Motivering

Allmänt

I propositionen föreslås upphävning av lagen om privata allmänna hamnar (1156/1994) och lagen om kommunala hamnordningar och trafikavgifter (955/1976).

Utgångspunkten är att det inte längre behövs någon separat hamnlagstiftning. Enligt propositionen räcker det i fråga om reglering av hamnverksamhet på lagnivå med att verksamheten ska iaktta t.ex. regleringen om markanvändning, miljö och säkerhet.

Finland har för närvarande 49 hamnar av vilka en del är allmänna kommunala, en del allmänna privata och en del privata hamnar. De allmänna hamnarna är i betydande utsträckning kommunalt ägda och allmänna hamnar ska i princip vara tillgängliga för alla. På grund av kraven i Europeiska unionens regler om statligt stöd gjordes 2013 ändringar i kommunallagen (365/1995) som fick till följd att kommunernas hamnar ska ombildas till bolag före utgången av 2014. Enligt uppgift till utskottet har största delen av hamnarna för utrikeshandeln redan ombildats till bolag.

I lagen om kommunala hamnordningar och trafikavgifter, som gäller kommunala hamnar, föreskrivs för närvarande om en hamnordning som godkänns av kommunfullmäktige, möjlighet att i hamnordningen döma ut böter för brott mot den, samt möjlighet att driva in de avgifter för allmän trafik som ska betalas till kommunen utan dom eller beslut. På samma sätt föreskrivs i lagen om privata allmänna hamnar om tillstånd av statsrådet för anläggning av hamnar, hamnordning godkänd av kommunfullmäktige samt böter för brott mot hamnordningen, som döms ut av allmän underrätt. Dessutom behövs numera tillstånd av statsrådet för anläggande eller väsentlig utbyggnad av en hamn. Enligt uppgift till utskottet har denna tillståndsplikt dock närmast blivit en död bokstav.

Vid utfrågningen av sakkunniga stötte propositionen delvis på motstånd och det framhölls bl.a. att i och med att lagarna upphävs kan det uppstå oklarhet kring hamninnehav i termer av anordnande, övervakning och uttag av avgifter och att det sannolikt kommer att uppstå konflikter mellan hamninnehavare och de som bedriver aktiviteter där. De sakkunniga som motsatte sig förslaget framhöll också att efter upphävandet finns det ingen som kontrollerar och övervakar inrättandet av hamnar och verksamheten i dem. Men de flesta sakkunnigyttrandena stöder förslaget om att upphäva hamnlagarna.

Hamnordningar

Alla allmänna hamnar ska i dagsläget enligt lag ha en hamnordning. I hamnordningen föreskrivs om användning av hamnen och förfaranden som ska iakttas i hamnområdet. Enligt propositionsmotiven behöver hamnordningar inte krävas i lag eftersom hamnarna är avgränsade områden där hamninnehavaren också i övrigt har ett starkt intresse av att upprätthålla ordningen och övervaka verksamheten. Enligt uppgift till utskottet ska de anvisningar och föreskrifter som ska iakttas i hamnområden i fortsättningen baseras på bl.a. avtal mellan hamninnehavaren och de som använder hamnen. Vidare ska som ovan konstaterats hamnverksamheten iaktta krav som ingår i en rätt diger mängd speciallagar.

Vid utfrågningen av sakkunniga betonades att hamnordningen har en central praktisk betydelse som ett internationellt erkänt dokument också i fortsättningen. Men utskottet anser ändå på grundval av erhållen utredning att det inte finns något absolut behov av en lagstadgad skyldighet som gäller en hamnordning som godkänns av kommunfullmäktige. Enligt uppgift till utskottet kan hamnbolag också i fortsättningen utarbeta och godkänna hamnordningar även om lagen inte skulle förskriva om det. Genom praktiska förfaranden kan kommunägda hamnar också i fortsättningen lämna en hamnordning som utarbetats av hamninnehavaren för kännedom eller behandling till kommunfullmäktige om så önskas.

Bestämmelser som är problematiska med avseende på grundlagen

Enligt propositionen innehåller de hamnlagar som förslås bli upphävda reglering som har ansetts vara problematisk med avseende på kraven i grundlagen. Dessa bestämmelser har enligt uppgift till utskottet samband med möjligheten att utfärda böter för brott mot hamnordningen samt möjligheten att driva in avgifter för allmän trafik i kommunala hamnar utan dom eller beslut i den ordning som föreskrivs för indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg. I fortsättningen ska avgifterna för användningen av hamnar enligt propositionen vara kommersiella serviceavgifter som vid behov drivs in i enlighet med normala förfaranden för indrivning och utsökning av avgifter.

Utskottet välkomnar att bestämmelserna som enligt uppgift till utskottet står i strid med grundlagen slopas ur lagstiftningen. Men utskottet vill ändå betona att det är väsentligt att avgifterna kan indrivas effektivt i en bransch där verksamheten är mycket internationell och de företag som är verksamma i hamnarna i typfallet kommer från flera olika länder.

Slutsatser

Enligt uppgift till utskottet har den föreslagna upphävningen av lagarna om hamnverksamheten inga omedelbara ekonomiska konsekvenser eller konsekvenser för statsbudgeten. Förslaget bedöms inte heller ha nämnvärda allmänna konsekvenser för hamnverksamheten eller praktiska havs- och insjötransporter.

Utskottet ser positivt på att den långvariga beredningen har siktat på att uppdatera och förenkla regleringen om hamnar. På grundval av erhållen utredning anser utskottet att den föreslagna upphävningen av lagarna är motiverad men menar att konsekvenserna absolut bör följas i fortsättningen. Dessutom konstaterar utskottet att bestämmelserna om hamnverksamhet i övrig lagstiftning bör kartläggas snarast möjligt och vid behov korrigeras så att tillbörlig hänsyn tas till att lagarna om hamnverksamhet är upphävda.

Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.