Motivering

Enligt 6 a § 1 mom. lagen om fiske betraktas för närvarande en person som yrkesfiskare, om hans vid statsbeskattningen beskattningsbara inkomster av fiske är minst 30 procent av de i statsbeskattningen beskattningsbara totalinkomsterna. I propositionen framhålls att denna definition i en del fall har lett till tolkningssvårigheter. Dessutom kan en definition som bygger på de i statsbeskattningen beskattningsbara totalinkomsterna tolkad bokstavligen leda till en situation där inkomsten av fiske på grund av skatteavdragen kan bli så liten att den inte uppgår till 30 procent av de vid statsbeskattningen beskattningsbara totala inkomsterna trots att den tid som gått åt för fisket och totalinkomsterna av fisket varit ansenliga.

För att detta missförhållande skall kunna åtgärdas föreslås i propositionen att 6 a § lagen om fiske ändras så att yrkesfiskare definieras utifrån den totala inkomsten av sitt fiske och vidareförädlingen av fångsten. Denna totalinkomst skall kallas totalinkomster av fiske. Denna bör vara minst 30 procent av det sammanlagda beloppet av fiskarens samtliga totalinkomster av näringsverksamhet, löneinkomster och övriga regelbundna totalinkomster för att han skall få kalla sig yrkesfiskare. Inkomstjämförelsen kommer alltså att göras utgående från fiskarens bruttoinkomster. Ytterligare föreslås begreppet yrkesfiskare också bli justerat i fråga om de inkomster som hänförs till totalinkomsterna av fiske. Vidare föreslår regeringen att ändringarna i definitionerna av totalinkomsterna av fiske och inkomstjämförelsen även skall omfatta andra som bedriver fiske i kommersiellt syfte, dvs. personer vars inkomster av fiske utgör mindre än 30 procent (men dock överstiger 15 procent) av deras inkomster.

Eftersom grunderna för definitionen på yrkesmässigt fiske i 2 § 13 punkten lagen om accis på flytande bränslen skiljer sig från den föreslagna definitionen på yrkesfiskare i 6 a § lagen om fiske på så sätt att som grund för yrkesmässigt fiske i nämnda 13 punkt används fiskarens beskattningsbara inkomst vid statsbeskattningen och inte totalinkomsterna, föreslås att definitionen på yrkesmässigt fiske i punkten ändras så att den motsvarar den definition på yrkesfiskare som skall tas in i 6 a § lagen om fiske.

Utskottet framhåller att fisken är en naturtillgång och att yrkesfiskarna intar en nyckelposition vid nyttiggörandet av den. Tack vare yrkesfisket kan fiskförädlings- och försäljningsenheter på olika håll i landet förses med färska råvaror. Om yrkesfisket inte fanns kunde de finländska konsumenterna inte erbjudas vild fisk året om. Utskottet uppmärksammar här speciellt yrkesfiskarnas åldersstruktur. Medelåldern är hög och synnerligen få ungdomar söker sig till branschen. Vad effekterna av de nu föreslagna ändringarna beträffar framhåller regeringen i propositionen att det inte är möjligt att på tillförlitligt sätt uppskatta hur många nya fiskare som kommer att registrera sig som yrkesfiskare. Detta beror bland annat på att det inte finns uppgifter om fiskarnas bruttoinkomster. I propositionen anses det dock sannolikt att ändringarna kommer att leda till att det blott i ringa utsträckning registreras egentliga nya fiskare. Av den utredning utskottet fått framgår att få nya eller unga fiskare söker sig till branschen bland annat på grund av den låga lönsamheten, restriktionerna inom fisket och sälskadorna samt det faktum att andra områden är mer lockande.

Å andra sidan har man från sakkunnighåll betonat för utskottet att de föreslagna ändringarna kommer att leda till att antalet fiskare som omfattas av EU-strukturstöden ökar. Ett generellt mål med strukturprogrammet är att upprätthålla sysselsättningen inom fiskerihushållningen. Den föreslagna lagändringen har sålunda den effekten att den uppmuntrar till fortsatt fiske. En annan ambition med programmet är emellertid att göra branschen professionellare och med stödåtgärder försöka främja strukturella förändringar. På denna punkt framhålls det i utredningarna till utskottet att den föreslagna ändringen inte nödvändigtvis ger stöd åt strategin inom ramen för strukturprogrammet för fiskerihushållningen och att ändringen kan främja sysselsättningen inom branschen på kort sikt, men inte nödvändigtvis på lång sikt.

Utskottet fäster ytterligare uppmärksamhet vid de investeringar i fiskehamnar som gjorts i vårt land och anser det vara viktigt att de allmänna förutsättningarna för att utöva yrkesfiske befordras på så sätt att en fortsatt verksamhet inom branschen kan säkerställas. Enligt utskottets åsikt är det angeläget att den nu aktuella lagens verkningar och utvecklingen inom branschen följs upp samt att behövliga åtgärder vidtas för att stimulera speciellt ungdomar att bli yrkesfiskare.

Av de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning anser utskottet propositionen vara behövlig och ändamålsenlig. Utskottet förordar lagförslagen utan ändringar.