Allmän motivering
Jord- och skogsbruksutskottet begränsar sitt utlåtande
till vissa uttalanden i berättelsen.
Detaljerade kommentarer
Ringröta på potatis
(RP 87/1995 rd, jord- och skogsbruksutskottet)
Riksdagen förutsatte den 7 november 1995 att de åtgärder
som anförs i utskottets betänkande nr 41/1994
rd och i jord- och skgsbruksministeriets utredning av den 13 oktober
1995 till utskottet sätts in utan dröjsmål
och vid behov med ännu större effektivitet än
tidigare för att Finland ska bli ett område fritt
från ljus ringröta inom tre år.
Utskottets kommentar
Av en utredning till utskottet framgår, utöver
det som framhålls i berättelsen, att det importeras betydande
mängder av framför allt utsädespotatis
från andra EU-länder och att det ökar
risken för att farliga växtförstörare
ska introduceras inom vårt produktionsområde.
Latent ringröta kan inte alltid konstateras med säkerhet
vid marknadskontroller. Bakteriemängderna ökar vid
kompletterande odling och framkallar smitta. I framtiden kommer
det att vara en stor utmaning för tillsynsmyndigheterna
att spåra upp var fallen av ringröta har sitt
ursprung. Redan ett försök att hålla
situationen inom nuvarande ramar kräver fortsatt vaksamhet
och samarbete mellan kontrollmyndigheter, odlare och aktörer inom
potatisbranschen.
Utskottet anser att uttalandet fortfarande är angeläget.
Samtidigt pekar det på vilken stor roll både mat-
och industripotatisen (bl.a. för stärkelseproduktion)
spelar i vår jordbruksproduktion.
Lagen om landsbygdsnäringsregistret
(RP 165/2000 rd, VL 2/2001 rd, jord- och skogsbruksutskottet)
Riksdagen förutsatte den 7 december 2000 att det i
samband med en totalrevidering av lagen om landsbygdsnäringsregistret
kartläggs hur länge olika typer av uppgifter lämpligen
bör förvaras och att förslag till bestämmelser
om olika uppgifters förvaringstider tas in i en proposition som
därefter så fort som möjligt lämnas
till riksdagen.
Utskottets kommentar
Utskottet noterar att propositionen i berättelsen (Regeringens
proposition med förslag till lag om landsbygdsnäringsförvaltningens
informationssystem; RP 161/2007 rd) har behandlats i riksdagen
och att bestämmelser om uppgifternas förvaringstider
har tagits in i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens
informationssystem (284/2008). Därmed kan uttalandet
strykas.
Lag om Forststyrelsen
(RP 154/2004 rd, 248/2004 rd — RSv 233/2004
rd, jord- och skogsbruksutskottet)
Riksdagen förutsatte den 13 december 2004 att regeringen
i budgetpropositionen avsätter nödvändiga
tilläggsanslag för högskolorna och/eller läroinrättningarna,
om det är nödvändigt för att dessa
ska kunna ha kvar sina skogar för undervisnings- och/eller
forskningsändamål på statsägd
mark.
Utskottets kommentar
Det framgår av en utredning till utskottet att de statsägda
markerna i Skogsforskningsinstitutets besittning i början
av 2008 övertogs av Forststyrelsen. Enligt 5 § i
lagen om Forststyrelsen (1378/2004) ingår det
i Forststyrelsens övriga samhälleliga förpliktelser
att beakta forskningens och undervisningens behov.
Forststyrelsen har gällande avtal om alla undervisnings-
eller forskningsskogar. Avtalen är tidsbundna, men de överenskomna
fristerna är långa, vanligen tiotals år.
Styrelsen har ingått 40 avtal, främst med samkommuner
som är huvudmän för någon undervisningsanstalt.
Tidsbundna avtal kan i regel inte sägas upp eller villkoren i
dem ändras under den tid avtalet gäller utan båda
parternas samtycke.
Enligt avtalen får undervisnings- och forskningsskogarna
utnyttjas avgiftsfritt av läroanstalterna. Läroanstalterna
får behålla eventuella inkomster av skogarna.
Däremot ska de på sin egen bekostnad utföra
nödvändiga skogsvårdsarbeten och eventuella
grundförbättringsarbeten i skogarna.
Utskottet anser att uttalandet kan strykas.
Systemet med samlat gårdsstöd
(RP 17/2005 rd — Rsv 93/2005 rd,
jord- och skogsbruksutskottet)
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - -
6) Riksdagen förutsatte att det utreds om rätten
att överföra stödrättigheter
inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd
kan få sådana konsekvenser för säkerhetsvärdena
på redan intecknade jordbruksfastigheter att säkerheterna eventuellt
inte räcker till.
Utskottets kommentar
I en utredning till utskottet påpekas det att man enligt
systemet med samlat gårdsstöd separat har kunnat överlåta
stödrättigheter från en fastighet utan
koppling till åkerarealen. Överlåtelsen
sänker värdet på den jordbruksfastighet
som står som säkerhet. En separat överlåtelse
av stödrättigheterna inverkar på gårdsbrukets
lönsamhet, och köpepriset på en jordbruksfastighet
som säljs utan stödrättigheter är
lägre än på en fastighet med rättigheter.
Stödrättigheterna hör inte till fastighetsinteckningar
och därför har man ansett att det behövs
en metod för fastighetspanthavaren att försäkra
sig om att stödrättigheterna på en fastighet
finns kvar om panthavaren så önskar.
Det klaraste alternativet för panthavaren skulle vara
att stödrättigheterna kan pantsättas
som självständiga rättigheter med förmögenhetsvärde.
Stödrättigheterna uppfyller i sig alla allmänna
pantvillkor. Problemet är att det inte går att fullborda
panträtten. Det bör göras möjligt
att fullborda en pant som gäller en stödrättighet
så att panthavaren till en stödrättighet
registrerar sin pantanmälan i ett offentligt register.
När lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens
informationssystem trädde i kraft den 1 maj 2008 blev också innehållet
i landsbygdsnäringsförvaltningens datasystem offentligt
inom gränserna för offentlighetslagen och personuppgiftslagen.
Det finns alltså redan nu ett färdigt register
som panthavarens pantanmälan kan antecknas i och därmed
anser utskottet att möjligheterna att använda
registret för detta ändamål behöver
utredas och registret vid behov utvecklas så att det uppfyller
kraven på ett tillförlitligt fullbordande.
Ett annat alternativ är att se över företagsinteckningslagen
och ange att stödrättigheterna hör till
fastighetsinteckning.
Utskottet anser att uttalandet fortfarande behövs med
hänsyn till det som anförts ovan.
Djurförsöksnämnden
(RP 32/2005 rd — RSv 193/2005 rd,
jord- och skogsbruksutskottet)
1) Riksdagen förutsatte den 12 december 2005 att det
i djurförsöksnämndens arbetsordning tas in
bestämmelser som säkerställer att man
både vid beredning av behandlingen av ansökningar om
tillstånd för djurförsök och
vid den egentliga behandlingen tar upp frågan om huruvida
beslutet om ansökan kräver nya principiella riktlinjer.
2) Riksdagen förutsatte att jord- och skogsbruksutskottet
efter djurförsöksnämndens första verksamhetsår
tillställs en utredning som visar hur besluten om ansökningar
om tillstånd för djurförsök
kvantitativt har fördelats mellan djurförsöksnämnden
och dess sektioner.
Utskottets kommentar
I en utredning till utskottet framhålls det att riksdagens
uttalade krav har tagits in i djurförsöksnämndens
arbetsordning, som godkänts av jord- och skogsbruksministeriet.
Djurförsöksnämnden har på sina
möten behandlat de principiella riktlinjerna som särskilda
frågor och styr på detta sätt sektionernas åtgärder
visavi enskilda ansökningar. Under det första
verksamhetsåret har djurförsöksnämnden dragit
upp riktlinjer för sju olika delområden. Principerna
finns utlagda på djurförsöksnämndens
webbsidor.
I regeringens åtgärdsberättelse konstateras det
att djurförsöksnämnden fram till den
31 december 2007 har behandlat totalt 494 ansökningar om
tillstånd. Mellan den 1 augusti och 31 december 2006 togs
156 ansökningar och mellan den 1 januari och 31 december
2007 338 ansökningar upp till behandling. Av dem avgjordes 483
på sektionernas sammanträden medan 11 behandlades
av djurförsöksnämnden.
Som en precisering av berättelsen framhålls det
för utskottet att av de 494 ansökningar som lämnades
in mellan den 1 augusti 2006 och 31 december 2007 hade
479 avgjorts fram till utgången av 2007. Av dem avgjordes
469 i sektioner och 10 av djurförsöksnämnden.
Utskottet anser att uttalandena kan strykas.
Sammanfattning
Utskottet anser att följande uttalanden i berättelsen
kan strykas:
- Lag om landsbygdsnäringsregistret
(RP 165/2000 rd, VL 2/2001 rd, jord- och skogsbruksutskottet);
uttalande.
- Lag om Forststyrelsen (RP 154/2004 rd, RP 248/2004
rd — RSv 233/2004 rd, jord- och skogsbruksutskottet);
uttalande.
- Djurförsöksnämnden (RP 32/2005
rd — RSv 193/2005 rd, jord- och skogsbruksutskottet;
uttalandena 1 och 2.