Motivering
Jordbruk
Det är viktigt att främja jordbrukets och
landsbygdens konkurrenskraft och strukturella utveckling, anser
utskottet. Jordbrukspolitiken bör stödja en lönsam
verksamhet på aktiva gårdar, garantera att jordbrukarnas
inkomster utvecklas positivt och bidra till att produktionen av
livsmedel med inhemska råvaror håller nuvarande nivå.
Det är viktigt att familjejordbruket utvecklas mot bättre
produktivitet och konkurrenskraft.
Utskottet noterar att jordbruket i mycket snabb takt gick från
högre lönsamhet och jordbruksinkomster 2006—2007
till låga inkomster och låg lönsamhet
2008—2011. Trenden kommer inte att vända under
de närmaste åren, om inte priserna på jordbruksprodukter
efter 2011 tar en klar sväng mot det bättre och
stiger med kraft. Dessutom är det svårt att bibehålla
jordbrukarnas inkomstnivå i ett läge där
jordbrukets produktivitet och struktur ska utvecklas samtidigt som
priserna på kritiska produktionsinsatser fortsatt är
höga. Jordbrukets struktur och gårdarnas output/inputrelation
behöver utvecklas positivt och priserna på jordbruksprodukter
stiga och jordbrukets konkurrenskraft förbättras för
att stöden inte ska spela en så avgörande
roll för de totala intäkterna av jordbruk.
Den stora frågan för expanderande gårdar är fortfarande
så vitt utskottet kan se att en större andel främmande
kapital i första fasen försvagar lönsamheten
och förbättrar den först på sikt.
För att garantera en positiv strukturutveckling och trygga
en högre inkomstnivå krävs det stabila och
långsiktiga jordbruksstöd. Utskottet poängterar
att såväl inkomst- som strukturstöd är
viktiga för att jordbruket ska utvecklas, och särskilt viktigt är
det att regeringen ger akt på hur lönsamheten
utvecklas på unga jordbrukares gårdar och gårdar
som bedriver ett aktivt jordbruk inom alla produktionsområden
och att den i förekommande fall skrider till åtgärder
för att säkra verksamhetsvillkoren. Det är
angeläget att trygga en lönsam mjölkproduktion
och förbättra köttproduktionens lönsamhet.
Primärproduktionen måste få en starkare
ställning i livsmedelskedjan genom bättre distributions-
och handelsvillkor för sina produkter, och i det sammanhanget
måste beredningens och handelns dominerande roll utvärderas
på nytt. Målet bör vara en bättre
balans på marknaden med avseende på primärproduktionen.
Det måste också effektivare insatser till för
att främja exporten av jordbruksprodukter
Inte minst för att gårdar ska kunna utvidga krävs
det som sagt att det finns tillgång till adekvata
strukturstöd och att de utnyttjas. Även om strukturstöden
utnyttjas fullt ut ser investeringarna ut att ge dålig
avkastning så länge insatspriserna är
fortsatt höga. Dessutom kan miljömålen
och målen för djurens välfärd
komma att kräva mer strukturstöd, för
de frågor som påverkar dem bestäms i
många fall i samband med gårdens investeringar.
Utskottet erfar att 2011 års anslag för strukturstöd
huvudsakligen till jordbruket och rennäringen kommer att
ligga klart under de 94 miljoner euro som reserverats för
dem i dispositionsplanen för 2011. Det beror främst
på att jordbrukarnas investeringsaktivitet har minskat
ju svårare de fått med lönsamheten inom
jordbruket. Läget har varit oförändrat
redan i ett par år. Den finansiella situationen för
Jordbrukets utvecklingsfond som hjälper till att finansiera
investeringar kommer att försvagas under de närmaste åren
i och med att den inte får några betydande inkomster
som skulle kunna upprätthålla fondens balans.
Fonden kan inte heller räkna med transfereringar från
statsbudgeten. I de statsfinansiella ramarna finns inget budgetanslag
alls för Jordbrukets utvecklingsfond. Preliminära kalkyler
pekar mot att fonden kan betala ut lika mycket stöd som
nu fram till 2014 och att den därefter under 2015 och 2016
bara har omkring hälften så mycket att bidra med.
EU:s nästa finansieringsperiod börjar 2014, men än
så länge vet man ingenting om hurdana belopp som
kommer att kunna betalas ut i enskilda strukturstöd och
hur stort EU:s finansiella bidrag till dem kommer att vara.
En verksamhets- och finansplan för Jordbrukets utvecklingsfond
för 2013—2016 är under arbete, konstaterar
utskottet. Det behövs en utvärdering av fondens
funktion, struktur och status som finansiell kanal för
investeringar. En av knäckfrågorna för
att utveckla jordbruksnäringen i Finland är att
jordbrukets strukturstöd kan tryggas på sikt.
Därför måste fondens kapital säkras
och det måste ses till att den fortsatt är det viktigaste
finansiella instrumentet för utveckling av jordbruket.
Skogsbruk
För hållbart jordbruk budgeterades 76 miljoner euro
i statligt stöd för 2011. Jord- och skogsbruksministeriet
bedömer att det i år behövs 90—95
miljoner euro i anslag, vilket betyder att arbeten för
10—15 miljoner euro som man hade tänkt göra
i år finansieras med anslagen för 2012. Där
har man också räknat in tilläggsbudgetpropositionen.
Behovet av anslag mot slutet av 2011 påverkas i väsentlig
grad av hur långt man kommit med skogsodlingsinsatserna
till följd av de förödande stormarna
2010 och hur stora mängder flis som producerats av den
energived som drivits 2010. I den tredje tilläggsbudgeten
för 2011 föreslås att 3,75 miljoner euro flyttas
från moment 30.60.47 (Energistöd för klenträd)
till moment 30.60.44 (Stöd för tryggande av virkesproduktionens
uthållighet). Anslaget på moment 30.60.47 är
ett reservationsanslag och därmed kan 9,75 miljoner euro
av anslaget användas 2012. Det betyder att totalt 17 miljoner
euro är disponibelt på momentet 2012. Men anslaget
blir inte disponibelt förrän systemet med energistöd
för klenvirke har blivit infört.
Anslagen för skogsbruk har alltså redan i
de senaste årens statsbudgetar varit otillräckliga och är
det också i år och därför vill
utskottet peka på hur svårt läget är
på grund av de minskade anslagen. De föreslagna
låga anslagen kräver att man antingen ser över
stödsystemen i deras helhet eller att man tummar på skogsvårdsambitionerna.
Utskottet lyfter fram skogsvårdsmålen i skogslagstiftningen.
Virkesproduktion är en exceptionellt långsiktig
verksamhet där nyttan av investeringar i skogsvård
och markberedning realiseras först årtionden senare. För
att stödet till vård av ungskog ska ha effekt måste
det huvudsakligen riktas till vård av plantbestånden.
I ett nationalekonomiskt perspektiv är det motiverat att
främja ett hållbart skogsbruk och säkra
den framtida virkesproduktionen.
Ett hållbart skogsbruk bidrar också till att
tygla klimatförändringen och till att förbättra
möjligheterna att använda förnybar energi.
Anslagen i ramförslaget är ett stort problem,
inte bara när det gäller att trygga virkesproduktionen
utan också med tanke på ökad användning
av klenvirke för energi. Utskottet noterar att det finns
planer på att öka användningen av energivirke
från 8—10 miljoner kubikmeter fast mått
som var det tidigare målet i det Nationella skogsprogrammet 2015
till 15 miljoner kubikmeter.
De samlade åtagandena för förnybar
energi från 2010 som bygger på EU-lagstiftning
kräver att Finland höjer andelen förnybar
energi till 38 procent senast 2020. Skogsflis ska uppfylla mer än
hälften av åtagandet. För tillfället
ser det ut som om det beräknade tillskottet av förnybar
energi från till exempel vindkraft inte realiseras inom
den tid som man räknat med, inte minst på grund
av de höga kostnaderna för havsvindkraft. Utskottet
tycker därför att anslag för stödjande av
förnybar energi smidigt ska kunna flyttas över
till exempel till stöd för användning
av energivirke för att det ska vara möjligt att
nå de ambitiösa målen för förnybar
energi. Men det måste samtidigt säkerställas
att stöden för förnybar energi är
förutsebara och konsekventa.
Handlingsprogrammet för mångfald i skogarna
i södra Finland (Metso) är en helhet som hittills
har genomförts på ett balanserat sätt
med både jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets
anslag. Programmet har medverkat till att attityderna till skyddet
av skogar har blivit betydligt positivare. Jord- och skogsbruksministeriet
finansierar åtgärder i ekonomiskogar och miljöministeriet åtgärder
inom skyddsområden. Inemot 90 procent av skogarna i Finland är ekonomiskogar
och därmed spelar de en central roll i att värna
mångfalden. Hittills har jord- och skogsbruksministeriet
finansierat omkring 40 procent och miljöministeriet ca
60 procent av programmet. Utskottet konstaterar att budgetpropositionen
gör det svårare att genomföra programmet
på ett balanserat sätt eftersom jord- och skogsbruksministeriets
anslag minskar, medan miljöministeriets anslag till finansiering
av programmet Metso ökar i enlighet med regeringsprogrammet.
När anslaget minskar går jord- och skogsbruksministeriets
disponibla anslag i slutet av ramperioden nästan i sin
helhet till att förnya gamla avtal om miljöstöd.
Det betyder att några nya avtal om Metso-objekt knappast
kan slutas. För att de övergripande målen
ska nås är det ytterst viktigt att det också inom
jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
ses till att programmet Metso kan genomföras.
De krympande resurserna försvårar framför allt
för skogsforskningen under ramperioden. Resurserna för
skogsforskning minskar på grund av de inbesparingar som
ska göras gemensamt inom jord- och skogsbruksministeriets
förvaltningsområde och olika förvaltningar.
Det är ett stort problem att det ska skäras i
resurserna, med hänsyn till att behovet av forskningsdata
hela tiden ökar i skogssektorn.
Finansiering av forskning och landsbygdsrådgivning
I Finland kommer konkurrenskraften inom jordbruket och livsmedelsekonomin
allt mer att bygga på stark kompetens hos alla aktörer
i livsmedelskedjan och utveckling och snabb lansering
av innovationer, alltså nya produkter som involverar bioenergi,
ny produktionsteknik och nya miljövänliga produktionsmetoder.
Det är viktigt att de ekonomiska regionerna med landsortskaraktär
har tillgång till sådan heltäckande rådgivning
som landsbygdsföretagen behöver och erbjuder en
stabil kunskapsbas för landsbygdsutveckling. Tillgången
till rådgivningstjänster bör säkras
och utvecklas långsiktigt, både genom nationella
och EU-medfinansierade insatser. Det finns konsulentorganisationer
för företagsrådgivning som bidrar till
att skapa företagsamhet på landsbygden, höja
affärskompetensen och genomföra generationsväxlingar
och andra ägarbyten. I samråd med övriga landsbygdsaktörer
arbetar rådgivningsorganisationerna för att utveckla
näringsverksamheten och för att bredda företagsamheten
på landsbygden. Årligen anlitar fler än
30 000 gårdar och landsbygdsföretag landsbygdscentralernas tjänster.
Jordbruks- och livsmedelsforskningen tar fram och förmedlar
i samarbete med rådgivningen forskningsbaserad kunskap
i syfte att utveckla jordbruk, trädgårdsodling,
livsmedelsekonomi och anknytande företagsamhet på landsbygden.
Den biologiska, ekonomiska och teknologiska forskningen i jordbruk,
trädgårdsodling och livsmedelsekonomi är
koncentrerad till forskningscentralen för jordbruk och
livsmedelsekonomi (MTT). Genom sin forskning bygger forskningscentralen
upp ett viktigt faktaunderlag för livsmedelsmarknaden och
konsumenterna om insatsvarorna och råvaruproduktionen i hela
livsmedelskedjan och om beredningen.
Det är viktigt, menar utskottet, att det anvisas adekvata
anslag för utveckling av gårdsbruk och andra landsbygdsnäringar
under moment 30.10.50 och för omkostnaderna vid forskningscentralen
för jordbruk och livsmedelsekonomi under moment 30.20.01.
Främjad inhemsk matproduktion och ekologisk produktion
Anslagen på moment 30.20.46 och 30.20.47 används
till att stödja breda rikstäckande program för
marknadsföring och utveckling av produktionen och till
att främja användningen av närproducerad
och ekologiskt producerad mat. Enligt regeringsprogrammet ska det
genomföras ett program för utveckling av ekologisk
odling och närproducerad mat som ska bredda och öka
produktionen i motsvarighet till efterfrågan, stärka den
ekologiska produktionskedjan och höja den närproducerade
matens beredningsvärde. Finland bör ha en jordbrukspolitisk
strategi som går ut på att öka andelen
ekologiskt producerad och närproducerad mat i betydande
grad. Det behövs mer tväradministrativt samarbete
mellan jord- och skogsbruksministeriet och arbets- och näringsministeriet
om att främja beredning och marknadsföring. För
att främja användningen av ekologiskt producerade
och närproducerade livsmedel är det viktigt att
ta fram nya konkreta åtgärder för att
förkorta transporterna och gynna fortsatt livsmedelsberedning
i närområdet. Det är också viktigt
att främja det yrkesmässiga insjöfisket
och underlätta marknadstillträdet för lokalt
fångad fisk. Handelns och industrins ställning
i kedjan av närproducerade livsmedel bör dessutom
följas upp noggrannare och möjligheterna att rent
konkret förbättra producenternas villkor klarläggas
närmare.
Växthusproduktion
Men hänvisning till sitt utlåtande om regeringens
proposition om ändring av lagstiftningen om energibeskattning
(JsUU 20/2010 rd — RP 147/2010
rd) menar utskottet att systemet med skatteåterbäring
till energiintensiva företag måste ses över
så att också små växthusföretag
omfattas av återbäringen. För tillfället
skärs det i energiskatterna bara till den del de överstiger 50 000
euro.
Avfiskning
Det är möjligt att avlägsna fosfor
från Östersjön och andra eutrofierade
vatten med hjälp av effektivare yrkesmässigt mörtfiske.
I år har ett rikstäckande program startats till
stöd för yrkesfiskares avfiskningsinsatser i havsområdet
och kring Lokka—Porttipahta och Pyhäjärvi
och Onkamonjärvi i Säkylä. I samband
med reservationsanslaget för främjande av fiskerinäringen och
marknadsföringen och strukturpolitiken nämns det
att anslaget får användas för utgifterna
för främjad avfiskning inom havsfisket. Det är
viktigt att anslaget också får användas
på de inre vattnen, anser utskottet. För att befästa
avfiskningssystemet behövs det ett program på 3—5 år
som stöder uppbyggnaden av ett system för yrkesmässigt
fiske både på de inre vattnen och i havsområdet.
Vägar
Ett välfungerande vägnät är
av central betydelse för all verksamhet på landsbygden,
framhåller utskottet. Det är också en
grundläggande förutsättning för
virkesproduktionen och virkesförsörjningen. Ett
undermåligt vägnät, särskilt
i menförestid, leder till starka säsongfluktuationer
inom branschen och förorsakar sektorn extra kostnader.
De enskilda vägarnas skick spelar en stor roll både
för dem som bor vid dem och för landsbygdsnäringarna.
Det måste satsas tillräckligt på att
rusta upp vägarna. Dessutom har det sekundära
vägnätet försämrats och behöver
rustas upp.
Vattenhushållning
Ju frekventare extrema väder- och vattenförhållanden
blir, desto större växer sig behovet att vara
förberedd inför översvämningsrisker,
torka och särskilda situationer inom vattenförsörjningen.
Dessutom ökar behovet att grundligt renovera vattenbyggnadskonstruktioner
och att utarbeta vattenförsörjningsplaner för
hur sjöar och vattendrag ska restaureras. Kapitelanslaget
får användas för att främja
regionalt vattenförsörjningssamarbete, beredskapsplaner
för särskilda situationer och vattenförsörjning
på landsbygden.
Anslaget på moment 30.50.31 (Stöd till vattenförsörjningen
och skyddet mot översvämningar) är avsett
till betalning av för vattendragsåtgärder
och av särskilda skäl också för vatten-
och avloppsprojekt som utförs statens arbete. Enligt regeringsprogrammet
ska det sparas 3 miljoner euro på momentet 2012. Anslaget
för vatten- och avloppsåtgärder på landsbygden
ska precis som under de senaste åren i första
hand användas för att bygga ut avloppsnäten
i glesbygden. Trots stor efterfrågan kan stöd
från momentet inte beviljas för andra nya vatten-
och avloppsprojekt. Utskottet vill särskilt framhålla hur
litet anslaget är.
4H-verksamhet
4H-verksamheten främjar landsbygdens livskraft och
attraktivitet som boendemiljö genom att ordna varierad
fritidssysselsättning och serviceverksamhet, sysselsätta
unga och ge dem möjlighet att pröva på företagsamhet
i sin hemtrakt. Verksamheten spelar en viktig roll för
samhällsgarantin för unga. Organisationen prioriterar
frågor som gäller skog, natur och miljö och
som kräver olika slags praktiska färdigheter.
Det finns 2 900 klubbar och verksamheten omfattar ungefär
70 000 barn och unga.
Under moment 30.10.55 (Statsbidrag för 4H-verksamhet)
föreslås ett minskat anslag jämfört med
budgeten för i år. Utskottet anser emellertid att
det behövs ett adekvat anslag för 4 H-verksamhet.
Hästhushållning
Hästhushållningen med anknytande funktioner (bl.a.
hästuppfödning, träning och andra stödtjänster)
utgör en socioekonomiskt betydande bransch i Finland. Därför är
det viktigt att främja hästuppfödning
och hästsport.
Renhushållning
Rennäringen spelar en viktig roll för näringslivet
i glesbygderna i norr. Den ger en utkomst, den är en viktig
image-skapande sidobransch för turistnäringen
och den har också en stor kulturbärande roll.
Därför behövs det adekvata anslag för
att främja rennäringen.
Viltskador
Enligt 9 § 2 mom. i viltskadelagen () kan
viltskador (orsakade av bl.a. stora rovdjur) ersättas bara
inom ramen för statsbudgeten. För att ersättningar
ska kunna betalas ut utan avbrott ska ett så stort anslag
reserveras för ändamålet att det täcker
in skadorna.