Motivering

Utskottet anser propositionen nödvändig och ändamålsenlig och tillstyrker följaktligen förslagen utan ändringar, men med följande anmärkningar.

Finansieringen av Kommunikationsverket.

I statsbudgeten är Kommunikationsverket ett nettobudgeterat ämbetsverk som huvudsakligen täcker sina kostnader genom avgifter. Enligt propositionen var utfallet av kommunikationsmarknadsavgiften och dataskyddsavgiften inte så stort som det uppgavs, när bestämmelserna kom till. Utfallet har minskat samtidigt som den allmänna kostnadsnivån har stigit. Dessutom har Kommunikationsverket fått fler och nya uppgifter. Det är viktigt för finansieringen av Kommunikationsverket att de föreslagna ändringarna i kommunikationsmarknadslagen och lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation görs.

De årliga avgifterna av skattekaraktär anges som enheter per avgiftsklass. Avgiftsklassen för ett teleföretag bestäms utifrån teleföretagens omsättning av televerksamheten i Finland under perioden innan avgiften påförs. Det är bra att det läggs till nya avgiftsklasser, anser utskottet. Då fördelas betalningsbördan jämnare mellan teleföretag av varierande storlek och blir mer förutsägbar.

Dataskyddsavgiften.

Bestämmelser om dataskyddsavgiften ingår i 38—40 § i lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation (). När avgiften infördes var det meningen att den skulle motsvara de totala kostnaderna för CERT-FI vid Kommunikationsverket för uppdrag för teleföretag. För att bredda betalningsbasen för dataskyddsavgiften och minska betalningsbördan för teleföretagen halverades datskyddsavgiften genom en lagändring () som trädde i kraft den 1 januari 2007. Sedan dess har en del av verksamheten (2009 ca 70 %) inom CERT-FI finansierats med tidsbegränsat privaträttsligt upphandlingsavtal mellan Försörjningsberedskapscentralen och Kommunikationsverket.

Vid utfrågningen i utskottet motsatte sig en del att dataskyddsavgiften höjs med motiveringen att teleföretagen fortfarande måste betala oproportionellt stor andel av kostnaderna för CERT-FI då en stor del av verksamheten vänder sig till andra näringsutövare och offentlig förvaltning. Kommunikationsministeriet har den uppfattningen att intäkterna av dataskyddsavgiften för teleföretagen i dag inte täcker kostnaderna för de uppgifter som CERT-FI utför för dem.

Dataskyddet och CERT-FI spelar en viktig roll för både näringslivet och den offentliga förvaltningen. Därför bör kostnaderna för CERT-FI framöver mer öppet kunna styras till rätt betalare via uppdragen och verksamheterna.

Bedömning av verksamheten vid och finansieringen av Kommunikationsverket.

I utlåtandena till utskottet ifrågasätts regeringens förslag att ge Kommunikationsverket nya uppgifter. Dessutom anses det att nya metoder för finansieringen bör sökas. Vidare anförs det kritik mot överlappande funktioner i myndighetenas övervakning, till exempel i fråga om fungerande konkurrens, konsumenteranas ställning och konsumentpolitiken.

Kommunikationsministeriet anser att verket, precis som det sägs i propositionen, har fått fler och större uppgifter och att trenden kommer att vara densamma i de nya kommunikationspolitiska riktlinjerna. Ministeriet tillbakavisar påståendena om direkta överlappningar i verksamheten. En större och övergripande granskning av den finansiella modellen för Kommunikationsverket vore ett omfattande och mycket tidskrävande projekt.

Ministeriet uppger att Kommunikationsministeriet har satsat på att förbättra produktiviteten och på att få kontroll över kostnaderna. I fjol ökade produktiviteten i arbetet med 14 procent och den totala produktiviteten med 13 procent. En utvärdering av Kommunikationsverket gjordes 2002 av ett utomstående konsultföretag. Den gav en mycket positiv bild av verksamheten och kompetensen, men konsulterna upptäckte också delar som kan förbättras.

Trots allt bör det göras en heltäckande utredning av Kommunikationsverkets uppgifter och deras kvantitativa och kvalitativa utveckling, arbetsfördelningen mellan myndigheterna och resurserna respektive finansieringen av verksamheten. Det måste gå att satsa mer på produktivitet och effektivitet i både verksamhet och finansiering när verksamheten i betydande omfattning finansieras med avgifter av skattekaraktär som betalas av en liten bransch. För både Kommunikationsverket och teleföretagen är det till fördel att de finansiella behoven och lösningarna blir bättre förutsägbara.