Allmänt

Regeringen föreslår ändringar i lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013), nedan verkställighetslagen, lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) och lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013). Med hänvisning till propositionen och annan utredning tillstyrker utskottet lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag. 

Styrnings- och tillsynsuppgifterna i samband med tillsynen över efterlevnaden av de tvärvillkor som anknyter till växtskyddsmedel 

I propositionen föreslås verkställighetslagen bli ändrad bland annat så att styrnings- och tillsynsuppgifterna i samband med tillsynen över efterlevnaden av de tvärvillkor som anknyter till växtskyddsmedel överförs från Livsmedelssäkerhetsverket till Säkerhets- och kemikalieverket vid ingången av 2016. Enligt förslaget ska Säkerhets- och kemikalieverket styra och övervaka tillsynen över att tvärvillkoren inom områdena folkhälsa, djurhälsa och växtskydd följs i fråga om växtskyddsmedel. Vid den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel kontrolleras bland annat att den som använder växtskyddsmedel endast använder i Finland godkända medel och följer de anvisningar och den märkning som finns på förpackningen och att växtskyddsmedlen förvaras separat från livsmedel och foder och utom räckhåll för barn. 

Utskottet påpekar att de myndighetsuppgifter som gäller kemikaliekontroll omorganiserades i Finland vid ingången av 2011 när uppgifterna, som tidigare skötts vid Livsmedelssäkerhetsverket, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och Finlands miljöcentral, överfördes och koncentrerades till Säkerhets- och kemikalieverket. Samtidigt överfördes de personalresurser som behövdes för att sköta uppgifterna från de verken till Säkerhets- och kemikalieverket. Från Livsmedelssäkerhetsverket överfördes då 12 personer som skötte uppgifter i anslutning till växtskyddsmedel till Säkerhets- och kemikalieverket tillsammans med sina uppgifter. 

I en utredning till utskottet konstateras det att man vid den omorganisering av myndighetsuppgifterna i samband med kemikaliekontroll som trädde i kraft vid ingången av 2011 beslutade att Livsmedelssäkerhetsverket skulle ha kvar styrningen och tillsynen över den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel. Till uppgifterna hör bland annat att utarbeta tillsynsanvisningar om tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel, utbilda närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer och styra deras tillsynsbesök samt att vara med och utveckla tillsynen och utarbeta rapporter till kommissionen. Efter 2011 har det emellertid visat sig att det faktum att styrningen av tillsynen över användningen av växtskyddsmedel är fördelad på olika myndigheter bland annat har försvårat informationsgången och skapat ovisshet bland aktörerna. I praktiken har Livsmedelssäkerhetsverket varit tvunget att hänvisa till Säkerhets- och kemikalieverket i frågor som gäller växtskyddsmedel och den sedvanliga övervakningen av deras användning och begära experthjälp för informationsförmedling och utarbetande av anvisningar. 

I utredningen sägs det att Säkerhets- och kemikalieverket efter den föreslagna ändringen kommer att ha samma styrnings- och tillsynsuppgifter inom den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel som Livsmedelssäkerhetsverket har i dag. Till Säkerhets- och kemikalieverkets uppgifter hör således efter ändringen bland annat att utarbeta tillsynsanvisningar som gäller tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel och ge anvisningar om utarbetandet av tillsynsprotokoll, utbilda närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer och styra deras tillsynsbesök, vara med och utveckla tillsynen och utarbeta rapporter till kommissionen samt informera stödtagarna om kraven i anslutning till de tvärvillkor som gäller växtskyddsmedel. I praktiken kommer Säkerhets- och kemikalieverket varje år att styra den tillsyn över cirka 550 gårdsbruksenheter som genomförs av närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer. 

I utredningen betonas det att de personer som är anställda vid Säkerhets- och kemikalieverket inte själva kommer att utföra några uppgifter på plats eller någon tillsyn över stödtagarna, utan de uppgifterna ska också i framtiden höra till närings-, trafik- och miljöcentralerna. Skillnaden jämfört med förut är att det är Säkerhets- och kemikalieverket som i stället för Livsmedelssäkerhetsverket ska utarbeta tillsynsanvisningar för närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer och utbilda inspektörerna i den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel. Säkerhets- och kemikalieverket ska inte heller bestämma om några sanktioner för att tvärvillkoren inte iakttas, utan eventuella sanktioner ska också framöver påföras av närings-, trafik- och miljöcentralen utifrån den tillsyn över tvärvillkoren som utövas av regionförvaltningsverket och centralen själv. 

I utredningen påpekas det att Säkerhets- och kemikalieverkets styrnings- och tillsynsuppgift huvudsakligen är verksamhet som riktar sig till myndigheterna. De myndighetsuppgifter som gäller växtskyddsmedel utgör en helhet och kräver bred sakkunskap om verksamma ämnen, preparatens egenskaper, villkor och begränsningar i användningen samt om användningsändamål och användningssätt. Det är befogat att styrnings- och tillsynsuppgifterna inom den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel överförs på Säkerhets- och kemikalieverket, eftersom den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel innebär tillsyn över samma lagstiftning vars efterlevnad Säkerhets- och kemikalieverket redan nu övervakar inom ramen för övervakningen av växtskyddsmedlen och eftersom verket har bred sakkunskap om växtskyddsmedlen, lagstiftningen om dem och om verkställigheten av lagstiftningen. Genom överföringen av uppgifterna kan man också uppnå synergifördelar vid planeringen och genomförandet av tillsynen. 

Med hänvisning till detta betonar utskottet att överföringen av styrnings- och tillsynsuppgifterna i samband med den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel från Livsmedelssäkerhetsverket till Säkerhets- och kemikalieverket inte får ha några konsekvenser vare sig när det gäller tillsynen på gårdsbruksenheten eller den tillsyn på plats som närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer utför. Överföringen får inte heller påverka nivån på avgifterna för tillsynen. Propositionen får inte medföra skyldigheter som orsakar nya kostnader för jordbrukarna.  

Utskottet ser det som nödvändigt att man beaktar att bestämmelserna är komplicerade och svårbegripliga, när man vidtar åtgärder med anledning av de iakttagelser som görs vid tillsynen. I första hand bör man endast ge anvisningar om rätt förfarande. Beträffande informationen ska man iaktta principen om att få alla tjänster över en disk.  

Återkrav av stöd

Utskottet konstaterar att verkställighetslagens 31 § (Återkrav av stöd) innehåller allmänna bestämmelser om återkrav av stöd och tillämpas på stöd enligt lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013) och lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) samt på stöd och ersättningar som beviljas enligt lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014). 

Enligt den gällande 31 § 2 mom. i verkställighetslagen kan återkravet frångås, om det belopp som ska återkrävas är mindre än 100 euro exklusive ränta per stödtagare och per stöd som beviljats. I propositionen föreslås momentet bli ändrat så att återkravet kan frångås, om det belopp som ska återkrävas är högst 100 euro per stöd som beviljats, i stället för mindre än 100 euro som för närvarande.  

Utskottet noterar att återkravet enligt ordalydelsen i lagförslaget och den gällande 31 § 2 mom. "kan" frångås på de villkor som anges i bestämmelsen. Utskottet anser att bestämmelsen är inexakt. 

Utskottet föreslås följaktligen att 31 § 2 mom. ändras så att ett återkrav i regel alltid ska frångås i de fall där det ursprungliga belopp som ska återkrävas är högst 100 euro exklusive ränta per stödtagare och per stöd som beviljats. De situationer som avses i paragrafens 1 och 3 mom. föreslås utgöra undantag. Om stöd har beviljats flera stödtagare gemensamt, svarar alla mottagare enligt lagförslaget i propositionen solidariskt för betalningen av stödet. 

Enligt den gällande 31 § 1 mom. ska stöd som betalats ut felaktigt eller utan grund återkrävas för det första om förutsättningarna för beviljande eller utbetalning av stödet inte har uppfyllts eller stödvillkoren inte har följts. Enligt momentet ska stödet också återkrävas i det fallet att stödtagaren har lämnat felaktig eller bristfällig information som i väsentlig grad har påverkat beviljandet eller utbetalningen av stödet eller om stödtagaren hindrar genomförandet av en inspektion. Stödet ska också återkrävas om Europeiska unionens lagstiftning om stödet förutsätter det. 

I 31 § 3 mom. i den gällande lagen sägs det att bestämmelser om återkrav av stöd som helt eller delvis finansierats av Europeiska unionen, beräkning av det belopp som ska återkrävas samt räntan och tidsfristen för återkravet finns i stödförordningen, tillämpningsförordningen och rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen. 

Utskottet konstaterar att 31 § 1 mom. 3 punkten i verkställighetslagen lyder ordagrant som följer: "3) stödtagaren har lämnat felaktig eller bristfällig information som i väsentlig grad har påverkat beviljandet eller utbetalningen av stödet,". I utredningen till utskottet nämns som exempel en situation där den areal som sökanden uppger som grund för stödet i sin ansökan har fåtts vid en tidigare digitalisering. Om den totala arealen ändras bara obetydligt (stödkonsekvenserna högst 100 euro) vid den nya digitaliseringen, kan arealuppgifterna inte tolkas som sådan felaktig information som i väsentlig grad skulle ha påverkat beviljandet av stödet.