Allmän motivering
Utskottet noterar att 1 § i lagen om offentlig upphandling
(348/2007), nedan kallad upphandlingslagen, föreskriver
att statliga och kommunala myndigheter och övriga upphandlande
enheter ska konkurrensutsätta sin upphandling så som
föreskrivs i den lagen. Enligt 2 § 1 mom. i samma
lag ska den upphandlande enheten utnyttja befintliga konkurrensförhållanden,
behandla deltagarna i upphandlingsförfarandet på ett
likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt förfara öppet
och med beaktande av proportionalitetskraven.
I upphandlingslagens 6 § 1 mom. räknas de upphandlande
enheter upp som avses i lagen. Utöver statliga och kommunala
myndigheter avses som upphandlande enhet också varje upphandlare,
om upphandlaren för upphandlingen har fått understöd
av en av de avsedda upphandlande enheterna till ett belopp som överstiger
hälften av upphandlingens värde. I 7—10 § finns
bestämmelser om vissa undantag från tillämpningen
av upphandlingslagen. Till dessa hör inte situationer där
stödtagaren är jordbrukare som fått statligt
stöd för en investering.
Utskottet påpekar att 20 § 1 mom. i lagen
om om strukturstöd till jordbruket (1476/2007)
säger att lagen om offentlig upphandling gäller
i fråga om användning av stöd för
köp av varor och tjänster samt för upplåtande
på entreprenad. Enligt samma moment ska stödtagaren
lägga fram en utredning om att köpet har skett
på det sätt som upphandlingslagen förutsätter.
Om villkoren i upphandlingslagen är uppfyllda ska den lagen
också tillämpas på jordbrukarens investering.
I 15 § i upphandlingslagen anges vilka upphandlingar
lagen inte tillämpas på. Det gäller bland
annat upphandlingar som inte överstiger de nationella tröskelvärdena.
Däremot är varu- eller tjänsteupphandling,
projekttävlingar eller tjänstekoncessioner där
upphandlingens uppskattade värde exklusive mervärdesskatt är minst
30 000 euro upphandlingar som överstiger det nationella
tröskelvärdet och då blir upphandlingslagens
bestämmelser om sådana upphandlingar tillämpliga.
Byggentreprenader och byggkoncessioner överstiger också det
nationella tröskelvärdet när upphandlingens
uppskattade värde exklusive mervärdesskatt är
minst 150 000 euro. Anbudsinfordringar som överstiger de
nationella tröskelvärdena ska alltid annonseras
via den elektroniska annonseringskanalen Hilma.
I 16 § i upphandlingslagen anges EU-tröskelvärdena,
dvs. de tröskelvärden som gäller för
att de på upphandlingsdirektivet baserade upphandlingsförfarandena
enligt upphandlingslagen ska tillämpas. Vid upphandling
som görs av andra än de statliga centralförvaltningsmyndigheterna överskrids
dessa tröskelvärden, om upphandlingens värde
uppgår till minst 193 000 euro vid upphandling av varor
och tjänster och till minst 4 845 000 euro vid byggentreprenader
och byggkoncessioner.
Utskottet konstaterar att statsrådet och jord- och
skogsbruksministeriet har utfärdat flera förordningar
om stödobjekt, stödvillkor och stödförfarande
med stöd av lagen om strukturstöd till jordbruket.
Det framgår av propositionsmotiven att det intensivaste
stödet hittills, delvis på grund av unionslagstiftningen,
har kanaliserats till bygginvesteringar inom husdjursskötsel,
när bestämmelser om stödmedlen årligen
har utfärdats. Till följd av detta har stöd
för 60—70 procent av de stödberättigande
kostnaderna kunnat beviljas för bygginvesteringar inom
nötkreatursskötsel, hästhushållning,
fårskötsel och växthusproduktion. De
stödberättigande kostnaderna har dock begränsats
så att de styckkostnader som anges i jord- och skogsbruksministeriets
förordningar ligger till grund för beräkningen
av stödet, om kostnadsförslaget för ett
projekt överstiger kostnaderna enligt styckkostnaderna.
Följden har blivit att det ibland har varit oklart om upphandlingslagen över
huvud taget ska tillämpas, om stödbeloppet har överstigit
50 procent av kostnaderna enligt styckkostnaderna men inte nått
upp till 50 procent när det beviljade stödets andel
har beräknats utifrån kostnaderna enligt kostnadsförslaget.
I sådana fall tillämpas inte upphandlingslagen,
men när stöd beviljas till unga jordbrukare, för
vilka stödbeloppet kan uppgå till 70 procent av
de godtagbara kostnaderna, överstiger det i regel också 50
procent av kostnaderna enligt kostnadsförslaget. Detta är däremot
inte nödvändigtvis fallet när det gäller andra
sökandes projekt.
Utskottet slår fast att upphandlingslagen är avsedd
att utgöra en allmän reglering för att
styra förfarandet i situationer där antingen en
offentlig aktör eller en privat aktör med helt
eller delvis offentliga medel genomför en upphandling.
Men eftersom lagen huvudsakligen ska styra de offentliga samfundens
upphandlingar, kan tillämpningen av den på privata
aktörers upphandlingar orsaka problem. Då samma
förfaranden dessutom ska tillämpas på både
upphandlingar som nätt och jämnt överstiger
30 000 euro och upphandlingar på flera hundra miljoner
euro, har regleringen oundvikligen lett till ett synnerligen tungrott
förfarande även när det gäller små anskaffningar.
Det framgår av propositionsmotiven att ett villkor om att
projekten ska konkurrensupphandlas i enlighet med upphandlingslagen
ingår i stödbesluten enligt lagen om strukturstöd
till jordbruket, men att de sökande inte till alla delar
har känt till det närmare innehållet
i denna förpliktelse. I synnerhet har skyldigheten att
publicera en annons om upphandlingen i Hilma förbisetts
i vissa fall.
Utskottet konstaterar också att det är normal praxis
att konkurrensupphandla investeringsprojekt när det gäller
byggande på gårdsbruksenheter. Jordbrukarna gör
det i regel också på eget initiativ
för att investeringen ska bli så ekonomisk och
lönsam som möjligt. När man däremot kräver
att jordbrukarna ska hantera samma förfarande som offentliga
samfund, för vars upphandlingar upphandlingslagen uttryckligen
har stiftats, ställer man sådana krav på jordbrukare
som ensamma planerar och genomför sina projekt som inte
ens upphandlande offentliga samfund alltid är på det
klara med hur de ska uppfyllas.
Syftet med propositionen är att lätta upp
de krav som ställs på anbudsförfarandet
och att på det sättet också minska jordbrukarnas
administrativa börda. Men samtidigt är det meningen
att genom propositionen även fortsättningsvis
sörja för konkurrensupphandling och öppenhet
i fråga om stödda investeringar vid gårdsbruksenheter. Utskottet
förutsätter att man även i författningarna
på lägre nivå och när reformen
genomförs i övrigt särskilt går
in för att minska jordbrukarnas administrativa börda (Utskottets
förslag till uttalande).
Därmed anser utskottet det vara nödvändigt att ändra
den föreslagna 20 § i lagförslag 1 så att upphandlingslagen
inte längre tillämpas på upphandlingar
som ligger under EU-tröskelvärdena enligt upphandlingslagen.
Med andra ord kommer både de upphandlingar som ligger under
de nationella tröskelvärdena och de upphandlingar som
visserligen överstiger de nationella tröskelvärdena,
men ligger under EU-tröskelvärdena, att ligga
utanför upphandlingslagens räckvidd. Däremot
kommer upphandlingslagen fortsatt att tillämpas på upphandlingar
som överstiger EU-tröskelvärdena, om
de övriga kriterierna i den lagen är uppfyllda.
Här vill utskottet påpeka att 20 § 1
mom. i lagen om strukturstöd till jordbruket ändå kommer
att innehålla en skyldighet att vid upphandlingar som underskrider
EU-tröskelvärdena iaktta ett förfarande
där man ser till att upphandlingen genomförs ekonomiskt
med hänsyn till omfattningen, varaktigheten och arten av
den investering eller andra åtgärd som stöds.
Stödtagaren ska även i fortsättningen
behandla deltagarna i upphandlingsförfarandet på ett
likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt
förfara öppet och med beaktande av proportionalitetskraven.
Stödtagaren ska lägga fram en utredning om att
upphandlingen har skett på det sätt som föreskrivs
i det momentet. I princip innebär detta att upphandlingsannonsen
fortsatt ska offentliggöras via annonseringskanalen Hilma,
men att annonseringsförfarandet ändras. Jordbruksinvesteringarna
ska får en egen sektion i Hilma där jordbrukaren
kan annonsera innan stöd har beviljats. Om jordbrukaren
inte har annonserat, ska närings-, trafik- och miljöcentralen
göra det när stödet har beviljats. Utskottet
understryker att annonsering även då krävs
bara för de upphandlingar där värdet
på upphandlingen överstiger 30 000 euro
och stödet överstiger 50 procent av kostnaderna
enligt kostnadsförslaget. Småskaliga upphandlingar
ska dock gå att konkurrensupphandla tämligen fritt.
Utskottet anser att egna insatsvaror ska få användas
vid stödberättigande investeringar.
Med hänvisning till propositionen och övrig utredning
anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt
syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med anmärkningarna
ovan och följande ändringsförslag.
Detaljmotivering
Lagförslag 1
20 §. Villkor för användning av
stöd.
Regeringen föreslår i 1 mom. att en upphandling
inte behöver annonseras om dess värde underskrider 30 000
euro. Utskottet föreslår i syfte att göra bestämmelsen
konsekvent i förhållande till det föreslagna
nya 5 mom. att formuleringen lyder att en upphandling inte behöver
annonseras om dess värde är högst 30
000 euro. På motsvarande sätt bör 5 mom.
innehålla en bestämmelse om att statsrådet
genom förordning får utfärda närmare bestämmelser
om de upphandlingar på mer än 30 000
euro som inte behöver annonseras. Med annonsering avses
då uttryckligen utannonsering i den elektroniska annonseringskanalen
Hilma. Utskottet betonar att bara de upphandlingar på mer än
30 000 euro omfattas av annonseringsplikt där stödet överstiger
50 procent av kostnaderna enligt kostnadsförslaget.
Villkoret om att upphandlingar med ett värde över
30 000 euro ska annonseras öppet skrivs lämpligen
in i lag i syfte att göra lagbestämmelserna om
stödsystemet tillräckligt klara. På samma
sätt bör man i lag skriva in undantaget om att småskaliga
byggprojekt inte behöver anbudsupphandlas genom öppen
annonsering. Såsom också framgår av propositionen
kan sådana upphandlingar, som alltså inte behöver
annonseras i Hilma, bestå i bygginvesteringar där
upphandlingskostnaderna inte blir så höga som
anskaffningar av produktionsbyggnader i genomsnitt eller annars
blir låga. I dagens priser kan en sådan gräns
anses ligga på ca 150 000 euro, vilket också sägs
i propositionsmotiven. Därmed kommer gränsen för
annonseringsskyldigheten fortsatt att ligga nära de gränser
som tilllämpas vid motsvarande upphandlingsförfaranden
enligt upphandlingslagen, men samtidigt blir annonseringsförfarandet
enklare.
För att principerna för upphandlingsförfarandet
när det gäller stödda lantbruksinvesteringar tydlig
ska framgå av lagen och inte bara av motiven, anser utskottet
det vara motiverat att foga en bestämmelse om dem till
1 mom. Då kommer syftet med upphandlingsförfarandet
att framgå av första meningen i momentet och de
principer som ska följas vid själva upphandlingen
av den bestämmelse som fogas till momentet. Enligt den
ska upphandlingen med beaktande av dess kvalitet och kvantitet genomföras
så öppet som möjligt och upphandlingskontraktet
upprättas på ett med avseende på upphandlingssituationen ändamålsenligt
sätt, så att kontraktet och de upphandlingsetapper
som lett till kontraktet går att verifiera.
Med hänvisning till vad som sägs om 1 mom. föreslår
utskottet att 5 mom. ändras så att ordet "under"
ersätts med ordet "över". Enligt det föreslagna
5 mom. ska bestämmelser om annonserings- och upphandlingsförfarandet
och om de upphandlingsdokument som ska förvaras utfärdas
genom förordning. Med beaktande av sakinnehållet
föreslår utskottet att bestämmelsen preciseras
så att det är statsrådet som utfärdar
förordningen.
40 a §. Anmälan om upphandlingsförfarande som
står i strid med villkoren för användningen av
stöd
.
Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser
om möjlighet för den anbudsgivare vars anbud inte
valts i ett anbudsförfarande att låta närings-,
trafik- och miljöcentralen kontrollera att upphandlingen
gått rätt till. Enligt förslaget ska
en sådan anbudsgivare inom viss tid efter att ha fått
kännedom om att anbudet förkastats kunna anmäla
sin misstanke om ett felaktigt genomfört anbudsförfarande.
Anbudsgivaren ska då ha rätt att få ett
svar av centralen om huruvida upphandlingen har skett på ett
sätt som uppfyller villkoren för utbetalning av
stöd. Svaret på en anmälan ska enligt
1 mom. ges efter det att närings-, trafik- och miljöcentralen
har behandlat ansökan om utbetalning av stöd som
beviljats för upphandlingen. Närmare bestämmelser
om hur en ansökan ska behandlas i det fall att utbetalning
av stödet inte har sökts inom sex månader
från det att anmälan inkommit, utfärdas enligt
det föreslagna 2 mom. genom förordning av statsrådet.
Eftersom närings-, trafik- och miljöcentralens
svar är tänkt att delvis ersätta det
förfarande enligt lagen om offentlig upphandling där
den anbudsgivare som förlorat budgivningen får
föra saken till marknadsdomstolen måste också detta förfarande
lagfästas. En konkurrent vars anbud inte valts har ingen
möjlighet att av stödtagaren få upphandlingsdokumentationen,
om inte stödtagaren vill ge ut den. Det är inte
ens ändamålsenligt att föreskriva om
en skyldighet för stödtagaren att ge ut handlingarna,
eftersom de kan innehålla uppgifter som är att
anse som en annan anbudsgivares affärshemligheter. Däremot
anser utskottet att närings-, trafik- och miljöcentralen
bör åläggas en skyldighet att be om dessa uppgifter
av stödtagaren, så att den kan behandla anmälan
på behörigt sätt och ge ett motiverat svar.
Utskottet hänvisar också till grundlagsutskottets
utlåtande och föreslår att 2 mom. skrivs om.
Enligt omformuleringen ska närings-, trafik- och miljöcentralen
be stödtagaren om behövliga uppgifter för
att kunna ge svar, om ett svar enligt 1 mom. inte har kunnat ges
inom sex månader från det att anmälan
kommit in och detta beror på att utbetalning av stödet ännu
inte sökts. Dessutom föreslår utskottet
att bestämmelserna om att statsrådet genom förordning
får utfärda närmare bestämmelser
ska utgå.