Allmän motivering
Med hänvisning till propositionen och övrig
utredning finner utskottet att propositionen behövs och
att den tjänar sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget,
men med följande anmärkningar och ändringsförslag.
Trafiktraktorer
Enligt 7 § 1 mom. 5 punkten skall det inte krävas
tillstånd för transporter med trafiktraktorer, om
transporterna hör samman med jord- och skogsbruk eller
djur- eller fiskerihushållning och om transportkostnadernas
andel utgör högst 30 procent av hela näringsverksamhetens
direkta kostnader under räkenskapsperioden. Utskottet har
gjorts uppmärksamt på att definitionen av trafiktraktor
och fordonets olika användningsändamål
medför problem.
Med trafiktraktor avses för det första lastbärande
traktorer med hydraulisk ledramstyrning som är avsedd för
godstransport, dvs. en s.k. dumper, som redan i sig har ett lastflak
och inte ser ut som en vanlig traktor. En trafiktraktor är också en
annan för godstransport använd traktor som är
utrustad med en släpvagn vars kopplingsmassa är
större än 10 ton, och det är inte fråga om
jord- och skogsbrukstransporter. I besiktningen skall en trafiktraktor
godkännas som trafiktraktor, om den inte redan som ny godkänts som
både jordbruks- och trafiktraktor. Problemet består
i att kombinationen traktor och släpvagn kan vara både
jordbrukstraktor och trafiktraktor.
Trafiktraktorer omfattas inte av kravet på periodiska
besiktningar. Enligt rörliga polisen är det svårt
att i trafikövervakningen notera både traktorns
och släpvagnens skick. Det framgick under sakkunnigutfrågningen
att det är viktigt att trafiktraktorerna och deras släpvagnar
i framtiden omfattas av såväl registrering som
periodiska besiktningar. Utskottet instämmer.
Det krävs körkort i klass C, dvs. lastbilskort, av
den som vill transportera gods med trafiktraktor. Detta medför
problem i jordbrukarfamiljer om familjemedlemmarna skall hjälpa
till genom att köra traktor. Enligt ministeriets tolkning
får en 15-åring med T-körkort inte köra
traktor som godkänts både som jordbrukstraktor
och som trafiktraktor; detta gäller också när
jordbrukslägenheten gör egna jord- och skogsbrukskörningar.
Detta leder till stora problem i praktiken för de jordbrukare
som fraktar gods med jordbruks/trafiktraktor som bisyssla.
Då krävs nämligen C-körkort.
En sådan dubbelanvändning medför alltså högre
krav på dessa traktorförare än på dem
som för vanlig traktor. Utskottet anser emellertid att
man alltid skall kunna använda sin traktor fullt ut i fråga
om det ursprungliga användningsändamålet,
dvs. jord- och skogsbrukskörningar. I detta avseende måste
situationen bli klarare.
Trafiktraktorer omfattas av övervakningen av kör-
och vilotider om körningen kräver tillstånd, dvs.
trafiktillstånd. Enligt rörliga polisen är
det ytterst sällsynt att man inom trafikövervakningen
påträffar fall där trafiktraktorer överskridit dygnskörtiden
eller där föraren brutit mot bestämmelserna
om vilotider. Normalsträckorna för traktorer är
mycket korta (under 10 km) och i praktiken förekommer det
knappt alls några kör- och vilotidsförseelser.
Traktorer måste drivas med skattepliktigt bränsle
eller så måste ägaren betala skatt per
dag som traktorn inte används för jord- och skogsbrukskörningar.
Detta system har visat sig vara bra för jordbrukarna, men
tyvärr ger det också upphov till tolkningsproblem.
Enligt de sakkunniga som hörts finns det väldigt
många olika tolkningar, och i praktiken förekommer
det fortfarande många körningar som egentligen
kräver ett förhandsavgörande från
Fordonsförvaltningscentralen i fråga om bränslet.
Det faktum att vissa aktörer använder skattepliktigt
eller skattefritt bränsle beroende på situationen
och att vissa bara använder skattepliktigt bränsle
kan också leda till situationer som snedvrider konkurrensen.
Det är oroväckande att det finns oklarheter
i fråga om trafiktraktorer: oklarheterna gäller
trafiktillstånden, de skattepliktiga och skattefria bränslena
och vilken körkortsklass som krävs. Även
avsaknaden av periodiska besiktningar är ett problem. Alla
dessa problemsituationer kräver en övergripande
utredning i syfte att finna fungerande lösningar. Därför
föreslår utskottet att riksdagen skall godkänna
ett uttalande om att regeringen utifrån en övergripande
utredning skall vidta behövliga åtgärder
i syfte att finna fungerande lösningar i fråga
om trafiktraktorer (Utskottets förslag till uttalande).
Övriga frågor
Utskottet pekar på att tillstånd för
bedrivande av trafik enligt 6 § kräver solvens,
som definieras i 13 §. Enligt 20 § kan tillståndet återkallas,
om tillståndshavaren inte längre uppfyller kraven för
att beviljas tillstånd. I fråga om solvenskravet
och kravet på yrkesskicklighet skall tillståndsmyndigheten
innan tillståndet återkallas ge tillståndshavaren
tillfälle att korrigera bristen.
I detta sammahang vill utskottet ta upp frågan om skuldsanering.
Enligt justitieministeriets syn spelar det i fråga om bedömningen
av någons solvens inte någon roll huruvida de
ursprungliga skuldvillkoren längre är i kraft
eller om de ändrats i samband med en företagssanering
eller genom ett frivilligt avtal mellan borgenären och gäldenären.
Utskottet ser en risk för att kostnadsunderlaget för
företag i skuldsanering snedvrids i förhållande
till företag som svarar för sina åtaganden
fullt ut. Utskottet anser att skuldsaneringens inverkan på erhållande
och återkallande av tillstånd bör utredas.
Utskottet ser ett problem i att skuldsaneringssystemet kan leda
till en snedvridning av konkurrensen.
Detaljmotivering
Lag 1
7 §. Kommersiell trafik som är befriad från
tillståndsplikt.
Utskottet anser att den föreslagna övre gränsen
på 2 400 kilo i 1 mom. 1 punkten är hög.
Som motiv framför regeringen att person- och paketbilsmodellernas
totalmassa har ökat. Detta förklaras delvis av
att fordonens säkerhetsegenskaper har förbättrats.
Utskottet anser ändå att en höjning av
viktgränsen till 2 400 kilo är onödigt
stor med avseende på den högre totalmassan och
föreslår därför en övre
gräns på 2 000 kilo.
Enligt uppgift motsvarar 2 punktens definition av utbildare
när det gäller yrkesundervisning av förare
inte den terminologi som nu för tiden används
i författningar. Därför föreslår
utskottet att man enligt den punkten skall tillåta transport
utan tillstånd i fråga om godstransporter i samband
med yrkesundervisning av förare, om undervisningen ges
av någon som har tillstånd att ordna utbildning.
I 1 mom. 5 punkten föreslås kommunen utgöra
gränsen för transporter med trafiktraktor. Det som är
problematiskt när det gäller en sådan gränsdragning är
att kommunerna i Finland varierar stort i fråga om areal.
Dessutom kan det hända att en näringsidkares jord-
eller skogsbrukslägenhet eller verksamhetsställe
för djur- och fiskerihushållning ligger i omedelbar
närhet av kommungränsen, till och med så att ägorna delvis
finns i grannkommunen. Därför föreslår utskottet
i stället som gräns en radie på 50 kilometer
från en näringsidkares jord- och skogsbrukslägenhet
eller verksamhetsstället för djur- och fiskerihushållning
samt dessutom den kommun där lägenheten eller
verksamhetsstället finns. Begränsningar som bygger
på kilometer finns bl.a. i artiklarna 3 och 13 i Europaparlamentets
och artiklarna 4 och 13 i rådets förordning (EG)
nr 561/2006 och rådets förordning 3820/85,
som båda gäller kör- och vilotider inom vägtransporterna.
Den senare förordningen skall följas till och
med slutet av april 2007. Utskottet understryker att avståndet
skall räknas i radie; hinder i terrängen kan nämligen
innebära att vägavståndet blir märkbart
större.
Dessutom har utskottet i de allmänna motiven pekat
på vilka detaljer i fråga om trafiktraktorer som
kräver en utredning.
I 6 punkten har utskottet rättat till den finska språkdräkten.
I fråga om 7 punkten framgick det under expertutfrågningen
att propositionen också oavsiktligt innebär att
inget tillstånd krävs för vägbyggnadstransporter.
I den lagtext som regeringen föreslagit talas det om "spridning
på vägar och gator" av marksubstanser, vatten,
salt eller något annat motsvarande ämne i samband
med väg- och gatuhållning. Enligt kommunikationsministeriet
uttrycker formuleringen det som avsetts. Ingenting hindrar en omformulering,
men det är inte heller nödvändigt att
formulera om punkten. Utskottet anser dock att den formulering som
framförts under sakkunnigutfrågningen är
mer exakt och föreslår därför
att punkten ändras så att den gäller
väg- och gatuunderhåll.
Utskottet har i 1 mom. 8 punkten strukit ordet kommunkoncern,
som för närvarande inte finns definierat i vår
lagstiftning. Kommunallagen känner endast till begreppet
"koncernbalansräkning", men någon definition av
kommunkoncern finns inte. Indirekt är emellertid en definition möjlig
på grundval av lagen, t.ex. så här: "en kommun
eller samfund där en kommun har bestämmande inflytande
enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen". Utskottet
föreslår att begreppet kommunkoncern ersätts
med en sådan definition och att samma ändring
görs i 9 punkten.
Konkurrensverket har i fråga om 9 punkten ansett att
det inte får förekomma diskriminering mellan de
kommunala transporter som utförs med ett tjänstelevererande
företags fordon och de som kommunala fordon utför.
Enligt inkommen utredning är det närmast fråga
om mattransporter till kommunala inrättningar och skolor.
I fråga om sådana transporter kommer befrielse från
tillståndsplikt också ofta att ske med stöd
av 1 punkten i samma moment, dvs. transporterna sker med fordon
under 2 000 kilo, eller så kan transporten ingå i
arbetsprojekt enligt 4 punkten. I det senare fallet krävs
tillstånd bara om transporten utgör mer än
30 % av projektet. Utskottet anser att det inte får
förekomma diskriminering när det gäller
transporter i anslutning till kommunalt ordnad social- och hälsovårdsservice
samt kommunal ordnade undervisningstjänster. Utskottet
föreslår således en bestämmelse om
detta.
Utskottet har ändrat momentet i enlighet med den ovan
anförda.
31 §. Rättelseyrkande och ändringssökande.
Paragrafen innehåller bestämmelser om dels ändringssökande,
dels förfarandet vid rättelseyrkande. Följaktligen
föreslår utskottet att paragrafrubriken ändras
så att båda nämns i rubriken.
Om en part skall yrka på rättelse av ett beslut genom
ett särskilt föreskrivet rättelseförfarande innan
besvär över beslutet kan anföras, skall man
enligt 46 § 1 mom. i förvaltningslagen (434/2003)
ges anvisningar om användning av ett sådant rättelsemedel
samtidigt som beslutet meddelas. Utskottet föreslår
att momentet nämner anvisningarna.
Utskottet har ändrat paragrafen i enlighet med detta
krav.
35 §. Övergångsbestämmelser.
Sakkunniga har under utfrågningen pekat på att
3 mom. i övergångsbestämmelsen bara gäller
lastbilar och paketbilar, och inte trafiktraktorer. Enligt kommunikationsministeriet
har avsikten inte varit att utesluta dessa traktorer från
bestämmelsens räckvidd. Utskottet påpekar
att momentet ändå bör rättas
till så att "lastbil eller paketbil" utgår från
de två berörda ställena i momentet. På så sätt
beaktas också eventuella personbilar. Utskottet har formulerat
om momentet i enlighet med detta.
Lag 3
25 §. Rättelseyrkande och ändringssökande.
Paragrafen innehåller bestämmelser om dels ändringssökande,
dels förfarandet vid rättelseyrkande. Följaktligen
föreslår utskottet att paragrafrubriken ändras
så att båda nämns i rubriken.
Om en part skall yrka på rättelse av ett beslut genom
ett särskilt föreskrivet rättelseförfarande innan
besvär över beslutet kan anföras, skall man
enligt 46 § 1 mom. i förvaltningslagen (434/2003)
ges anvisningar om användning av ett sådant rättelsemedel
samtidigt som beslutet meddelas. Utskottet föreslår
att momentet nämner anvisningarna.
Utskottet har ändrat paragrafen i enlighet med detta
krav.