(1) Nivån på farledsavgiften och de årliga intäkterna av farledsavgifterna har ursprungligen dimensionerats enligt de utgifter för farledshållning, isbrytning, ledning av sjötrafiken och sjömätning vid kusten som ska täckas med medel ur statsbudgeten. Utskottet anser att farledsavgiftssystemet är ytterst viktigt för den finska sjöfartens verksamhetsförutsättningar. 

(2) Farledsavgiften har temporärt tagits ut halverad sedan ingången av 2015. Regeringsprogrammet föreslår att farledsavgiften halveras permanent i syfte att säkerställa den finska exportindustrins konkurrenskraft. Utskottet ställer sig bakom den planenlighet och förutsägbarhet som följer av att halveringen av avgiften görs permanent. 

(3) Utskottet anser det vara viktigt att farledsavgiftssystemet innehåller regler om vissa lättnader, såsom en övre gräns per anlöp och en övre gräns för antalet betalningar under ett kalenderår. Ett passagerarfartyg betalar således farledsavgift högst 30 gånger och ett lastfartyg högst 10 gånger under ett kalenderår. Det är viktigt att farledsavgifterna inte i för stor utsträckning belastar fartyg som regelbundet eller ofta använder en viss farled. 

(4) Enligt inkommen utredning sänktes farledsavgiften mer för lastfartyg med god isklass, och mindre för passagerarfartyg, fartyg med sämre isklass och fartyg som inte hör till någon isklass. För att trygga försörjningsberedskapen anser utskottet det vara viktigt att de högre byggnads-, bränsle- och övriga driftskostnaderna för fartyg med högre isklass kompenseras genom en lägre farledsavgift. Detta är särskilt viktigt med tanke på den finska sjöfarten, rederiernas investeringar och Finlands försörjningsberedskap. 

(5) I utskottet lyftes det också fram synpunkter som ifrågasatte farledsavgiftssystemet, och ansågs att man bör bedöma om systemet till alla delar är optimalt. Vid utfrågningen av sakkunniga föreslogs också att investeringsprogrammet för en övergripande reform av isbrytarbeståndet finansieras utan att farledsavgiftssystemet används.