarna samtidigt som de gör fastighetsdatasystemet
mer tillförlitligt. Därför föreslår
regeringen en översyn och komplettering av bl.a. de bestämmelser
i den gällande fastighetsbildningslagen som gäller
förrättningsmän, fogande av en fastighet
till ett samfällt område, vissa särdrag
i förrättningsförfarandet och ersättningar
som föranleds av förrättningar. Förutom
ovan nämnda sakkomplex omfattar propositionen också vissa
förslag till ändringar i enstaka bestämmelser.
Delningsbegränsningarna
I motiveringen står det att bestämmelser om
begränsningar som gäller styckning finns i fastighetsbildningslagens
32—36 §. Deras syfte är att styra ny
fastighetsbildning. Den fastighetsbildning som sker vid förrättning
garanterar emellertid inte att villkoren för byggande enligt
markanvändnings- och bygglagen (132/1999) uppfylls, utan
detta granskas separat i ett förfarande enligt markanvändnings-
och bygglagen. Av de ändringar som ingår i förslaget är översynen
av delningsbegränsningarna vid stycknings- och klyvningsförrättning
viktiga med tanke på fastighetsdatasystemets tillförlitlighet,
uppges det i motiveringen.
Utskottet påpekar att den nya jordabalken (540/1995)
trädde i kraft samtidigt som fastighetsbildningslagen.
Den viktigaste reformen med tanke på fastighetsbildningslagen
var att lagfart ska sökas och beviljas för ett
outbrutet område och att området kan pantsättas
redan innan det ombildats till en fastighet vid en fastighetsförrättning.
Tio år efter fastighetsbildningslagens och jordabalkens
ikraftträdande går det att utifrån erfarenheterna
på nytt granska dessa lagars inbördes förhållande
och hur de relaterar till markanvändnings- och bygglagen, sägs
det i motiveringen. Utifrån motiveringen påpekar
utskottet att fastighetsbildningslagens och fastighetsförrättningens
självständiga och primära syfte är
att säkerställa att de register som gäller
markägandet och fastighetsindelningen hålls aktuella
och att informationen är tillförlitlig. Propositionen
ger stort utrymme åt översynen av stycknings-
och klyvningsförrättningarna, som har betydelse
för att fastighetsdatasystemet ska vara tillförlitligt,
och åt anknytande delningsbegränsningar. Att säkerställa
fastighetsdatasystemets tillförlitlighet är därmed
primärt ett sådant allmänintresse som
myndigheterna och i synnerhet Lantmäteriverket ska bevaka, uppger
regeringen.
Utskottet framhåller att uppgifterna i fastighetsdatasystemet
har offentlig trovärdighet och att de är mycket
viktiga när fastigheter överlåts och
används som säkerhet. Ett tillförlitligt
och välskött fastighetssystem där inskrivningsärenden
och fastighetsförrättningar utgör en
central del i uppdateringsarbetet är ett grundläggande villkor
för att systemet med säkerheter ska fungera i
vårt land.
Med tanke på fastighetssystemet är det ett stort
problem att delningsbegränsningarna leder till att det
uppstår s.k. permanenta outbrutna områden. Utredningar
visar enligt motiveringen att det enbart inom Nylands lantmäteribyrås
verksamhetsdistrikt 1997—2006 inleddes 151 styckningsförrättningar
som gällde outbrutna områden där man
på grund av delningsbegränsningarna inte kunde
ombilda de outbrutna områdena till fastigheter. Eftersom
varken den fysiska utsträckningen eller den rättsliga
dimensionen av ett outbrutet område har behandlats vid
fastighetsförrättningarna, baserar sig all information om
detta bara på överlåtelsehandlingen.
Därför är uppgifterna om outbrutna områden
i fastighetsregistret varken exakta eller tillräckliga
med tanke på registersystemets tillförlitlighet.
Om denna situation får fortgå kommer detta enligt
utskottet småningom oundvikligen att leda till luckor i
fastighetsdatasystemet och till att systemet blir mindre tillförlitligt
och användbart som basregister. Det kommer småningom att
bli svårare att bestämma den fysiska och juridiska
dimensionen vid överlåtelser, framför
allt om området är mångtydigt angivet
i överlåtelsehandlingen och omfattningen inte
kan fastställas vid fastighetsförrättningen.
Att fastighetens omfattning fastställs noggrant vid fastighetsförrättningen
ligger dock redan med tanke på framtida vidareöverlåtelser
i samtliga parters intresse.
Styrningen av byggnation och övrig markanvändningen
hör till området för lagstiftningen om
markanvändning och byggande. Styrningen är en
uppgift för bygglovs- och planläggningsmyndigheterna,
alltså huvudsakligen kommunerna. Fastighetsbildningslagen
syftar till att oberoende av markanvändningssituationen
på ett område specificera det område
som markägaren har i sin ägo så att det
kan registreras som fastighet i fastighetsregistret. Fastighetsbildningslagens
och fastighetsförrättningens självständiga
och primära syfte är att säkerställa
att de register som gäller markägandet och fastighetsindelningen
hålls aktuella och att informationen är tillförlitlig.
I sina utlåtanden till utskottet har sakkunniga lyft
fram innehållet i den föreslagna 33 § i
fastighetsbildningslagen och bestämmelserna om delningsbegränsningar
utanför detaljplaneområden. De sakkunniga har
på bred front talat för att slopa delningsbegränsningarna
utanför detaljplaneområden, eftersom de försämrar
fastighetsägarnas rättssäkerhet och leder
till att fastighetsregistret och den vägen också lagfarts-
och inteckningsregistret blir mindre tillförlitliga och svårare
att hålla aktuella.
Utskottet påpekar att bestämmelserna om fastighetsköp
finns i jordabalken. Vid köp av ett outbrutet område
beviljas först lagfart. Sedan inleder inskrivningsmyndigheten
automatiskt en fastighetsförrättning genom att
sända lagfartsbeslutet till fastighetsbildningsmyndigheten
(lantmäteribyrån eller kommunen). Bestämmelserna om
fastighetsbildning finns för sin del i fastighetsbildningslagen.
Med stöd av dem ska de egendomsenheter som legaliserats
vid förfarandet enligt jordabalken registreras i fastighetsdatasystemet.
När lantmäteriförrättningen
börjar har överlåtelsen redan skett och
lagfart har beviljats för förvärvet.
Fastighetsbildningsmyndigheten kan inte ändra på de
här åtgärderna över huvud taget.
Bestämmelserna om beviljande av bygglov finns i markanvändnings-
och bygglagen (132/1999) och beviljandet är inte
beroende av bestämmelserna i jordabalken eller fastighetsbildningslagen
eller de åtgärder som ska vidtas enligt dem. Det
enda undantaget är tomter som finns på bindande
tomtindelningsområden i detaljplanen.
Fastighetsbildningslagens 32 § handlar om delningsbegränsningar
på områden med bindande tomtindelning i detaljplanen.
Enligt 81 § i markanvändnings- och bygglagen får
bygglov inte beviljas för en tomt enligt en bindande tomtindelning
förrän den har införts i fastighetsregistret.
På områden med bindande tomtindelning finns det
alltså en tydlig koppling mellan byggande och fastighetsbildning.
Ur den synvinkeln kan delningsbegränsningar anses vara
motiverade på områden med bindande tomtindelning i
detaljplaner.
Fastighetsbildningslagens 33 § handlar om delningsbegränsningar
utanför detaljplaneområden. Där har fastighetsbildningsförrättningarna och
registreringen av outbrutna områden inte någon
betydelse för förfarandet för att bevilja bygglov.
En byggplats kan oavsett fastighetsindelning bestå av en
fastighet eller en fastighetsdel, flera fastigheter, ett outbrutet
område eller en del av ett sådant, flera outbrutna
områden eller delar av dem osv. Det är myndigheten
enligt markanvändnings- och bygglagen, alltså kommunen,
som beslutar om att bevilja bygglov, oberoende av fastighetsindelning.
Eftersom bygglovet inte har någon koppling till fastighetsindelningen
och fastighetsbildningen inte leder till byggrätt, är
fastighetsbildningen och utformningen av samhällsstrukturen
oavhängiga av varandra. Delningsbegränsningar
kan alltså inte sätta gränser för överlåtelserna
av äganderätt till outbrutna områden,
utan det är först själva byggandet som
skapar samhällsstrukturen.
Delningsbegränsningarna förhindrar ändå att en
egendomsenhet med lagfart märks ut i terrängen
och att information om dess läge förs in i fastighetsregistret.
Följden blir att det inte finns exakta uppgifter om var
det outbrutna området ligger. Om någon bland annat
behöver få kontakt med ägaren kan det
bli svårt när man inte vet var det outbrutna området
de facto finns. Samtidigt försvåras möjligheterna
att få inteckningar i det outbrutna området (egendomsenheten).
Utskottet framhåller särskilt att om ett stort antal
outbrutna områden faller utanför styckningsförrättningarna,
leder det till luckor i fastighetsdatasystemet och till att hela
systemet blir mindre tillförlitligt och användbart
som basregister, vilket får skadliga följder.
Utskottet anser följaktligen att 33 § i fastighetsbildningslagen
bör ses över. Samtidigt bör jordabalkens
bestämmelser om begränsning av rätten
att häva köp vägas in, för enligt
2 kap. 34 § 3 mom. i jordabalken får ett köp
"inte hävas om inte talan därom har väckts
inom tio år från det att besittningen till fastigheten överläts."
Ett köp kan alltså inte längre hävas
efter tio år. Om ett outbrutet område med lagfart
som ingår i köpet heller inte får avstyckas
på grund av delningsbegränsningarna, utesluts
området permanent från fastighetsregistersystemet
och dess gränser förblir obestämda, vilket
som sagt får skadliga följder.
Utskottet anser att effekterna av den lag som nu ska stiftas
behöver följas upp och att utskottet bör
få en utredning över resultaten senast 2013. (Förslag
till uttalande)
Sammanfattningsvis anser utskottet att propositionen är
behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslaget
med anmärkningarna ovan och ändringsförslagen
nedan.
Detaljmotivering
1. Lag om ändring av fastighetsbildningslagen
5 §.
Tekniska högskolan slogs samman med Helsingfors handelshögskola
och Konstindustriella högskolan till Aalto-universitetet
den 1 januari 2010. Utskottet föreslår att 1 mom. ändras i
fråga om detta.
I 3 mom. finns det en hänvisning till förrättningar
enligt 2 mom. 1—8 punkten. Men enligt utredning har det
varit meningen att hänvisa till förrättningar
enligt 2 mom. 1—10 punkten, där de kommunala tjänsteinnehavare
som nämns i paragrafen är förrättningsingenjörer.
Utskottet föreslår att hänvisningen korrigeras.
17 §.
Utifrån en utredning anser utskottet att 2 mom. om
kommunens rätt att föra talan bör kompletteras
med en hänvisning till 33 § 1 mom. 1—4
punkten, för de här frågorna kan gälla
kommunen. Utskottet föreslår att en hänvisning
skrivs in i momentet.
20 §.
Outbrutna områden som överlåtits
från samma fastighet vid olika tidpunkter kan vara belastade
av olika inteckningar. När områdena ombildas till
en enda fastighet genom styckning motsvarar det samstyckning. Därför
föreslår utskottet att 2 mom. justeras.
22 §.
Den 1 januari 2010 trädde en lag om ändring
av fastighetsbildningslagen i kraft (575/2009), där
22 § 2 mom. ändrades i fråga om myndighetssystemet. Ändringen
beaktas inte i propositionen. Därför föreslår
utskottet att 2 mom. ändras.
33 §.
I de fall som avses i 4 mom. hänskjuts ärendet
till närings-, trafik- och miljöcentralen enligt
den gällande lagens 36 §, som enligt propositionen
ska upphävas. Med hänvisning till en utredning
i frågan föreslår utskottet att momentet ändras
så att det svarar mot nuläget.
Med hänvisning till det som sagts om delningsbegränsningar
i den allmänna motiveringen ovan föreslår
utskottet att paragrafen kompletteras med ett nytt 5 mom. med en
direkt hänvisning till jordabalkens 2 kap. 34 § 3
mom. om begränsning av rätten att häva
köp. Då blir de mycket skadliga konsekvenserna
för fastighetsregistret inte bestående.
134 §.
Den 1 januari 2010 trädde en lag om ändring
av fastighetsbildningslagen i kraft (575/2009), där
22 § föreskriver att en styckningsförrättning
i regel blir anhängig när lagfart har beviljats
för det outbrutna området. Förrättningar
som avses i 134 § 1 mom. i fastighetsbildningslagen och
som omfattas av bestämmelserna om styckningsförrättning
blir anhängiga enligt 22 § i fastighetsbildningslagen.
Därför föreslår utskottet att
sista meningen i 1 mom. stryks.
I de fall som sista meningen i 3 mom. gäller måste
villkoren för samstyckning enligt 24 § vara uppfyllda
med tanke på klarhet och prioritetsordning när
det gäller inteckningar. En fastighet eller ett outbrutet
område som belastas av inteckningar kan bara på de
villkor som ställs i 24 § ombildas till ett samfällt
område för delägarfastigheterna. Därför
föreslår utskottet en komplettering som gäller
detta i momentet.
165 §.
Enligt utredning bör fastighetsregisterföraren
i de fall som avses i 1 mom. kunna avgöra ärendet
genom sitt beslut också om det rör sig om vägförrättningar
som gäller enskilda vägar. Utskottet föreslår
följaktligen ett tillägg i momentet.
168 §.
Enligt 4 mom. ska kommunen bara kallas till förrättningar
på detaljplaneområden. Utskottet påpekar
att delningsbegränsningarna enligt 33 § i lagförslaget
inte helt och hållet ska slopas utanför detaljplanerade
områden. Därför föreslår
utskottet att 168 § 4 mom. ska ha samma ordalydelse som
i den gällande lagen.
203 §.
Den 1 januari 2010 trädde en lag om ändring
av lagen om deponering av pengar, värdeandelar, värdepapper
eller handlingar som betalning eller till befrielse från
annan fullgörelseskyldighet (1389/2009) i kraft.
Där har regionförvaltningsverket trätt
i stället för länsstyrelsen. Paragrafens
4 mom. innehåller en hänvisning till den här
lagen. Utskottet föreslår att momentet ändras
så att det väger in lagändringen.
231 §.
I 2 mom. ingår en hänvisning till bl.a. 32 § i
lagen. Utskottet föreslår att momentet också ska
hänvisa till 33 §, eftersom det som står
där i likhet med 32 § kan beröra kommunen.
260 §.
Den 1 januari 2010 trädde en lag om ändring
av fastighetsbildningslagen i kraft (575/2009), där
260 § 2 mom. ändrades så att inskrivningsärenden
nämns. Utskottet föreslår att ingressen
och momentet ändras i fråga om detta.
3. Lag om ändring av lagen om enskilda vägar
89 a §.
Utskottet föreslår en språklig precisering
i 5 mom. i den finska versionen. Ändringen påverkar
inte den svenska texten.
4. Lag om ändring av lagen om inlösen av
fast egendom och särskilda rättigheter
16 §.
Utskottet föreslår en språklig precisering
i 1 mom.
Ingressen.
Lagen om ändring av 84 § 2 mom. (1032/2003)
som nämns i ingressen i lagförslaget har ändrats
efter att propositionen lämnades, så utskottet
föreslår att hänvisningen i stället görs
till lag 1394/2009.