Allmän motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändirngsförslag.

Syfte.

Syftet med att tillfälligt tillåta uppbindning (s.k. bundling) var bland annat att främja den allmänna utvecklingen av informationssamhället, bidra till marknadstillväxt och sporra skapande produktutveckling och framtagning av nya tjänster (KoUB 31/2005 rd). Enligt uppgift har man lyckats väl med detta, eftersom användningen av plustjänsterna inom mobiltelefonin har ökat märkbart sedan man tillät uppbindning. Cirka en femtedel av finländarna har skaffat sig ett paket med mobiltjänster och möjligheten till uppbindning har också haft inverkan på förnyelsen av telefonbeståndet.

Konsumentens ställning.

Utskottet vill särskilt ta upp konsumentens ställning vid uppbindning. Det centrala är att teleföretag ska tillhandahålla användare motsvarande kommunikationstjänster även utan terminal (70 § 1 mom.). Samma bestämmelse ingår redan i den gällande temporära regleringen. Den högsta tillåtna varaktigheten på tidsbundna avtal är två år, vilket kan vara mycket ofördelaktigt för konsumenten beroende på omständigheterna. Därför är det viktigt att konsumenten enligt lagförslaget också ska erbjudas möjlighet att ingå ett tidsbegränsat abonnemangsavtal på 12 månader när teleföretaget erbjuder abonnemang på längre tid än 12 månader (70 § 4 mom.). Förslaget innehåller dels socialt betalningsförhinder, dels också en möjlighet för konsumenten att säga upp tidsbundna avtal genom att betala de avgifter och ersättningar som fastställdes när avtalet ingicks (70 § 6 mom.). Utskottet betonar också att bestämmelserna om uppbindning i kommunikationsmarknadslagen kompletteras av konsumentskyddaslagens () bestämmelser om bland annat marknadsföring och förfarandena i kundrelationer.

I det föreslagna 70 § 5 mom. finns bestämmelser om rätten att säga upp ett tidsbundet avtal på grund av s.k. permanent socialt betalningsförhinder. I dessa situationer ska teleföretaget enligt den nya uttryckliga bestämmelsen ha rätt att ta tillbaka terminalen. Men samtidigt sägs det i 8 mom. i samma paragraf att en abonnemangsspärr på konsumentens begäran ska hävas när abonnemanget upphör bl.a. i de situationer som avses i 5 mom. Utskottet betonar att rätten att frånta konsumenten terminalen enligt 5 mom. måste bedömas bland annat med beaktande av hur lång den återstående avtalsperioden är. Om det exempelvis går så att det sociala betalningsförhindret uppkommer i slutet av avtalsperioden och konsumenten redan har betalat en betydande del av de terminalrelaterade avgifterna, ska man betrakta borttagning av terminalen och eventuell avtalsbaserad gottgörelse för terminal och betalda avgifter i ljuset av konsumentskyddslagens bestämmelser om oskäliga avtalsvillkor.

Uppföljning.

Utskottet anser det vara nödvändigt att regeringen både på kort och längre sikt iakttar hur de bestämmelser i lagförslaget som gäller konsumentskydd fungerar. Utskottet menar att det som är särskilt viktigt är dels det att prissättningen av tjänsterna är klar och tydlig, så att det går att jämföra olika alternativ, dels det att man inte avsiktligt har sådana priser som i praktiken begränsar konsumentens möjligheter att exempelvis teckna abonnemang på tolv månader. Utskottet anser i likhet med regeringen (s. 13/I) att det är nödvändigt att regelbundet följa kvaliteten på kundservicen speciellt i tidsbundna avtalsförhållanden.