Allmän motivering
Utskottet konstaterar att det centrala målet med propositionen är
att förlänga systemet med avträdelsestöd
för att det ska bli möjligt att planera generationsväxlingar
och utveckla gårdsbrukets struktur på lång
sikt. Det bör dock observeras att tillämpningsperioden
för stödsystemet är tre år kortare än
Europeiska gemenskapens (EG) programperiod för landsbygdsutveckling
men lika lång som den pågående tillämpningsperioden. Stödsystemet
föreslås gälla avträdelser som
sker 2007—2010.
Utskottet tycker det är viktigt att propositionen som
ambition också har att undanröja hinder för
generationsväxlingar som beror på jordbruksföretagens
olika juridiska status. Propositionen tillåter följaktligen
att man med hjälp av avträdelsestöd genomför
generationsväxling också när gårdsbruksverksamhet
har bolagiserats. Men också framöver kommer stödet
att främst inriktas på familjejordbruk. Stöd
beviljas därför bara företagare som trots
bolagiseringen har kunnat få försäkring
som lantbruksföretagare med stöd av lagen om pension
för lantbruksföretagare (LFöPL, 467/1969).
Syftet är alltså att systemet med avträdelsestöd
i fortsättningen ska användas för att
stödja endast jordbruk av typen familjejordbruk.
Eftersom det är tänkt att också lantbruksföretagare
som har ombildat sin gårdsbruksenhet eller jordbruksproduktion
till ett bolag ska kunna bli stödberättigade avträdare
måste en lång rad hänvisningar i den
gällande lagen ändras och lagens struktur förtydligas
till följd av de nya bestämmelserna om dessa företagare
och bolag, påpekas det i propositionsmotiven. Med tanke
på att regelverket ska bli tydligare är regeringens förslag
att genomföra stödsystemet genom att stödbestämmelserna
utfärdas i form av en ny lag helt på sin plats,
menar utskottet. Lagen ersätter alltså den gällande
lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare.
Som ovan konstaterats gäller den föreslagna lagen
avträdelser som sker 2007—2010. Avträdelsestödet
ska fortfarande finansieras helt och hållet med nationella
medel. Stödvillkoren förblir i stort sett oförändrade.
Som villkor för generationsväxling på en gårdsbruksenhet
föreslås fortfarande gälla att avträdaren är
minst 56 år, om förvärvaren är
avträdarens barn eller ett barns make. Åldersgränsen
stiger till 60 år om förvärvaren är
någon annan. Vid överlåtelse av äganderätten
till tillskottsmark krävs i regel fortfarande minst 60 års ålder.
Men om tillskottsmark överlåts till avträdarens
barn eller till barnets make, är åldersgränsen
56 år. När jordbruksmark utarrenderas som tillskottsmark är
minimiåldern fortfarande 60 år. För dem
som bedriver rennäring stiger åldersgränsen
till 56 år. Utarrendering av åkermark slopas som
avträdelseform, men med hänsyn till systemet med
samlat gårdsstöd bibehålls den ändå 2007
och 2008 för att möjliggöra planmässiga
utarrenderingar.
Det är enligt utskottets mening ytterst viktigt att åldersgränsen
för generationsväxling fortfarande i regel är
56 år. Det borgar för att de som fortsätter
med gårdsbruket inte tappar intresset och söker
sig till andra yrken i väntan på generationsväxlingen.
Om åldersgränsen höjdes skulle intresset
för att ta över eventuellt minska. Utskottet föreslår
nedan vissa ändringar i de föreslagna åldersgränserna
som är kopplade till ett nära släktskap
mellan avträdaren och förvärvaren. Dessutom
föreslår utskottet nedan en övergångsbestämmelse
för överlåtelse av tillskottsmark.
Utskottet påpekar att generationsväxlingen genom
avträdelsepensionslagstiftningen löser situationen
för dem som går i pension samtidigt som den underlättar
för dem som tar över främst genom stödformer
kopplade till startstöd för unga jordbrukare enligt
lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999).
Ett av syftena med propositionen är enligt motiven att
samordna stödvillkoren för avträdelse
och övertagande också för att den som
fortsätter med gårdsbruket ska kunna ordna finansieringen.
Utskottet pekar på att systemet med avträdelsestöd
innehåller två instrumentuppsättningar för
att påverka jordbruksenheternas villkor. Å ena
sidan underlättar avträdelsestödet generationsväxlingar
på gårdsbruksenheter och garanterar därmed
att livsdugliga gårdsbruksenheter består och utvecklas. Å andra
sidan bidrar systemet till att enheterna blir större när
det tillåter att jordbruksmarken överlåts
till andra gårdsbruksenheter som tillskottsmark, varvid
jordbrukarna på dem får större lägenheter
och kan förbättra sina verksamhetsförutsättningar.
Utskottet vill särskilt poängtera att syftet med
att stödja i synnerhet generationsväxlingar men
också överlåtelser av tillskottsmark är
att få den unga företagargenerationen att börja
bedriva jordbruk. Det gör det lättare att utveckla
näringen och se över strukturerna.
Med hänvisning till erhållen utredning anser utskottet
att systemet med avträdelsestöd också borde
kunna tillämpas på fastigheters ägoregleringar. Ägoregleringar
används för att förbättra ägorna
genom att byta skiftesläggning och därmed främja
användningen av fastigheten. Regleringar har traditionellt
gjorts på områden där fastighetsstrukturen är
splittrad. Nyskifte är den viktigaste formen av ägoreglering.
Frivilliga ägoregleringar mellan odlare är också möjliga, liksom
också ett förfarande där staten skaffar åkermark
av företagare som lägger ned sitt jordbruk och
i samband med nyskifte överlåter dem till odlare
som vad ägostrukturen beträffar anses lämpliga
och som har uppgett sig vara villiga att skaffa åkermark
i sin ägo.
Utskottet påpekar att ägoregleringarna förbättrar åkerägornas
struktur och främjar därför åkerodlingen.
Genom att reglera äganderätten i samband med ägoregleringar
kan äganderätten till markområden ordnas
på ett förnuftigt sätt med avseende på skiftesläggningen. Ägoregleringarna
bidrar därmed till att förbättra jordbrukets
struktur, vilket också systemet med avträdelsestöd
syftar till.
I systemet med avträdelsestöd krävs
emellertid att den i köpebrevet antecknade förvärvaren är
en fysisk person som uppfyller villkoren i systemet och avger de
förbindelser systemet kräver. Därför
tillåter de nuvarande bestämmelserna inte avträdelsestöd
när avträdaren säljer åkrarna
direkt till staten för vidareöverlåtelse
till odlare. Utskottet konstaterar att inte heller den nu aktuella
propositionen innehåller bestämmelser som tillåter överlåtelse
i fall som dessa. Utskottet vill dock påpeka att avträdelsestödet är ett
sådant i artikel 87 i fördraget om upprättande av
Europeiska gemenskapen avsett statligt stöd som kommissionen
enligt artikel 88.3 i fördraget ska underrättas
om innan det genomförs. Utskottet har uppmärksamgjorts
på att verkställigheten av det föreslagna
avträdelsestödssystemet kunde äventyras
om systemet nu utsträcktes till ägoregleringar.
Utskottet förutsätter därför
att den lagändring som behövs bereds omsorgsfullt som
ett separat lagstiftningsprojekt (Utskottets förslag
till uttalande).
Med hänvisning till propositionen och övrig utredning
finner utskottet propositionen behövlig och angelägen.
Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med ändringsförslagen
nedan.
Detaljmotivering
1. Lag om stöd för upphörande med
att bedriva jordbruk
3 §.
I 3 § 1 mom. 2 punkten nämns djurhållning
i definitionen på jordbruk. Eftersom pälsdjursuppfödning är
avsett att höra till jordbruk, föreslår
utskottet att näringen explicit nämns i definitionen.
8 §.
I propositionen föreslås att avträdelseåldern
ska bero dels på avträdelseformen, dels på om
det råder ett nära släktskap mellan avträdaren
och förvärvaren. Generationsväxling och överlåtelse
av tilläggsmark mellan föräldrar och barn
samt barnets make får ske vid 56 års ålder. Samma åldersgräns
gäller för den som upphör med rennäring.
I annat fall får generationsväxling på gårdsbruksenheter
och överlåtelse av åkermark som tillskottsmark
ske först vid 60 års ålder. Likaså måste
avträdaren ha fyllt 60 år för att få arrendera
ut åkermark som tillskottsmark. Orsaken till att åldersgränserna är
fler är enligt propositionen att man velat garantera att
familjeinterna generationsväxlingar sker vid rätt
tidpunkt men delvis också för att det uppstår
kostnadsbesparingar. Även om syftet är acceptabelt och
relevant med avseende på lagens ändamål, är ett
glapp på fyra år trots allt anmärkningsvärt stort.
Det accentueras i synnerhet när en avträdare med
familj överlåter sitt jordbruk exempelvis till
ett syskonbarn för att avträdarens eget barn inte
vill ta över. Även om utredningar som Lantbruksföretagarnas
pensionsanstalt gjort visar att en överväldigande
majoritet av generationsväxlingarna skett genom familjeintern överlåtelse, borde
avträdelseåldern med hänsyn till den högsta åldern
för avträdelse inte sättas vid 56 år bara
i fråga om överlåtelse mellan föräldrar
och barn och barnets make utan också tillåta avträdelse
till avträdarens syskonbarn eller deras makar. Samtidigt
bör man beakta att det barn som tar över när
två makar avträder samtidigt inte nödvändigtvis
behöver vara makarnas gemensamma barn.
I propositionen föreslås en förhållandevis
abrupt höjning av åldersgränsen för överlåtelse
av tillskottsmark, från 57 till 60 år i fråga
om andra överlåtelser än sådana
som sker inom familjen eller mellan nära släktingar.
För att ändringen inte ska komma alltför
hastigt för de avträdare som kommit långt
i sina planer på hur och när de ska avträda,
föreslår utskottet att åldersgränsen höjs
först 2009.
Utskottet föreslår att 1 och 3 mom. ändras
i enlighet med det ovan sagda och att i 4 mom. görs en
teknisk justering.
10 §.
I paragrafen föreslås bestämmelser
om pensioner som förhindrar avträdelsestöd.
Regeringen har återtagit sin proposition med förslag till
folkpensionslag och lag om handikappförmåner samt
vissa lagar som har samband med den (RP 209/2005 rd). Utskottet
föreslår att hänvisningen till lagarna
i propositionen stryks i 1 punkten.
12 §.
Utskottet konstaterar att ett essentiellt villkor för
att avträdelsestöd ska betalas är att
avträdaren upphör med att bedriva kommersiellt
jordbruk. Med andra ord ska avträdaren upphöra med
att bedriva jordbruk som näring. Å andra sidan är
det inte tänkt att avträdarna ska förbjudas all
djurhållning. Givetvis är det tillåtet
att ha sällskapsdjur efter avträdelsen. Däremot
kan det uppstå problem när djur hålls
såväl som produktionsdjur som i egenskap av sällskapsdjur
eller av andra än produktionsmässiga skäl.
I propositionen görs denna gränsdragning i fråga
om hästar och renar och föreslås att
det genom förordning av statsrådet föreskrivs
om det maximala antalet hästar och renar som avträdaren
får använda utan att det anses som bedrivande
av kommersiellt jordbruk. Grundlagsutskottet anser emellertid i
sitt utlåtande att det bör föreskrivas
i lag om begränsningen. Avsikten är inte att ändra det
nuvarande systemet på denna punkt. Jord- och skogsbruksutskottet
föreslår att bestämmelser om det största
antalet hästar och renar tas in i 2 mom. En avträdare
får efter avträdelsen ha högst tre renar.
På så sätt kan avträdaren behålla sitt
renmärke och användningen av renkött
för eget behov i stort sett tillgodoses. När två makar tillsammans
avträder kan de ha högst två hästar tillsammans.
Tanken är att medge egna hobbyn, t.ex. ridning eller trav
i liten skala men så att avel inte bedrivs. För
att detta ska framgå tydligt också av lagen, föreslår
utskottet att användningen av hästar för
avel uttryckligen förbjuds.
13 §.
Utskottet föreslår att bestämmelsen
i 2 mom. om det största innehavet av aktier tydliggörs.
15 §.
I 15 § föreslås regler för
generationsväxling. Där ingår främst
bestämmelser om den yrkesskicklighet som krävs
av förvärvaren, hans eller hennes inkomster av
annat än gårdsbruk och kompletterande verksamhet
till gårdsbruket, om gårdsbruksenhetens lönsamhet
och om andra krav på gårdsbruksenheten. I 4 mom.
föreslås ett vittgående bemyndigande
att utfärda förordning.
I en utredning till utskottet har det påpekats att
statsrådsförordningen huvudsakligen skulle föreskriva
om samma saker som det bestämts om genom förordning
med stöd av den gällande lagen.
Enligt 1 mom. 3 punkten krävs det att förvärvarens
inkomster av varaktig natur av annat än gårdsbruk
och kompletterande verksamhet till gårdsbruket som bedrivs
utifrån lägenheten, uppskattade vid avträdelsetidpunkten,
inte överstiger det maximibelopp som fastställs
genom förordning av statsrådet. Enligt 4 mom.
ska det föreskrivas genom förordning av statsrådet
om det minimibelopp som gårdsbruksenhetens företagsinkomst
ska nå upp till för att affärsplanen ska
visa att gårdsbruksenheten är ekonomiskt livskraftig.
Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande det viktigt att
det föreskrivs om inkomstgränserna eller åtminstone
om grunderna för hur de bestäms genom lag.
Utskottet föreslår att i 1 mom. 3 punkten
föreskrivs om en inkomstgräns på 55 000
euro, vilket, med beaktande av hur länge lagen gällt
samt kostnadsutvecklingen under den tiden, motsvarar den inkomstgräns
som framgår av förordningen om avträdelsestöd
för lantbruksföretagare (1583/1994).
Av propositionsmotiven framgår att det var regeringens
avsikt att bibehålla inkomstgränsen. Till följd
av förslaget förelår utskottet också att
bemyndigandet att utfärda förordning stryks.
Utskottet föreslår att 1 mom. 4 punkten kompletteras
med ett krav på att företagsverksamheten under
de fem år som följer på överlåtelsen ska
komma upp till en årlig inkomst på 10 000 euro.
Beloppet motsvarar det som enligt propositionen skulle ha nämnts
i statsrådets förordning.
Till följd av den föreslagna ändringen
i 1 mom. 4 punkten föreslår utskottet
att bemyndigandet att utfärda förordning om företagsinkomstens
minimibelopp stryks i paragrafens 4 mom.
I 3 mom. föreslås att generationsväxlingar
på gårdsbruksenheter begränsas till överlåtelser
där förvärvaren inte fått startstöd
för unga jordbrukare. Tanken är att från överlåtelserna
av tillskottsmark undanta de överlåtelser där
avträdaren har börjat bedriva jordbruk på det
sättet att han eller hon redan är en privat jordbrukare
som fått startstöd för jordbruket. Däremot
ska de jordbrukare som har skaffat sig andelar i föräldrarnas
gårdsbruksenhet genom en stegvis genomförd generationsväxling
fortfarande betraktas som personer som fortsätter med jordbruket efter
en generationsväxling. Utskottet föreslår en
bestämmelse om detta i momentet.
17 §.
Paragrafen föreslås få bestämmelser
om villkoren för upphörande med renhushållning.
I 1 mom. föreskrivs om generationsväxling på renhushållningslägenheter
och i 2 mom. om överlåtelse av tillskottsrenar.
Villkoren för förvärvaren är
i stort sett desamma som vid generationsväxling och överlåtelse
som tillskottsmark på gårdsbruksenheter. Den största
skillnaden är att för renhushållningen
inte föreskrivs om ett minimibelopp för företagsinkomsten
utan om storleken på den renbesättning förvärvaren
får vid generationsväxlingen och om det minsta
antalet renar vid överlåtelse av tillskottsrenar.
Minimiantalet tillskottsrenar anges i lagen och är enligt
1 mom. 2 punkten 20 renar medan minimistorleken på den
renbesättning förvärvaren får vid
generationsväxlingen regleras genom förordning
av statsrådet. Grundlagsutskottet påpekar i sitt
utlåtande att det bör föreskrivas i lag också om
minimistorleken på den renbesättning som förvärvaren
av en renhushållningslägenhet får. Enligt
utredning till utskottet är det tänkt att förvärvaren
ska ha en så stor renbesättning att han eller
hon kan få stöd för den enligt lagen
om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen
(1559/2001). Enligt den gällande förordningen
om avträdelsestöd för lantbruksföretagare
(1583/1994) är minimistorleken 80 renar. Eftersom
stödet är av vital betydelse för rennäringsidkare,
kan man anse att det inte är någon idé med
ett lägre maximiantal som villkor för avträdelse.
Utskottet föreslår följaktligen att en
bestämmelse med detta innehåll tas in i 1 mom. 1 punkten
och att bestämmelsen om bemyndigande att utfärda
förordning stryks i 2 mom.
19 §.
Utskottet föreslår en tydligare formulering
i 3 mom.
20 §.
Utskottet föreslår en lagteknisk korrigering
i 2 mom. Ändringen påverkar inte den svenska texten.
21 §.
Utskottet föreslår en tydligare formulering
i 2 mom.
24 §.
Utskottet föreslår att hänvisningen
i 1 mom. 2 punkten ändras till följd
av den ändring som föreslås i 15 § 1
mom. 4 punkten. Dessutom föreslås en författningsteknisk ändring.
25 §.
Paragrafen föreslås ha bestämmelser
om generationsväxlingsöverlåtelse av
renhushållning till flera förvärvare.
Med motiveringen under 17 § 1 mom. 1 punkten föreslår
utskottet att överlåtelsen kan ske till flera
förvärvare om varje enskild förvärvare
till följd av överlåtelsen har en renbesättning
på minst 150 djur. Dessutom föreslår
utskottet att bemyndigandet att utfärda förordning
stryks i momentet.
29 §.
Utskottet föreslår en författningsteknisk ändring
i pargrafens 1 mom.
31 §.
Regeringen har återtagit sin proposition med förslag
till folkpensionslag och lag om handikappförmåner
samt vissa lagar som har samband med dem. Detta påverkar
också de hänvisningar i denna lag som gäller
den återtagna propositionen. Utskottet föreslår
därför att hänvisningarna i 1, 2 och
4 mom. till den nämnda propositionen ändras till
hänvisningar till bestämmelser i den gällande
folkpensionslagen (347/1956). Dessutom föreslår
utskottet en lagteknisk ändring i 2 mom.
34 §.
Paragrafen har regler för anhängiggörande av
ansökan. Enligt 1 mom. ska till ansökan fogas
de förbindelser som avses i 15—21 § och 23 § 2
och 3 mom. Utskottet föreslår att momentet kompletteras
med en hänvisning till 33 § som handlar om utredningar
som ska bifogas ansökan.
Enligt 4 mom. kan pensionsanstalten bl.a. framskjuta tidpunkten
för anhängiggörandet, om den som ansöker
om stöd inte inom utsatt skälig tid lämnat
in begärda utredningar. Utskottet föreslår
att det i momentet direkt anges vilka påföljderna
blir på det sätt grundlagsutskottet föreslagit
i sitt utlåtande.
37 §.
Utskottet föreslår att 1 mom. ges en tydligare
skrivning.
38 §.
Utskottet föreslår några lagtekniska ändringar
i 1 mom. 7 och 8 punkten. Ändringarna påverkar
inte den svenska texten.
41 §.
Utskottet föreslår att 2 mom. preciseras. Ändringen
påverkar inte den svenska texten.
42 §.
Utskottet föreslår en del lagtekniska ändringar
i 2 och 4 mom.
Den föreslagna lagen ger avträdare möjlighet att
efter avträdelsen fortsätta förvärvsarbeta, men
avträdelsestödet börjar inte betalas
förrän förvärvsarbetet upphört
eller minskat så att förvärvsinkomsten
från det stannar under förvärvsinkomstgränsen.
För denna tid tjänar avträdaren vanligen
in 1,9 procent i pension per år.
Enligt 42 § 1 mom. i den föreslagna avträdelsestödslagen ändras
avträdelsestödets grundbelopp till en lika stor ålderspension
enligt lagen om pension för lantbruksföretagare
(pension enligt LFöPL) vid ingången av månaden
efter den under vilken mottagaren av avträdelsestöd
fyller 63 år. Men om avträdaren hunnit fylla 63 år innan
avträdelsestöd börjar betalas ut, behövs det
i lagen bestämmelser om hur man ska förfara i
det fallet. Med beaktande av målet för arbetspensionsreformen
vore det bäst om avträdaren, om han eller hon
så vill, kan framskjuta ålderspensionen enligt
LFöPL tills han eller hon annars avser gå i ålderspension.
Då tjänar han eller hon fortfarande in pension
på de andra anställningarna enligt en åldersrelaterad
procent, som efter 63 års ålder är 4,5.
Om ålderspension enligt LFöPL mot avträdares
vilja börjar betalas ut när avträdaren
fyller 63, skulle intjäningsprocenten vara 1,5 för
arbete som utförs vid sidan om pensionen. Detta åter
främjar inte arbetspensionsreformens syfte.
Det vore ändamålsenligt om avträdaren
i förekommande fall kunde skjuta på utbetalningen
av den ålderspension enligt LFöPL som bestäms
på samma sätt som avträdelsestödets
grundbelopp, i det fall att avträdelsestöd inte
börjat betalas ut av den anledningen att avträdaren
hela tiden haft annat förvärvsarbete. Eftersom
huvudregeln är att grundbeloppet ändras till ålderspension
när avträdaren fyller 63 år, vore det
bäst att i 42 § ta in en särskild bestämmelse
om saken. Förfarandet är analogt med den bestämmelse
i lagen om pension för arbetstagare som tillåter
en person som får rehabiliteringspenning att skjuta på ålderspensionen
genom att efter rehabiliteringsperioden återgå till
förvärvslivet.
Utskottet föreslår ett nytt 5 mom. med ovan relaterade
bestämmelser.
43 §.
Till följd av att regeringen återtagit sin proposition
avseende en ny folkpensionslag föreslår utskottet
att passusen om förtida ålderspension enligt den
nya folkpensionslagen eller lagen om införande av denna
stryks i 3 mom. Hänvisningarna till pensionslagstiftningen
för arbetstagare föreslås preciserade
så att lagen om pension för arbetstagare (395/1961)
kallas 1961 års lag om pension för arbetstagare
i motsats till den lag med samma namn som träder i kraft
den 1 januari 2007. Dessutom föreslår utskottet
i momentet vissa lagtekniska ändringar.
45 §.
I 4 mom. finns bestämmelser om betalning av avträdelsestöd
efter avbrott. Enligt propositionen utfärdas bestämmelser
om förfarandet genom förordning av statsrådet.
Bestämmelser om förfarandet skulle utfärdas
i analogi med den nuvarande förordningen om avträdelsestöd
för lantbruksföretagare. Förfarandet
har också ansetts inbegripa begränsningen att
avträdelsestöd inte betalas retroaktivt för
längre än sex månader. Detta är
en bestämmelse som gäller stödtagarens
rätt. Utifrån erhållen utredning anser
utskottet att bestämmelser om begränsningen bör utfärdas
i lag. Likaså vore det på sin plats att i lag
föreskriva om villkoret att pensionsanstalten skriftligt
ska underrättas om att orsaken till utbetalningsavbrottet
undanröjts. Utskottet föreslår att momentet
kompletteras med dessa bestämmelser och att bemyndigandet
att utfärda förordning stryks.
46 §.
Utskottet föreslår att formuleringen i 2 mom.
preciseras och att 3 mom. görs tydligare.
48 §.
Utskottet föreslår en del lagtekniska preciseringar
i 2 mom.
52 §.
Utskottet föreslår att 2 mom. preciseras.
54 §.
Utskottet föreslår att 1 mom. tydliggörs.
57 §.
Utskottet föreslår en del lagtekniska ändringar
i 1 mom. Ändringarna påverkar inte den svenska
texten.
63 §.
I paragrafen anges vilka myndigheter som ansvarar för
verkställigheten av lagen, bland dem Renbeteslagföreningen.
Men föreningens uppgift är endast att komma med
yttranden. Utskottet föreslår att föreningen
stryks i paragrafen.
64 §.
Paragrafen handlar om hur lagen verkställs i landskapet Åland.
Tanken har varit att tillämpa den i självstyrelselagen
för Åland (1144/1991) angivna möjligheten
att genom överenskommelseförordning föreskriva
om hur uppgifter som hör till rikslagstiftningen ska skötas
i landskapet Åland. Utskottet anser det emellertid motiverat
att en riksförvaltningsmyndighet anges som genomförare
i lagen, även om avsikten vore att överföra
uppgiften på en aktör inom landskapssjälvstyrelsen.
Utskottet föreslår att paragrafen ändras
i enlighet härmed.
66 §.
I paragrafen föreslås regler för
kontroller som gäller stödtagare och förbindelsegivare. Den
som utför kontrollen föreslås ha rätt
att i den omfattning som tillsynsuppgiften förutsätter granska
de områden som omfattas av förbindelsen samt produktions-
och ekonomibyggnader. Grundlagsutskottet påpekar i sitt
utlåtande att kontroller inte får utföras
i rum som omfattas av hemfriden. Jord- och skogsbruksutskottet föreslår
att 2 mom. preciseras i detta hänseende.
Grundlagsutskottet anser också att det inte behöver
utfärdas närmare bestämmelser genom statsrådsförordning
om det detaljerade genomförandet av kontrollen. Jord- och
skogsbruksutskottet föreslår därför
att 3 mom. stryks.
68 §.
Utskottet föreslår vissa lagtekniska ändringar
i 1 och 2 mom.
71 §.
Utskottet föreslår en precisering av 2 mom. Ändringen
påverkar inte den svenska texten.
73 §.
Utskottet föreslår ett par lagtekniska ändringar
i 2 mom.
74 §.
Med hänsyn till kravet på exakthet och noggrann
avgränsning anser grundlagsutskottet att paragrafen bör ändras.
Jord- och skogsbruksutskottet föreslår att paragrafen ändras
i enlighet med grundlagsutskottets utlåtande.
81 §.
Utskottet föreslår före paragrafen
en ny kapitelrubrik, "Ikraftträdande".
Av 1 mom. framgår det att lagen träder i kraft vid
en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.
Men om Europeiska gemenskapernas kommission inte godkänner
lagen som sådan, kan den sättas ikraft till de
delar kommissionen godkänt den. Med hänvisning
till utlåtandet från grundlagsutskottet föreslår
jord- och skogsbruksutskottet att andra meningen i 1 mom.
stryks.
82 §.
I 1 och 4 mom. föreslås en rad lagtekniska ändringar. Ändringen
i 4 mom. påverkar inte den svenska texten.
Till följd av de föreslagna ändringarna
i 8 § 1 mom. föreslår utskottet
ett nytt 2 mom. i paragrafen, varvid propositionens 2—5
mom. blir 3—6 mom.
Övergångsbestämmelser.
Utskottet föreslår att övergångsbestämmelserna ändras
med beaktande av ändringarna i 8 § gällande
minimiålder.
2. Lag om ändring av lagen om avträdelsestöd
för lantbruksföretagare
23 §.
Eftersom regeringen återtagit sin proposition med förslag
till ny folkpensionslag föreslår utskottet att
passusen om invalidpension enligt den i propositionen ingående
folkpensionslagen eller lagen om införande av denna stryks
i 1 mom.
Utskottet föreslår att hänvisningarna
i 2 mom. till pensionslagstiftningen för arbetstagare preciseras
såtillvida att lagen om pension för arbetstagare
(395/1961) kallas 1961 års lag om pension
för arbetstagare i motsats till den lag med samma namn
som träder i kraft den 1 januari 2007. Dessutom föreslår
utskottet vissa lagtekniska ändringar i momentet.
24 §.
Utskottet föreslår vissa lagtekniska ändringar
i 2 mom. Ändringarna påverkar inte den svenska
texten.
25 §.
Utskottet föreslår att hänvisningarna
i 3 mom. till pensionslagstiftningen för arbetstagare
preciseras så att lagen om pension för arbetstagare
(395/1961) kallas 1961 års lag om pension för
arbetstagare.
31 §.
Utskottet föreslår att 3 mom. ändras
lagtekniskt. Ändringen påverkar inte den svenska texten.
34 §.
Utskottet föreslår att 2 mom. ändras
i analogi med 64 § i lagförslag 1.
37 §.
Utskottet föreslår ett par lagtekniska ändringar
i 1 och 2 mom. Ändringarna i 2 mom. påverkar inte
den svenska texten.
40 §.
Utskottet föreslår att hänvisningen
i 1 mom. till lagen om pension för arbetstagare preciseras.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Utskottet föreslår att 1 mom. ändras
så att ikraftträdelsedatum är öppet.
Dessutom föreslår utskottet att hänvisningarna
i 5 mom. till 31 och 40 § ändras till hänvisningar
till moment i paragraferna.
3. Lag om ändring av lagen om generationsväxlingspension
för lantbruksföretagare
Ingressen.
Utskottet föreslår lagtekniska korrigeringar
i ingressen.
15 §.
Utskottet föreslår att hänvisningarna
i 3 mom. till lagstiftningen om arbetspensioner preciseras
så att lagen om pension för arbetstagare (395/1961)
kallas 1961 års lag om pension för arbetstagare
för att undvika sammanblandning med den lag med samma namn
som träder i kraft den 1 januari 2007.
21 §.
Till följd av att regeringen återtagit sin proposition
avseende en ny folkpensionslag föreslår utskottet
att passusen om invalidpension enligt den i den återtagna
propositionen ingående nya folkpensionslagen eller lagen
om införande av denna stryks i 1 mom. Dessutom föreslår utskottet
att hänvisningen i momentet till pensionslagstiftningen
för arbetstagare preciseras så att lagen om pension
för arbetstagare (395/1961) kallas 1961 års
lag om pension för arbetstagare i motsats till den lag
med samma namn som träder i kraft den 1 januari 2007. Utskottet
föreslår också en del lagtekniska ändringar
i momentet.
23 §.
Utskottet föreslår en lagteknisk ändring
i 3 mom.
30 §.
Utskottet föreslår en lagteknisk korrigering
i 3 mom. Korrigeringen påverkar inte den svenska texten.
40 §.
Utskottet föreslår att det görs en
lagteknisk ändring i 1 mom.
I 2 mom. finns bestämmelser om besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden och dess ledamöter.
Utskottet föreslår att momentet preciseras och ändras
lagtekniskt. Ändringarna påverkar inte den svenska
texten.
43 §.
Utskottet föreslår att hänvisningarna
i 1 mom. till pensionslagstiftningen för arbetstagare
preciseras så att lagen om pension för arbetstagare
(395/1961) kallas 1961 års lag om pension
för arbetstagare. Dessutom föreslår utskottet
vissa lagtekniska preciseringar i momentet.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Utskottet föreslår att ikraftträdandedagen
ska vara öppen i 1 mom. Dessutom föreslår
utskottet ändringar i hänvisningarna i 3 mom.
4. Lag om ändring av avträdelsepension
8 §.
I och med att regeringen återtagit sin proposition
avseende en ny folkpensionslag föreslår utskottet
att passusen om invalidpension enligt den nya folkpensionslagen
eller lagen om införande av denna stryks i 1 mom.
24 §.
Utskottet föreslår lagtekniska ändringar
i 2 mom. Ändringarna påverkar inte den
svenska texten.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Utskottet föreslår att ikraftträdandedatum
lämnas öppet i 1 mom. Dessutom föreslår
utskottet att hänvisningsbestämmelserna i 2 mom.
preciseras. Preciseringarna påverkar inte den svenska texten.
5. Lag om ändring av lagen om avträdelseersättning
för lantbruksföretagare
Ingressen.
Utskottet föreslår en del tekniska preciseringar
i ingressen.
22 §.
Till följd av att regeringen återtagit sin proposition
avseende en ny folkpensionslag föreslår utskottet
att passusen om invalidpension enligt den nya folkpensionslagen
eller lagen om införande av denna stryks i 2 mom. Utskottet
föreslår också att hänvisningarna
i momentet till pensionslagstiftningen för arbetstagare
preciseras så att lagen om pension för arbetstagare (395/1961)
kallas 1961 års lag om pension för arbetstagare
i motsats till den lag med samma namn som träder i kraft
den 1 januari 2007. Dessutom föreslår utskottet
en del lagtekniska ändringar i momentet.
27 §.
Utskottet föreslår en lagteknisk ändring
i 3 mom. Ändringen påverkar inte den
svenska texten.
32 §.
Utskottet föreslår lagtekniska ändringar
i 1 och 2 mom. Ändringarna i 2 mom. påverkar inte
den svenska texten.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Utskottet föreslår att lagens ikraftträdandedatum
lämnas öppet i 1 mom. Dessutom föreslår
utskottet lagtekniska preciseringar i 2 och 3 mom. Preciseringarna
påverkar inte den svenska texten.
6. Lag om ändring av 26 § i folkpensionslagen
26 §.
Regeringen har återtagit sin proposition med förslag
till folkpensionslag och lag om handikappförmåner.
Till följd av återtagandet föreslår
utskottet en ny lag där 26 § 1 mom. 5 punkten
i folkpensionslagen kompletteras med en hänvisning till
lagförslag 1 i den nu aktuella propositionen, dvs. lagen
om stöd för upphörande med att bedriva
jordbruk.