Motivering

Sammantaget sett anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker propositionen, men med följande ändringar och påpekanden.

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner avtalet om inrättande av ett nordeuropeiskt funktionellt luftrumsblock mellan Estland, Finland, Lettland och Norge (Northern European Functional Airspace Block, NEFAB). Avtalet är kopplat till det gemensamma europeiska luftrummet (Single European Sky, SES) som syftar till att bland annat minska olägenheterna med att trafiken i många medlemsstaters luftrum stockar sig. Enligt vad utskottet erfar kommer de årliga flygningarna på NEFAB-området att öka från 1,2 miljoner i dag till 1,7 miljoner 2020.

Med funktionella luftrumsblock avses luftrumsblock som grundar sig på operativa krav och som har inrättats oberoende av nationsgränser. Enligt propositionen är flygtrafiktjänsten och anknytande funktioner ordnade optimalt i det funktionella luftrumsblocket, vilket betyder att tjänsteleverantörerna kan inleda närmare samarbete. Avtalet tillåter också att bara en tjänsteleverantör anlitas om det är funktionellt.

Utskottet välkomnar målen med avtalet och framhåller att det eftersträvade samarbetet för att kontrollera luftfarten och en samordning av hur luftrummet används kan ge fördelar visavi säkerhet, miljökonsekvenser och samordning av trafiken. Avtalet eftersträvar också lägre kostnader i luftfarten bland annat genom kortare flygrutter och bränslebesparingar. Med avseende på måluppfyllelsen är det av stor vikt att Finland fortsätter att samarbeta med de funktionella luftrumsblocken i närområdet, bland annat med Danmark och Sverige, påpekar utskottet.

Vid utfrågningen av de sakkunniga ifrågasattes det om Finland kommer att uppnå de eftersträvade kostnadsbesparingarna och andra vinster. Utskottet påpekar att avtalet framför allt lägger fast en ram för användningen av luftrumsblocket och att effekterna i mycket stor utsträckning kommer att vara beroende av hur de praktiska lösningarna kommer att se ut i fortsättningen.

Genom avtalet åtar sig de avtalsslutande parterna att utvidga sitt samarbete för att nå målen med luftrumsblocket. En viktig punkt är dock att avtalet inte ingriper i de avtalsslutande staternas rätt att själva bestämma om sitt luftrum. NEFAB-avtalet skapar förutsättningar för samarbete men utgångspunkten är fortfarande att varje avtalsslutande stat kan utse tjänsteleverantör i sitt luftrum. Kommunikationsministeriet har utsett Finavia Abp till leverantör av flygtrafikledningstjänst till och med december 2018 med vissa smärre undantag. Vidare har Meteorologiska institutet utsetts att med ensamrätt tillhandhålla prognoser och varningar för flygvädret i hela vårt luftrum till och med juni 2016.

Enligt vad utskottet erfarit kommer luftrumsblocket att påverka både den civila luftfarten och det militära försvaret bland annat på grund av att båda använder det gemensamma luftrummet och anlitar samma leverantörer av flygtrafik- och vädertjänster. Flygledningsstrukturen, största delen av flygplatserna och exempelvis datasystemen i flygtrafiktjänsten är gemensamma. Veterligen hindrar inte avtalet att åtgärder vidtas som är nödvändiga för att skydda viktiga nationella säkerhets- eller försvarsintressen.

Om en utländsk tjänsteleverantör i framtiden utses till leverantör av flygtrafikledningstjänst i Finlands luftrum eller en del av det, är det möjligt att leverantören inte kommer att kunna producera de tjänster som vårt försvar behöver, säger försvarsutskottet i sitt utlåtande (FvUU 6/2012 rd). Enligt propositionen kan följden då bli att det i sådana situationer behövs parallella funktioner för civil och militär flygkontroll eller vädertjänst. När leverantörerna av flygtrafikledningstjänster och vädertjänster väljs måste försvarsaspekterna och försvarets särskilda behov framför allt under kris- och undantagsförhållanden väga tungt för att vi ska undvika extra kostnader och parallella system, säger försvarsutskottet vidare.

Vissa uppgifter ger vid handen att parallella tjänster årligen kan ge upphov till så mycket som nästan 50 miljoner euro i extra kostnader för flygtrafikledning och ungefär två miljoner euro för vädertjänst. De praktiska detaljerna kring luftrumsblocket och nödvändiga tjänster kommer att bli aktuella först när det dags för nationella lösningar efter att avtalet har trätt i kraft. Åtminstone inom den närmaste framtiden behövs det sannolikt inga parallella system, men denna aspekt bör i fortsättningen vägas in när beslut om tjänster fattas. Det är A och O att luftrumsplaneringen också framöver ordnas utifrån en helhetsbedömning för att den civila och den militära luftfarten inte ska drabbas av oskäligt höga extra kostnader för att inrätta tjänsterna.

Företrädare för försvarsförvaltningen har ingått i den förhandlingsdelegation som inrättades för att förbereda avtalet. När avtalet har trätt i kraft kommer samarbetet att fortsätta i en arbetsgrupp som ska förbereda frågor kring införandet av NEFAB-luftrumsblocket. Det är av största vikt att ministerierna, Trafiksäkerhetsverket, Meteorologiska institutet, Finavia Abp och lufttrafikbolagen samarbetar i det fortsatta arbetet, säger utskottet. Vidare vill utskottet lyfta fram att frågor kring det gemensamma europeiska luftrummet och dess effekter bör utvärderas i ett längre perspektiv i den flygtrafikstrategi som är under arbete.