Allmän motivering
Med hänvisning till propositionen och övrig
utredning finner utskottet propositionen behövlig och ändamålsenlig.
Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande
anmärkningar och ändringsförslag.
Den föreslagna lagen innebär att lagstiftningen
om farkostregistret motsvarar de krav som exempelvis grundlagen,
offentlighetslagen och personuppgiftslagen ställer. Registreringsplikten
utvidgas så att den omfattar farkoster med motor, vars
effekt är minst 15 kilowatt samt farkoster med motor eller
segel, vars skrov är minst 5,5 meter. Registreringen bidrar
till ökad säkerhet i sjötrafiken, förebygger
olägenheter som användningen av farkoster orsakar
samt stöder tillsyns- och räddningsverksamheten.
Registret kan även utnyttjas i beredskapsplaneringen och
ett heltäckande och uppdaterat register underlättar både
brottsutredning och åtgärder för att
förhindra brott.
Vid expertutfrågningen har representanterna för
industri och handel förordat en utveckling av informationsteknologin
i en riktning där handelsmän och tillverkare skulle
ges möjlighet att registrera sig i magistraternas datasystem
så att de med hjälp av lösenord och användarnamn skulle
kunna få registernummer och sköta andra registreringsrutiner
när det gäller nya båtar redan innan
båten blir färdig eller överlåts
till kunden. Handelsmännen och tillverkarna skulle kunna
bli "faktureringskunder", som exempelvis en gång per månad
faktureras för registreringar de gjort. Båtarnas
nya registernummer skulle genereras automatiskt ur magistratens
sytem. Utskottet har uppmärksammats på att detta å ena
sidan är en utmaning för det nuvarande "kortnummersystemet",
som gjort det möjligt att mot extra betalning köpa
ett registernummer som innehåller 2 eller 3 siffror. Utskottet
menar att det system som skisserats upp under expertutfrågningen
förefaller förnuftigt och anser att strävan
bör vara att skaffa ett sådant system.
Utskottet påpekar att de farkoster som ingår
i det nuvarande registret skall anmälas till registret
genom en ändringsanmälan inom tre år
från det att lagen trätt i kraft och att ministeriet
måste informera medborgarna om skyldigheten att omregistrera
farkosterna.
Detaljmotivering
1 §. Syftet med farkostregistret.
Sjöfartsverket fäste i samband med sakkunnigutfrågningen uppmärksamhet
vid registret har ett användningsändamål
som gör att det inte lämpar sig för tillsyn över
bränslebeskattningen. EG:s bestämmelser om skatt
på bränsle har inte satts i kraft nationellt och
de kommer eventuellt inte att gälla alla farkoster. Inte
heller i dag är alla farkoster i det nuvarande registret
fritidsbåtar. Vidare kommer statens och kommunernas farkoster
inte att omfattas av bestämmelserna om bränsleskatt även
om de ingår i registret, eftersom de inte är fritidsbåtar.
Utskottet vill dessutom betona att det ännu inte finns
några exakta uppgifter om innehåll, tillämpningsområde
och ikraftträdande i fråga om EG-bestämmelserna
om bränsleskatt. Därför föreslår
utskottet att bestämmelsen som gäller registrets
sekundära syfte utgår, dvs. att registret också används
för tillsyn i anslutning till beskattningen av bränslen.
Utskottet föreslår således att sista
meningen i paragrafen stryks.
5 §. Undantag från registreringsplikten.
Under sakkunnigutfrågningen framhöll Sjöfartsverket att
fritidsbåttrafiken kan göras säkrare
om de farkosterna som staten och kommunerna förvaltar över
tas med i registret när de ligger inom registreringsgränserna
enligt 4 §. Med tanke på Sjöfartsverkets
marknads- och produktövervakning tillgodoser ett mer tillförlitligt
och heltäckande register bättre behovet att få registeruppgifter
om andra farkoster av samma typ, särskilt när verket
har fått uppgift om en farlig farkost och ägarna
eller innehavarna måste informeras som detta. Staten och
kommunerna kan använda samma farkoster som privata båtägare,
och dessutom är Sjöfartsverket tillsynsmyndighet
när det gäller det s.k. regelverket om arbetsbåtar.
Utskottet anser ändå att de farkoster som
försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet äger eller
innehar inte skall antecknas i det nya registret. Förvarsförvaltningens
farkoster och fartyg har av tradition stått utanför
det allmänna registret. Detta har motiverats med att utrustningen
på försvarsmaktens fartyg delvis måste
hållas icke-offentliga. Dessutom för marinen register över fartyg
som den äger och besitter.
Utskottet påpekar man på detta sätt
från lagens tillämpningsområde utesluter
dels försvarsmaktens och gränsbevakningsväsendets
farkoster, dels också de fartyg som registreras enligt fartygsregisterlagen,
de fartyg som antecknas i fiskefartygsregistret och de farkoster
som bara används för tävling. Genom den
föreslagna ändringen kommer samtliga farkoster
inom registreringsgränserna att samlas i ett register,
och därmed behöver stat och kommun ha ett separat
register bara för de farkoster som inte omfattas av denna
lag. Ett mer heltäckande register underlättar
också sjöräddningscentralernas övervakningsarbete.
Utskottet har ändrat paragrafen i enlighet med detta.
9 §. Registreringsbevis.
Enligt grundlagens 80 § kan republikens president,
statsrådet och ministerierna utfärda förordningar
med stöd av ett bemyndigande i grundlagen eller i någon
annan lag. Grundlagsutskottets vedertagna praxis är att frågan
om delegering av lagstiftningsmakt i allmänhet bör
bedömas utifrån hur exakt och noggrant avgränsad
fullmaktsbestämmelsen är. Justitieministeriet
har påpekat för kommunikationsutskottet att normgivningsbemyndigandet
i 1 mom. bör preciseras så att det gäller
de uppgifter som skall anges på beviset. Utskottet har ändrat
momentet i enlighet med detta.
19 §. Utlämnande av enskilda offentliga uppgifter.
Paragrafen gäller utlämnande av offentliga uppgifter.
Enligt den får man också lämna ut farkostägarens
och farkostinnehavarens namn- och kontaktuppgifter, men enskildas
adressuppgifter och andra kontaktuppgifter kan vara sekretessbelagda
i enlighet med 24 § 1 mom. 31 punkten i offentlighetslagen.
Dessutom innehåller 24 § 2 mom. i lagförslaget
bestämmelser som i sak har samma innehåll som
den nämnda bestämmelsen i offentlighetslagen när
det gäller den enskildes rätt att på vissa
villkor förbjuda utlämnande av sina personuppgifter.
Justitieministeriet har påpekat att förhållandet
mellan 19 § och de nämnda bestämmelserna
bör vara tydligare.
Utskottet föreslår därför
att 1 mom. preciseras så att det gäller offentliga
uppgifter om namnet på farkostens ägare och innehavare,
om en näringsidkare som fått provbeteckning samt adressuppgifter
och andra kontaktuppgifter om dessa. Utskottet påpekar
att tillägget av ordet "andra" ligger i linje med bl.a.
offentlighetslagen.
Utskottet har formulerat om paragrafen i enlighet med detta.
20 §. Utlämnande av offentliga uppgifter
i elektronisk form.
Enligt 1 mom. 1 punkten får uppgifter lämnas
ut till polisen via teknisk anslutning för räddnings-
och tillsynsverksamhet. Den föreslagna lydelsen innebär
att användningsändamålet för
de utlämnade uppgifterna inte innefattar förebyggande
och utredning av samt åtal för brott eller polisundersökning.
Centralkriminalpolisen har föreslagit att bestämmelsen
skall ändras så att uppgifter utlämnas
till polisen på det sätt som bestämmelsen
föreskriver när polisen fullgör uppgifter
enligt 1 § i polislagen (493/1995). Detta
skulle innebära att bestämmelsen i sak till sitt
innehåll motsvarar 15 § 1 mom. 1 punkten i lagen
om fordonstrafikregistret (541/2003) när det gäller
utlämnande av offentliga uppgifter i elektronisk form.
Utskottet har i 1 § strukit bestämmelsen om att
registret också används för tillsyn i
anslutning till beskattning av bränslen, och således
föreslås det att också 20 § 1
mom. 4 punkten skall utgå, eftersom den gäller
samma sak.
Utskottet har följaktligen ändrat momentet
i enlighet med detta.
23 §. Utlämnande av uppgifter för
andra ändamål.
I 23 § 1 mom. 3 punkten finns bestämmelser
om utlämnande av uppgifter för forsknings- och
statistikändamål samt om utlämnande av statistikuppgifter.
Justitieministeriet har understrukit att bestämmelsen är
onödig om man beaktar offentlighetslagen och personuppgiftslagen
och att den med tanke på att lagstiftningen bör
vara konsekvent bör utgå. Utskottet föreslår därför
att 3 punkten stryks.
När den bestämmelsen utgår måste
3 mom. ändras så att den endast hänvisar
till 1 mom.
Paragrafen har formulerats om i enlighet med detta.
26 §. Straffbestämmelser.
Kommunikationsministeriet har påpekat för
utskottet att brott mot användningförbudet enligt
8 § respektive 10 § båda är
straffbara var för sig. Utskottet föreslår därför
en omformulering enligt vilken det för straffbarhet räcker
med att ett av brottsrekvisiten uppfylls och har formulerat om paragrafen enligt
det.
29 §. Närmare bestämmelser.
Justitieministeriet har tagit fasta på det allmänna
normgivningsbemyndigandet i paragrafen. Enligt 80 § i grundlagen
kan republikens president, statsrådet och ministerierna
utfärda förordningar med stöd av ett
bemyndigande i grundlagen eller i någon annan lag. Grundlagsutskottets
vedertagna praxis är att frågan om delegering
av lagstiftningsmakt i allmänhet bör bedömas
utifrån hur exakt och noggrant avgränsad fullmaktsbestämmelsen ärGrUU
23/2000 rd. Det har också påpekats
att delegeringen av lagstiftningmakt begränsas av bestämmelsen
i grundlagens 80 § 1 mom., enligt vilketbestämmelser
om grunderna för individens rätttigheter och skyldigheter
samt om frågor som enligt grundlagen i övrigt
hör till området för lag skall utfärdas
genom lag. Grundlagsutskottet har framhållit att grundlagsbestämmelsen
om området för lagstiftningen också begränsar
möjligheten att utfärda normerRP 1/1998
rd, s. 132/I.
Justitieministeriet har understrukit att det till följd
av grundlagsutskottets praxis och det normgivningsbemyndigande som
finns i lagförslaget förefaller uppenbart att
29 § lagförslaget är varken motiverad
eller nödvändig och därmed bör
utgå. Kommunikationsutskottet vill ändå peka
på grundlagsutskottets utlåtande GrUU
29/2004 rd — RP 169/2003
rd, där utskottet konstaterar att det redan tidigare
avvisat uppfattningen att det med stöd av ett bemyndigande som
berättigar att utfärda bestämmelser om verkställigheten
av lagen vore möjligt att genom förordning utfärda
bestämmelser om vilken som helst sak som hör till
området för lagen. Av kravet på att en
bemyndigandebestämmelse som grundar sig på 80 § i
grundlagen skall vara exakt och noggrant avgränsad följer
att bemyndigandet att utfärda verkställighetsbestämmelser
måste tolkas snävt. Utifrån ett sådant
bemyndigande kan till exempel nödvändiga bestämmelser
som styr myndighetsverksamhet utfärdas när lagen träder
i kraft
GrUU 40/2002 rd
. Det
föreslagna normgivningsbemyndigandet därmed inte är
något problem med avseende på grundlagen. Bestämmelsen
i fråga ändras därför inte,
men dess begränsande tolkning bör noteras.
30 §. Ikraftträdande.
Enligt uppgift från kommunikationsministeriet är
det meningen att lagen träder i kraft den 1 oktober 2007.
Detta bör läggas till i lagförslaget,
eftersom datum läggs till i dess övergångsbestämmelser.
Utskottet har ändrat paragrafen i enlighet med detta.
31 §. Övergångsbestämmelser.
Enligt 31 § i lagförslaget skall de registerbeteckningar
som getts före denna lags ikraftträdande inte ändras.
Det är viktigt, menar utskottet, att exempelvis segelnumren
i organisationernas nuvarande register kan konverteras till registerbeteckningar
som används i myndigheternas register. Däremot måste
registeruppgifterna genom anmälan ändras så att
de följer denna lag. Kommunikationsministeriet anser att
ett sådant förfarande behövs för
att registeruppgifterna skall vara tillförlitliga. Uppgifterna
måste därför kontrolleras efter en övergångsperiod.
Utskottet noterar att detta arbete tyvärr inte kan utföras
av myndigheter, eftersom det rör sig om 100 000 kundkontakter. Dessutom
innehåller registret uppskattningsvis ca 10 000—20
000 farkoster som inte längre finns. En ny uppgift som
införs i registret är personbeteckningarna, som
i och för sig kan tas direkt ur befolkningsdatasystemet,
men som då kan komma att kombineras med fel person. Dessutom
bör farkostuppgifterna också kontrolleras.
Farkosterna i det nuvarande registret skall anmälas
till det nya registret inom tre år från lagens
ikraftträdande. Detta sker med en anmälan om ändring
av registeruppgifterna. Nya farkoster skall anmälas inom
ett från ikraftträdandet.
Utskottet anser det vara fel att de som på behörigt
sätt anmält sina farkoster till motorbåtsregistret
skall behöva betala för att registret byts ut mot
ett nytt. Ett nytt 5 mom. föreslås därför.
Det avses innehålla en bestämmelse enligt vilken ingen
avgift skall tas ut för registreringsbevis som utfärdas
på grundval av en anmälan om ändring
av registeruppgifter om farkoster i motorbåtsregistret,
om anmälan görs senast den 1 oktober 2008 och
om avsikten med anmälan är att registeruppgifterna
i det registret skall överensstämma med denna
lag. Utskottet föreslår en avgiftsfri period om
ett år. Detta kommer att fungera som ett incitament till
registrering när ändringen trätt i kraft. Å andra
sidan är det bra om tiden inte är för
kort, eftersom man då kan undvika en alltför stor
anhopning av nyregistreringar på magistraterna.
Utskottet anser ändå att avgiftsbefrielsen
inte skall gälla registreringsbevis enligt 9 § 2
mom., eftersom det då är fråga om ändring
av uppgifter om en farkost eller farkostens ägare eller
liknande uppgifter. Dessa uppgifter måste alltid registreras
och skyldigheten följer därför inte av
lagändringen.
Det nya 5 mom. innebär att 5 mom. i förslaget blir
6 mom.
Det har påpekats för utskottet att det finns
ca 186 000 båtar registrerade i båtregistret.
Ca 180 000 ändringsanmälningar innebär
ett omfattande arbete för magistraterna, även
om kostnaderna inte fullt ut kommer att motsvara arbetsmängden
för registrering av en ny båt. När ett nytt
register upprättas måste man ändå i
praktiken granska ändringsanmälningarna. Merarbetet
gäller en övergångsperiod, i praktiken
främst det första året efter lagens ikraftträdande.
När farkostregistret upprättas kommer uppdateringen
av de befintliga uppgifterna i bårregistret att kosta magistraterna
8 euro per ändringsanmälan enligt inrikesministeriets
uppskattning. Magistraternas engångskostnad blir därmed 1 400 000
euro när det gäller arbetskraft. Dessutom måste
man beakta kostnaderna för översynen av datasystemet,
dvs. 120 000 euro, vilket nämns i motiven till
lagförslaget. Utskottet betonar att registerförvaltningens
anslag för 2007 och 2008 därmed måste
få ett engångstillägg på sammanlagt
1 520 000 euro till följd av det nya farkostregistret.
Utskottet har formulerat om paragrafen i enlighet med det ovan
anförda.