Motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet propositionen behövlig och ändamålsenlig. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar, men med följande anmärkningar.

Utskottet påpekar att stöd till rederier kan få negativa konsekvenser för konkurrensen inom branschen när rederier som omfattas av stöden och rederier som inte gör det opererar på samma marknader. Konkurrensverket har de facto konstaterat att stödsystemet har lett till en snedvriden konkurrens mellan de fartyg som 2003 tillhandahöll isbrytarservice på Saimen. En del av dessa fartyg är inskrivna i handelsfartygsförteckningen, andra åter finns inte med där.

Ålands landskapsstyrelse har lyft fram vissa problem i anknytning till trafiken mellan Åland och fastlandet. Ett rederi som endast bedriver trafik mellan Åland och fastlandet har inte rätt till något sjöfartsstöd. Däremot får passagerarfartyg som går mellan Finland och Sverige och erbjuder samma transport mellan Åland och fastlandet redan nu och framdeles stöd enligt den nya lagstiftningen. Därtill tillåts de nya EU-staterna att från början av maj bedriva cabotagetrafik mellan Åland och fastlandet. De utländska rederierna omfattas av stöden i sitt eget land. I syfte att åtgärda snedvridningen i konkurrensen har landskapsstyrelsen föreslagit att stödet utvidgas till att utöver fartyg som huvudsakligen används i utrikesfart också omfatta fartyg som uppfyller lagens villkor och direkt konkurrerar med andra fartyg än sådana som seglar under finsk flagg.

I den nuvarande lagen har stödet varit kopplat till förskottsinnehållningen på sjöarbetsinkomst och till arbetsgivarens socialskyddsavgifter, pensionspremier och andra försäkringspremier. Utskottet påpekar att problemen på marknaden har sin upprinnelse i att alla lastfartyg som huvudsakligen går i utrikesfart inte varit kvalificerade för handelsfartygsregistret och inte kunnat utverka skattekort för sjöarbete för sin personal, två faktorer som hade gett rätt att ansöka om det i lagen angivna stödet.

Konkurrensverkets åsikt är att konkurrensproblemet måste tacklas genom att rederier som huvudsakligen bedriver utrikesfart får stöd från staten på samma villkor som andra rederier för verksamhet som uppfyller de lagfästa kraven. Att rederiet bedriver trafik som uppfyller kriterierna bör vara utslagsgivande, inte de anställdas status i beskattningshänseende.

Lagstiftningen får absolut inte leda till en snedvriden konkurrens, understryker utskottet med emfas. De nu påtalade bristerna och snedvridningarna kan inte åtgärdas i samband med behandlingen av det nu föreliggande lagförslaget i och med att propositionen har en så snäv tidsram och frågan inte kan lösas utan en övergripande utredning med många komplicerade förtecken. Enligt preliminära bedömningar måste antingen skattelagstiftningen eller lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart ses över för att konkurrensen ska kunna rättas till. Utskottet föreslår ett uttalande om att regeringen med det snaraste ska vidta åtgärder för att rederier som huvudsakligen bedriver utrikesfart ska få stöd av staten på samma villkor som andra rederier för verksamhet som uppfyller de lagfästa villkoren. (Utskottets förslag till uttalande 1).

Enligt självstyrelselagen för Åland (1144/1991) har riket och landskapet delad lagstiftningsbehörighet. Justitieministeriet har gjort utskottet uppmärksamt på att finska staten inom de områden som hör till dess lagstiftningsbehörighet ska ta hänsyn till de åländska särförhållandena i frågor som är särskilt viktiga för landskapet. Utskottet konstaterar att landskapet har begränsade möjligheter att genom sin egen lagstiftning förbättra sjöfartens konkurrenskraft. Den av Ålands landskapsstyrelse aktualiserade frågan bör enligt utskottet utredas och i det sammanhanget tas reda på vilket läget på marknaden är och om något rederi uppnått den status landskapsstyrelsen nämner. Men då bör det också beaktas att stöden ursprungligen ar avsedda att uttryckligen ges till rederier som huvudsakligen bedriver utrikesfart. Utskottet föreslår ett uttalande där regeringen förutsätts utreda hur man på lika villkor och utan snedvridning av konkurrensen kan trygga och stödja sjöfarten på Åland och annanstans i Finland (Utskottets förslag till uttalande 2).

Eftersom de föreslagna åtgärderna leder till en breddning av stödsystemet, behövs det nya utredningar bl.a. om hur ändringarna förhåller sig till dels vår egen lagstiftning i övrigt, dels EU-lagstiftningen för att situationen ska kunna hjälpas upp och en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av korrigeringarna göras. Av de föreslagna ändringarna följer att de utbetalda stöden blir större och därför bör också i statsbudgeten anslås extra anslag för ändamålet, understryker utskottet. Därtill är de ändringar som behövs för att återställa konkurrensen lagstiftningstekniskt komplicerade. Ändringarna bör göras bl.a. med hänsyn till att stödgrunderna exakt inringar användningsområdet och minimerar möjligheten till missbruk.