Motivering

Utskottet påpekar att de föreslagna ändringarna delvis hänger samman med den sittande och den förra regeringens strategi för att omstrukturera den statliga centralförvaltningen och skilja åt den strategiska beslutsprocessen och själva verkställigheten. Det innebär att ministerierna ska vara styrande myndigheter som förbereder beslutsfattande i statsrådet och är inriktade på samhällspolitiskt strategiska frågor och internationella teman. Det är förvaltningen under ministerierna som ska genomföra de mål och strategier som läggs upp av ministerierna. Operativa frågor och andra ärenden än nationella utvecklingsuppdrag delegeras till en nivå under ministeriet eller överförs till regionala och lokala myndigheter. Grundtanken i propositionen är att verkställigheten av jordbruks- och landsbygdspolitiken är en samlad myndighetsuppgift som bör handhas av ett enda verk. De löpande verkställighetsuppgifterna ska precis som nu huvudsakligen vara förlagda till regionala och lokala myndigheter.

Följaktligen föreslår regeringen i propositionen att planering, styrning och verkställighet inom jordbruksförvaltningen förs över till ett nytt centralt ämbetsverk som föreslås heta Landsbygdsverket. Tanken är att fortsätta på regeringens linje att omlokalisera statliga funktioner. Därför vill regeringen placera Landsbygdsverket i Seinäjoki. Verksamheten ska starta i Helsingfors i maj 2007. Därefter överförs verksamheterna gradvis till Seinäjoki mellan 2008 och 2011.

Utskottet påpekar att lagen får bestämmelser om Landsbygdsverkets uppgifter, men att närmare bemyndigandebestämmelser om uppgifterna ändå kommer att ingå i lagstiftning som specifikt gäller respektive uppgifter. Betalningar, bokföring och indrivning av stöd kommer emellertid redan nu att föras över till Landsbygdsverket genom en ändring av lagen om jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral. Informationstjänstcentralen ska i stället koncentrera sig på experttjänster inom kunskapsförsörjning, informationstjänst och framtagning och publikation av statistik kring landsbygdsnäringarna.

Enligt utskottet är det i och för sig lämpligt att alla verkställighetsuppgifter inom jord- och skogsbruksministeriet förläggs till en enda myndighetsenhet. När Landsbygdsverket inrättas förtydligas arbetsfördelningen inom landsbygdsförvaltningen, vilket underlättar för jordbrukarna och deras intressenter att ha kontakt med jordbruksförvaltningen. Samtidigt är det enligt utskottet mycket viktigt att man går ut med information om reformen och det nya verkets arbetsuppgifter. Vidare är det angeläget att det skapas direkt samverkan och gott samarbete mellan de berörda myndigheterna å ena sidan och aktörerna som företräder brukarna men också andra myndigheter å andra sidan, när Landsbygdsverket inleder sin verksamhet och funktionerna omlokaliseras. Redan när Landsbygdsverket inrättas i Helsingfors är det enligt utskottet angeläget att bygga upp kontaktnät och samarbetsförfaranden för olika grupper inom jordbrukar- och landsbygdsbefolkningen, intresseorganisationerna, övriga intressenter och berörda ämbetsverk. Då är det också värt att beakta behovet att inrätta olika typer av organ, till exempel delegationer, arbetsgrupper och samarbetsorgan.

Utskottet påpekar att det finns ett behov av samverkan och gott samarbete eftersom Landsbygdsverket är en självständig myndighet och har breda operativa funktioner. Landsbygdsverket ska vara utbetalande myndighet och ha hand om förvaltningsuppgifter. Det är Landsbygdsverket som svarar för det nationella stödsystemet och ska i den egenskapen planera verkställigheten av ekonomiska stöd och stödkvoter. I uppgifterna ingår därför också att upprätta och uppdatera anvisningar, beslutsmallar och formulär och stå för utbildning och vägledning som gäller verkställigheten. Utöver EU-stöden kommer Landsbygdsverket också att administrera nationella stöd i sin helhet.

Utskottet påpekar att det nya verket medför en ny nivå inom jordbruksförvaltningen. Därför är det av största vikt att ministeriet och verket har ett fungerande samarbete. Extra viktigt är det med samarbete när det gäller beslut som fattas av EU-institutioner och i planeringen av nationell lagstiftning. Vidare är det A och O att arbets- och ansvarsfördelningen mellan jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral och Landsbygdsverket är så tydlig som möjligt.

Det nya verket och omlokaliseringen av verksamheterna är stora frågor som ställer samverkanskapaciteten mellan de politiska beslutsfattarna och det verkställande ledet på prov, framhåller utskottet. I det politiska beslutsfattandet krävs det kunskaper om verkställigheten. När det gäller verkställighet är det återigen ytterst viktigt att garantera en förutseende, snabb och felfri informationsgång kring förberedelserna av de politiska besluten. Följaktligen spelar det en stor roll att arbetsfördelningen mellan jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket och ansvarsfördelningen mellan de olika delarna inom organisationen slås fast exakt och att det därmed också sägs ut vem som svarar för informationen och ska äga sig åt extra intensivt samarbete.

I Landsbygdsverket är det överdirektören som står för besluten, men genom arbetsordningen kan överdirektören överföra beslutanderätt till någon annan tjänsteman vid verket. Enligt propositionen kan överdirektören förbehålla sig beslutanderätten i ärenden som en tjänsteman enligt arbetsordningen får avgöra. Utskottet menar att det föreslagna beslutandeförfarandet underbygger en effektiv verksamhet, men påpekar att förfarandet inte får resultera i alltför stor centralisering av beslutsprocessen.

I budgetpropositionen för 2007 kommer det nya verket att beaktas, likaså de åtgärder som krävs för att arbetsuppgifter och anslag ska kunna föras över från ministeriet och informationstjänstcentralen till Landsbygdsverket. De åtgärder som avses i propositionen ska huvudsakligen genomföras med hjälp av omdisponerade resurser. De extra utgifterna täcks med besparingar till följd av högre produktivitet inom ministeriets förvaltningsområde i enlighet med statsrådets utgiftsram för 2007—2011. Enligt utskottet måste kostnaderna till följd av verket kunna hanteras så att den övriga jordbruksförvaltningen inte drabbas.

Vidare påpekar utskottet att personalfrågorna måste få extra stor prioritet när Landsbygdsverket omlokaliseras. Å ena sidan är det angeläget att verket kan garanteras kvalificerad personal och å andra sidan att den nuvarande personalen får sina rättigheter tillgodosedda.

Verksamheterna vid Landsbygdsverket kommer således gradvis att flyttas från Helsingfors till Seinäjoki från och med 2008. I propositionen sägs att flyttningen kommer att vara en mycket krävande uppgift både när det gäller personalfrågorna och när det gäller att försäkra sig om kontinuiteten i verksamheten. Samtidigt vore det mycket angeläget att undvika att skapa osäkerhet kring överföringen av kunskap, bibehållet förtroende och tryggad verksamhet. Frågan underlättas av att verksamheten startar i anknytning till jord- och skogsbruksministeriet i Helsingfors. Då finns det möjligheter att i förväg planera ledningsfrågor, organisation och handläggningsförfaranden. Utskottet understryker ändå att bland annat stödsystemen är både komplicerade och omfattande och att det därför är viktigt att garantera en oklanderlig verkställighet i alla situationer. Att verket flyttar får inte ens tillfälligt leda till minskad kompetens hos personalen och därmed inte till sämre handläggning av frågorna.

I regionaliseringen är det av extra stor vikt att Landsbygdsverket kan ge service på våra båda nationalspråk. Service på svenska är en stor fråga vid regionaliseringen eftersom en stor del av den svenska landsbygdsbefolkningen är enspråkig. När nyanställningar görs bör stor vikt läggas vid kunskaper i de inhemska språken, framhåller utskottet.

I motiven till propositionen sägs att de personalpolitiska procedurerna när verket inrättas och regionaliseringen genomförs styrs av statsrådets principbeslut från den 23 mars 2006. Syftet med principbeslutet är att skapa samordnade förfaringssätt när statsförvaltningen omorganiseras. Av beslutet framgår det bland annat att personal som berörs av förändringen och som kan erbjudas arbetsuppgifter i den nya eller överförda organisationen i första hand ska gå över till den nya eller den överförda organisationen. Om en anställd inte flyttar med ska man söka likadana eller likvärdiga arbetsuppgifter i den berörda enheten eller i någon annan enhet inom samma förvaltningsområde. Om förvaltningsområdet inte kan erbjuda arbete eller om det erbjudna arbetet inte finns inom samma pendlingsområde ska man söka arbete för den anställda i en enhet inom ett annat förvaltningsområde inom samma pendlingsområde. Utöver detta är det enligt utskottet viktigt att man fäster behörigt avseende vid bland annat information, personliga förändringssamtal och stöd till personalen. Personalen ska inte bara få stöd för att flytta över, också de som inte flyttar med till den nya orten måste uppmärksammas. Under övergångsperioden bör också de möjligheter distansarbete ger utnyttjas.

Med hänvisning till skälen i propositionen och annan information anser utskottet förslaget vara nödvändigt och lämpligt. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.