Allmän motivering

Det främsta syftet med reformen av luftfartslagen () är att närma den inhemska lagen om luftfart till de förnyade kraven i EU-regleringen och den internationella regleringen. Samtidigt genomförs vissa ändringar som i praktiken visat sig behövas. En utgångspunkt har varit att administrativa krav såsom tillstånd och godkännanden ska reduceras såvitt möjligt.

Utskottet ser positivt på att 3 § i propositionen sammanför Trafiksäkerhetsverkets reglering om luftfart. Trafiksäkerhetsverket ska enligt propositionen få som ny uppgift bl.a. att utarbeta och fastställa ett flygsäkerhetsprogram.

Utskottet anser att vårt nuvarande flygtrafiksystem är ett bra och även kostnadseffektivt system som ger Finland utmärkta förutsättningar att tillgodose säkerheten i flygtrafiken. Utskottet välkomnar att bestämmelserna om militär luftfart görs tydligare och ses över så att också den militära luftfartens särskilda behov blir beaktade. Utskottet anser det särskilt viktigt att samordna regleringen och den praktiska verksamheten i fråga om civil och militär luftfart, som använder samma luftrum och bl.a. gemensamma flygtrafiktjänster, och att bevara kostnadseffektiviteten.

Enligt utredning som utskottet tagit del av bör ändringarna i fråga om förbud som gäller områden där luftfart är inskränkt eller farliga områden enligt 11 § i förslaget sättas i kraft redan den 13 november 2014 på grund av schemaläggningen av bl.a. Europeiska unionens luftrumsreform (SERA) och försvarsmaktsreformen. I paragrafen föreskrivs om att begränsa eller förbjuda luftfarten inom ett visst område under vissa förutsättningar, på vissa sätt och inom vissa områden.

Obemannade luftfartyg

Utskottet anser det ytterst positivt att propositionen avser att beakta de obemannade luftfartygens behov. Enligt utredning till utskottet kan obemannade luftfartyg i framtiden användas på väldigt många sätt och forskningen och industrin inom branschen kan erbjuda inhemska företag nya möjligheter på en marknad stadd i snabb förändring. Utskottet menar att lagstiftningen ska ge möjligheter för denna utveckling inom ramen för säkerhetsöverväganden, och det är angeläget att få bort obehövliga lagstiftningsmässiga hinder.

I förslagets 70 § ingår ett undantag från kravet på registrering som gäller obemannade luftfartyg som används för bruksflyg. Det motsvarar det gällande rättsläget. Enligt utredning är en del av de obemannade luftfartygen så små att det inte går att urskilja deras registreringstecken med blotta ögat. Vissa ägare till obemannade luftfartyg kan dock själva anse att registreringen är viktig. Därför ger förslaget möjlighet att registrera obemannade luftfartyg med en operativ massa under 150 kilo om de används för bruksflyg, men registreringen blir inte obligatorisk. Utskottet välkomnar att propositionen syftar till att eliminera administrativa hinder för att använda obemannade luftfartyg. Undantaget från registreringsskyldigheten är positivt, anser utskottet men konstaterar samtidigt att regleringens effekter och ansvarsfrågorna m.m. måste bli föremål för uppföljning. I fortsättningen behövs också metoder för att möjliggöra och främja användningen av större obemannade luftfartyg.

Utskottet erfar att den nuvarande lagstiftningen och det aktuella förslaget ändå inte i alla avseenden ger möjligheter att utnyttja den kommersiella potentialen hos obemannade luftfartyg i Finland. Regleringen kräver fortsatt utvärdering på internationell nivå men även nationellt. Utskottet finner det angeläget att i fortsättningen bedöma huruvida ändringarna i propositionen räcker till för att säkerställa att användningen av obemannade luftfartyg ökar och att den inhemska branschrelaterade industrin kan fungera. Utskottet finner det viktigt att nationellt göra allt som kan göras med avseende på internationella avtal och bestämmelser. Dessutom är det önskvärt att Finland om möjligt aktivt påverkar de internationella forumen för att branschens verksamhetsregler också på internationell nivå ska göras tydliga i alla avseenden.

Överföring av offentliga förvaltningsuppgifter på andra än myndigheter

Propositionen innehåller flera reformer genom vilka offentliga förvaltningsuppgifter överförs på andra än myndigheter, eller ger möjligheter att överföra uppgifterna med stöd av lagen.

Enligt grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 27/2014 rd) om propositionen måste förslagets 97 § om säkerhetskontrollanter ändras så att säkerhetskontrollanterna också i fortsättningen godkänns av myndigheten för att lagen ska kunna godkännas i vanligt lagstiftningsordning. Enligt utlåtandet handlar säkerhetskontroller på flygplatser om faktisk förvaltningsverksamhet som innefattar utövning av offentlig makt där man i betydande utsträckning kan ingripa i det skydd för den personliga integriteten som fastställs i 7 § i grundlagen. Kontrollanterna ska enligt den gällande luftfartslagen vara godkända av Trafiksäkerhetsverket. Kommunikationsutskottet föreslår att 97 § i förslaget kompletteras med ett tillägg om godkännande av Trafiksäkerhetsverket enligt vad grundlagsutskottet förutsätter.

Flygtrafiktjänsternas språk

Vid utfrågningen av sakkunniga observerades bestämmelsen i 108 § 3 mom. enligt vilken kommunikationsministeriet kan besluta att flygtrafiktjänst ska tillhandahållas endast på engelska inom hela eller en del av det luftrum som Finland ansvarar för. Vid utfrågningen framfördes som en synpunkt att alla luftfartsidkare eller inhemska myndigheter inte kan avkrävas flytande kunskaper i engelska, och ifall flygtrafiktjänster endast ges på engelska kan det få negativa säkerhetseffekter till följd av bristande språkkunskaper. Bestämmelsen motsvarar trots det 116 § 3 mom. i den gällande luftfartslagen.

Utskottet vill betona att det också i fortsättningen måste vägas in med omsorg i besluten om språk huruvida kravet verkligen är nödvändigt för att trygga flygsäkerheten och smidig luftfart och för att förverkliga målen för det gemensamma europeiska luftrummet. Utskottet konstaterar att i internationella sammanhang är det i hög grad gängse praxis att flygtrafiktjänster ges på engelska och principiellt kan det också anses gynna säkerheten i fråga om professionell luftfart.

Enligt utredning till utskottet gäller eventuella beslut om språk på kort och medellång sikt närmast det övre luftrummet och områdeskontrolltjänster samt på lång sikt eventuellt de största flygplatserna för internationell flygtrafik. Därför är det enligt utredningen föga troligt att besluten skulle inverka väsentligt på fritidsflyg.

Ändå är det synnerligen viktigt som utskottet ser det att eventuella beslut fattas med beaktande också av behov och säkerhetsverkningar i samband med olika typer av fritidsflyg med hänsyn till att det inte är skäligt att vänta sig att alla idkare eller ens alla inhemska myndigheter ska behärska engelska tillräckligt flytande. Enligt utredning till utskottet kan ett beslut om flygtrafiktjänstens språk enligt paragrafen behövas t.ex. om ansvaret för det praktiska genomförandet av flygtrafiktjänsten i en viss situation överförs till en myndighet i ett annat land t.ex. enligt ett avtal om gemensamt luftrum. Också i en sådan situation säkerställs det enligt vad utskottet erfar alltid genom praktiska åtgärder att tjänsten vid behov kan fås på finska. Utskottet anser utifrån erhållen utredning att tjänsten med avseende på att trygga flygsäkerheten och de inhemska myndighetsfunktionerna vid behov alltid måste gå att få också på finska och svenska.

Prissättning av flygtrafiktjänsten

En synpunkt som framfördes vid utfrågningen av sakkunniga är att rätten för leverantören av flygledningstjänst att ta ut ett belopp innehållande en rimlig avkastning för särskilda tjänster inom flygtrafiktjänsten bör strykas i 112 § 4 mom. i propositionen. Utskottet konstaterar att leverantören i Finland, dvs. Finavia Abp är ett aktiebolag som lever på kundavgifter och upprätthåller Finlands flygplatsnätverk enligt nätverksprincipen utan offentlig budgetfinansiering. Därför måste bolaget absolut ha rätt att få en rimlig avkastning av sin verksamhet också i fortsättningen, menar utskottet. I praktiken ställer den hårda internationella konkurrensen upp faktiska gränser för prissättningen. Utskottet observerar vidare att Trafiksäkerhetsverket enligt 111 § 2 mom. i propositionen också ska övervaka att de avgifter som tas ut av den statliga och den militära luftfarten är skäliga och att 112 § iakttas vid prissättningen.

Reglering av flyghinder

I propositionens 158 § föreslås vissa ändringar i reglering om flyghinder. Syftet är enligt vad utskottet erfar att lindra den administrativa bördan för den som ansöker om tillstånd. Utskottet finner det angeläget att också i fortsättningen i fråga om myndighetsverksamheten finna administrativt lätta och flexibla förfaranden för att bl.a. vindkraftsprojekten ska kunna avancera.