Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 6 februari 2001 regeringens proposition med förslag till lag om ändring av skoltlagen (RP 205/2000 rd) till jord- och skogsbruksutskottet för beredning.
Utskottet har hört
regeringssekreterare Outi Kostama, jord- och skogsbruksministeriet
lagstiftningsrådet Marja Ekroos, justitieministeriet
forstmästare Seija Nevala, Lapplands arbetskrafts- och näringscentral
ordförande Pekka Aikio, Sametinget
skoltarnas förtroendeman Pekka Fofonoff
Finansministeriet har dessutom lämnat ett skriftligt sakkunnigutlåtande.
Regeringen föreslår vissa ändringar i skoltlagen. De innebär bl.a. att räntan på lån som beviljas utifrån skoltlagen sänks med en procentenhet till tre procent. Reglerna om byastämman ändras så att stämman är beslutför när 10 myndiga, i byn fast bosatta skoltar är närvarande. Bestämmelserna om frivillig skuldsanering i skoltlagen föreslås utöver befrielse från betalning också medge anstånd med amorteringar och ränta på statliga lån och fordringar. I samband med frivillig skuldsanering kan befrielse från amortering medges av särskilt vägande skäl, även om realsäkerheten för lånet eller garantier genom affärsverksamhet eller liknande tryggar amorteringen. Om låntagaren upphör att bedriva näring som understötts med statligt lån är det under vissa förutsättningar möjligt att få befrielse från betalningarna. Vidare föreslås det bli bestämt att låneräntan justeras vid ingången av 2002.
Lagen avses träda i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet efter det att Europeiska gemenskapernas kommission har antagit ändringarna i propositionen.
Av de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.
Med stöd av det ovan anförda föreslår jord- och skogsbruksutskottet vördsamt
att lagförslaget godkänns utan ändringar.
Helsingfors den 2 mars 2001
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare vid behandlingen i utskottet var
utskottsrådet Carl Selenius